Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Expanderare, Maximerare och Coach

fredagsblommor

Fredag 13 januari – ny kruka och vita små pärlhyacinter….

Söndag 15 januari – börjar visa vita små pärlor…

Tisdag 17 januari – växt så det knakar…

Torsdag 19 januari

Och ikväll, ikväll så får jag lyckan att ta några fler sticklingar ifrån en Dr Westerlund ute i Åkersberga hos Sofie och Johan. Lycka!

pacifism är inte samma sak som passivism

Heather Plett visar ofta på vad det kan vara att hålla space för någon. To hold space.  Och nu med detta fina tillägg i resonemanget om vad det kan vara. Så här uttrycker Heather det med egna ord:

Sometimes though, I let my pacifism get mixed up with passiveness. But that’s a mistake. They are far from the same thing.

As my ancestors modelled, pacifism actively serves peace. Though it avoids violence, it’s not afraid to disrupt the status quo. 

Passiveness, on the other hand, doesn’t disrupt the status quo. By not standing in the way of violence, it allows it to continue.

Vill du höra exempel på vad det kan betyda?
Så här säger Heather vidare:

När jag är passiv, döljer jag min upprördhet och låtsas att jag lugn och mår bra. När jag är pacifist, utnyttjar jag min upprördhet för freden.

När jag är passiv, faller jag offer för förtryckande system och bristfällig ledning. När jag är pacifist, visar och använder jag fredliga alternativ och icke-våldsamma ledarskapsmodeller .

Påminner mig lite om min reflektion kring att vara assistent eller att assistera

PS. Tidigare inlägg om att hålla space…
Skaparkraft
To hold space – att hålla ett utrymme
Att hålla utrymme – del 2

…jag älskar honom…JU…

Verkligen? Vem försökte du just övertala? Dig själv eller mig? Och jag hade inte ens ställt frågan om du gjorde det. Det hade inget med samtalet att göra. Ändå kände du dig tvungen att säga det. Är du medveten om varför? Kanske ville du ha hjälp av mig fast jag inte förstod?

**********

Kan det vara så att vår partners/älskade gör oss galna? Det beskriver en bok av Alain de Botton som Maria Popova skriver om i denna artikel.

Och så detta klipp på Youtube:

“Utan att vara fullt medvetna om våra önskningar, så finner vi en partner som uppvisar samma brist/er som våra föräldrar hade, så att vi kan upprepa den bristfälliga dynamik vi en gång har upplevt som barn.” – Alain de Botton

Hur medveten är du? Kan jag hjälpa dig att få syn på något du famlar efter?

 

4 vägar till mer lycka?

Ja, det är vad artikeln i Business Insider “utlovar”…den är skriven i september 2015 och förlitar sig på flera källor och inleder med att en hjärnforskare avslöjar fyra ritualer som kan göra dig lyckligare….

Så är du redo?

Här kommer de fyra ritualerna:
1. Den viktigaste frågan att ställa dig när du känner dig nedstämd och deprimerad – Vad är jag tacksam för? Just idag?

2. Namnge dina känslor och hur du känner dig – här vill jag förstås tipsa om 150 nya ord för att beskriva känslor som Mind har tagit fram i en bok som heter ORD INUTI.

3. Bestäm dig. Eller ta ett beslut. Och här vill jag framhålla ett tips som Anders har lärt mig…att ta det allra minsta beslut du kan. För när det känns tufft är det så svårt att bestämma sig, men ta då det minsta lilla beslut du kan och bestäm dig för att xxx, välja ost och tomat istället för kalkon och paprika på mackan, eller att knyta höger skosnöre efter vänster, osv…det allra minsta beslut du kan finna….

4. Fysisk beröring. Ja, rör vid en annan människa, eller fler. Och om du får tillfälle – ge någon en lång och varm kram.

se dig själv 10 år framåt i tiden

var en av instruktionerna till denna meditation av och med Tara Brach som jag gjorde på hemväg från ett uppdrag häromdagen.

Mitt jag 10 år framåt var superfint att få träffa och hänga med. Samtala med, berätta saker för, sånt som idag gör mig arg och frustrerad. Och att då få veta av mig själv fast 10 år mer att “This too shall pass” gjorde och gör mig glad.

Och en liten snabb googling på dessa ord gav mig dessa två skatter:
“This too shall pass” by Helen Steiner Rice
This too shall pass” av Maria Mena

Vad händer med och i dig i ditt möte med dig 10 år framåt?

2017 – ett år i oresonlighet

Ser fram emot att ta ett tryggt kliv rakt in i min kraft i min oresonlighet. Och förfina den. Låta den lära. Låta den växa. Tack till Robin Sharma för påminnelsen!

 

PS. Visst ja,  citatet från George Bernhard Shaw förstås.

Tess som en behovsmedicin?

Som en liten kärleksförklaring en dag från mina medmänniskor i Tollare kan det låta så här:

– Jag mår så bra när du är här. Du känns som en klippa som jag kan luta mig emot.

– När du är här ger du mig lugn. Och så är du sådär filosofisk. Det gillar jag.

– Kan du vara min behovsmedicin mot min ångest och oro? Så att jag kan få dig som medicin när jag behöver?

Och mitt svar blir:

– Självklart kan jag vara det. Och det allra bästa med att ha mig som behovsmedicin är att bara genom att tänka på mig så fungerar medicinen. Och ännu en bra effekt är att det ju inte går att överdosera på mig…..

 

…provtänker om styrning och ledning…

Anta att en fabrik som tar hand om produkter har följande skift på fabriken för att inte produktionen ska stå stilla:
Nattskift från 21-07
Morgonskift från 07-14
Kvällsskift från 14-21
och så rullar det på av bara farten, för en gång i tiden hade en person räknat på detta och kommit fram till att det var bäst att göra så här. Bäst för ekonomin alltså. Inte helt klart om det var det bästa för produkterna. Den hänsynen var inte riktigt med i analysen. Men eftersom personen kom från kvalitetsavdelningen och ingen ifrågasätter vare sig denna eller högsta ledningen som fattat beslutet grundat på kvalitetsavdelningens förslag, gjordes ingen mer analys eller reflektion.

Anta nu att de här produkterna faktiskt inte är redo att använda i produktionen på det sätt som Morgonskiftet kan förrän kl 08.30 och är igång hela dagen för både Morgon och Kvällsskiftet ända fram till kl 22.30.
Nattskiftet har hela tiden haft ett uppdrag under sina timmar och nu är det ett annat slags uppdrag som ska ske.
Alla medarbetare under de olika skiftena upplever att det inte går att hänga med som förut längre, förutom under de allra första timmarna på Morgonskiftet innan det liksom går att komma igång.
Sen går det fort fort fort fort fort fort fort resten av dagen utan en möjlighet eller utrymme till reflektion eller en reell förändring till det bättre för alla…

Anta att DU är chef och ska leda och styra denna fabrik och dess produkter – vilken analys och vilken förändring skulle du föreslå?

____________________________________________________

PS: Jag föreslog häromdagen att vi faktiskt skulle undersöka det faktiska behovet innan vi ens gjorde en förändring. Men om behovet pekade på en förändring av skiftstiderna – ja då var det på tiden att det skedde…
Och vet du vad?
Kanske inte ens kvalitetsavdelningen ska vara inblandad i den analysen. Tänk om vi kan göra den helt själva 🙂

Indigo

Häromdagen var jag på en kurs för att lära mig att färga med INDIGO, på Unionville på Söder här i stan. Det är Kerstin och Douglas som sprider sin kunskap.
Jag hamnade där tack vare fina Lisa, som drog med mig och glad är jag för det. Det var informativt, lärorikt, kul och utvecklande. Jag gillade hela konceptet!

Hur det gick?
Se bilder i massor nedan…titta och inspireras bara.
De första och största bilderna är på mina egna alster, och hur de blev efter en tvätt. De resterande bilderna är från själva kursdagen, några som instruktioner och inspiration, några andra som för att fånga vad som pågick under dagen.
Och sista bilden ser du väl vad som har hänt antar jag…javisst, handsken gick sönder med ett litet hål på just detta finger och eftersom det är en växtbaserad färg så NÖTS den bort….så tills dess chockar jag medmänniskor med ett blått finger som ser ut som en klämskada 😉


 


långsam läsning

är något jag lagt mig till med så här mer och mer om åren…

I våras när vi var i Jordanien började jag läsa “The Happiness Project” och den boken tillhörde liksom bostaden vi lånade så den fick bo kvar när vi reste hem. Och sen när vi var på väg till Australien så passade jag på att shoppa ett eget exemplar av boken så nu är jag igång med min långsamma läsning igen.

Hur läser du?
En bok i taget?
Snabbt?
Långsamt?

För mig är även läsningen oerhört olik beroende på vilken sorts bok det är, hur den är skriven, om jag får en massa resonans, eller om jag bara vill liksom komma till slutet…och i vissa böcker blir det typ hundöron och klotter på nästintill varje sida, medan andra får inte ens en tanke efter att jag avslutat den.

Så mitt i “The Happiness Project” resonerar tankar med mig, mer än i början av boken…det innebär att det nog kommer dröja ett tag till innan jag är klar med den. Kanske sker det i närheten av årsdagen sen jag började läsa den?

Page 1 of 58

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén