Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Maximerare, Coach

har du varit stolt över dig idag?

Det har jag. Jag har haft en lång dag i uppdrag. Där jag idag bland annat har skuggat en kollega. Och hållt mig öppen och nyfiken för att se vad som kommer och hur jag tar emot det.  Mitt på eftermiddagen hade jag även bokat in en stunds coaching med Roger och det var kanonbra. Insikter och reflektioner. Samtidigt som jag fick tillfälle att tänka tillsammans med ett skarpt intellekt som jag även vet kommer att hålla mig ansvarig. Ansvarig för det jag har sagt. Ansvarig för att ta nästa steg och göra det som mitt hjärta ber mig om. Att fortsätta göra mig själv stolt. Tack för den leveransen Roger!!

Under dagen har det även varit ett ämne som vi (jag och kollegor) vid flera tillfällen har varit i. Om att vara sann mot sig själv. Om att inte vika från den man är. Om att vara stolt över sig själv för att jag står upp för mig själv. Precis så.

Och när jag senare sätter mig i bilen för hemfärd – vilken låt kommer ur högtalarna till mig? Jo, Proud av Heather Small. Sammanträffande inte bara i låtens textinnehåll utan kanske främst för att det är en låt som Roger valde till en gemensam låtlista.
Sammanträffande eller Synkronicitet?

I look into the window of my mind
Reflections of the fears I know I’ve left behind
I step out of the ordinary
I can feel my soul ascending
I am on my way
Can’t stop me now
And you can do the sameWhat have you done today to make you feel proud?
It’s never too late to try
What have you done today to make you feel proud?
You could be so many people
If you make that break for freedom
What have you done today to make you feel proud?

Still so many answers I don’t know
Realise that to question is how we grow
So I step out of the ordinary
I can feel my soul ascending
I am on my way
Can’t stop me now
And you can do the same

What have you done today to make you feel proud?
It’s never too late to try
What have you done today to make you feel proud?
You could be so many people
If you make that break for freedom
What have you done today to make you feel proud?

We need a change
Do it today
I can feel my spirit rising
We need a change
So do it today
‘Cause I can see a clear horizonWhat have you done today to make you feel proud?
So what have you done today to make you feel proud?
‘Cause you could be so many people
If you make that break for freedom
So what have you done today to make you feel proud?
What have you done today to make you feel proud?
What have you done today
You could be so many people?
Just make that break for freedom
So what have you done today to make you feel proud?

FacebookTwitterGoogle+PinterestLinkedInkeeping sharing simple...

att försonas – med sig själv

img_5402.jpg06.54 och jag var klarvaken. En bokrygg mitt ibland en massa papper och mappar på en av balkarna i sovrummet drog min hand till sig och jag tog fram boken och började läsa. 08.44 släppte jag den ner på täcket. Färdigläst. Från pärm till pärm.
Boken heter Försoningen – 120 stygn senare och är skriven av Berete Rubin. Jag har läst kapitel ett när jag fick hem boken tidigare i år, men denna morgon började jag om. Och ja, jag släppte den inte förrän jag läst ut den.

Den handlar om att Försonas förstås. Att försonas med ett brott som Berete blev utsatt för. Ett mordförsök. Att försonas med gärningsmannen. Att önska att bli försonad med sina arbetskamrater (mordförsöket skedde på arbetsplatsen). Att försonas med sig själv.

Stora delar av boken handlar om Beretes upplevelser kring sina kollegor och chefer på sin arbetsplats. Och jag kan känna igen hennes berättelse. Den är inte ovanlig alls. Snarare väldigt vanlig. Så här beskriver hon sina reflektioner, känsla och erfarenhet efter ett möte med sin chef.

När jag åkte hem såg jag ett mönster från direktorn och nedåt i leden. Nu hade jag erfarenhet från två chefer och tre avdelningar. Företaget hade tydligen ingen policy som i handling visade att de tog ansvar för verksamheten. Det verkade vara personalens ansvar vad som än hände.
Under de åtta månader jag arbetat på de nya avdelningarna hade jag sett chefen två gånger ute i verksamheterna. Arbete med psykiskt sjuka människor kräver ett aktivt ledarskap som prioriterar handledning och säkerhetsarbetet. Det är grunden för att boende och personal ska känna trygghet och att ett hållbart kvalitetsarbete ska komma till stånd.

Och så finns det andra passager i boken som berör mig också. De som handlar om hur Berete tar sig an sina tankar kring upplevelsen. Tankarna.

Sedan lång tid tillbaka hade jag också förstått att det inte var den faktiska situationen som orsakade lidandet utan vad jag tänkte om den. Om jag försonades med det faktum att allt jag upplevde i smärta inombords inte gick att påverka skulle lidandet upphöra. Så länge jag fortsatte att uppleva mig som offer för förövaren och företaget skulle lidandet fortgå i det oändliga genom alla negativa tankar om varför smärtan fanns.

Och så fortsätter hon klockrent några rader längre ned…

Allt var som upplagt för att fastna i bitterhet och lidande livet ut. Jag kunde välja mellan bitterhet eller acceptans och inre försoning.

Om du som jag ser andra bilder från dig själv eller andra personer i din närhet som är så lika dessa som Berete målar upp så kan du applicera denna bok kring detta.

Jag har ett flertal personer i min närhet som bär bitterhet, och har gjort det länge. Personer som har avslutat ett förhållande och det inte blev som de tänkt sig. Eller personer som var på andra sidan och inte ville avsluta förhållandet och är bittra för det. Personer som upplever sig som offer i dessa avslutade relationer och de fyller sina liv med bitterhet och ett lyckosträvande genom att ta på sig skal. Alkohol-skal. Upplevelse-skal. Sex-skal. Hålla fasaden utåt-skal. Skapa ny fasad utåt-skal. Och så vidare. För när dessa personer ger någon annan ansvaret för hur de skall må resten av livet får de vara kvar i offer-rollen och tror därmed att de påverkar den som de helst av allt vill försonas med.

Jag säger – välj att försonas med dig själv först! Därefter kan du även försonas med de andra. Därefter är du tillbaka i att du själv har makten i ditt liv. Och visst vore väl det skönt!
Släpp taget om bitterheten.
Släpp taget om offer-rollen.
Och alla andra roller med för den delen.
Släpp taget om ditt självskadebeteende.
Släpp taget om vad andra tycker om dig.
Släpp loss ditt hjärta till att älska dig och förlåta dig själv. 

Berett avslutar boken så här:

De främsta orsakerna till att jag kommit vidare i livet och idag har en fast förankring i mig själv är den inre försoningen/ förlåtelsen, acceptansen och modet att vara sårbar.
När jag till slut vågade möta känslorna helt och vara mera sårbar då skedde en nästan mirakellös utveckling i bearbetningen. Detta ledde fram till att jag till slut accepterade fullt ut vad som hänt och att det inte gick att ändra på något vare sig förövarens handling eller företagets förhållningssätt. Då kom också den inre försoningen med mig själv.
Jag kunde försonas med mina reaktioner inom mig och med allt som hänt i det yttre. Då kunde jag också förlåta både gärningsmannen och företagets representanter. Detta har resulterat i att jag idag lever mycket mera i närvaro och acceptans vilket är motsats till motstånd.

Vilken lycka och vilken befrielse. Att genom sin inre försoning leva i ett tillstånd av icke motstånd. Det är en fantastisk väg och möjlighet som finns nåbar för alla i min närhet som jag beskrivit ovan. Den är dessutom så mycket närmre än de alla tror.
Vågar du prova?

Jag finns här för dig om du vill ha stöd under resan!

…om vi utstrålar inre glädje och kärlek påverkar det ca 1000 personer i vår omgivning…

Mellan hägg och syren

I fullmånens sken

Där 

Är

Jag

underbara, njutningsbara fredag i cellhet

Cellhet som en samstämmighet, när samvaron med en annan människa är så närande och läkande att vi tillsammans läker varandra genom den näring vi ger varandra i samvaron. Det har varit min upplevelse igenom dagen.
Dagen som började med att spendera tid med yngre människor, såna som ännu inte har fått så många ord i sitt ordförråd, men som besitter en sån storhet i sin kommunikation redan nu. Japp – jag var på en förskola. Och skuggade teamchefen.

Det jag fortfarande är genomglad och uppfylld av är den cellhet jag fick uppleva med barnen. Wow! Genom utelek. Genom samling. Genom det smittande skrattet som varade hela lunchen. Och långt in på sovstunden. Genom pannkaksmellis. Och ny utelek. Jag är läkt. Jag är närd. Jag är healad.

Och så på väg till fredags-AW med Sara på Gondolen. Ett underbart möte och samvaro med en underpar person som står mig nära. Mycket nära. En ny bekantskap sedan ett år tillbaka. Och som vi konstaterade under vårt möte – vi kanske inte ses så ofta fysiskt, men vi följer varandras bloggar och vi umgås i poddklubben, vi går samma MOOC och vi har ett genuint intresse och äkta nyfikenhet på varandra och våra vägar, vårt lärande och växande. Jag älskar att få vara i samvaro med alla dessa fantastiska människor som jag möter i livet!

Både skratt och tårögt. Både djupt och brett och cellhet. Cellhet. När våra celler i sin enskildhet verkar tillsammans. Hänger du med?

Är du sugen på ett gott fredagsskratt? Då bjuder jag in dig till att kika på klippet nedan. Stanna kvar och låt dig smittas av skrattet. Häng på – garva mera!!

att minnas en pappa

MINOLTA DIGITAL CAMERA

DSC_0376 DSC_0440 DSC_0822

MINOLTA DIGITAL CAMERA DSC00023 MINOLTA DIGITAL CAMERA MINOLTA DIGITAL CAMERA MINOLTA DIGITAL CAMERA MINOLTA DIGITAL CAMERA MINOLTA DIGITAL CAMERA MINOLTA DIGITAL CAMERA
MINOLTA DIGITAL CAMERA

Saknar dig och minns dig.
Minns dina skratt.
Minns dina funderingar.
Minns dig <3 .

när jag storhandlar…

Brukar jag ofta ha något i lurarna…idag bidde det Filosofiska rummet och ett avsnitt om Empati. Jag har drygt 5 minuter kvar att lyssna på, rekommenderar dig att lyssna på det när/om du kan.

För det är ju sådär med mig. Att jag ofta gör något mer än bara en sak i taget. Som mina referens-personer fick berätta flera gånger för en som tog referenser när jag sökte uppdraget som aktivitetscoach. Hon ställde frågan: “Kommer Therese “stå ut” med att skala potatis? För det är mycket potatisskalande.” Varpå det självklara svaret kom från bägge personerna i varsitt samtal: “Asså om Therese skalar potatis så skalar hon nog inte bara potatis utan gör något annat samtidigt.”

Precis som när jag storhandlar.
Det är då jag definitivt lyssnar på podcasts eller annat.
Inte skalar jag potatis då inte.

img_5377.jpg

Och idag bidde det även ett litet onsdagsinköp. Bara 5 sorter, och totalt 12 bitar.

img_5376.jpg

Because I am worth it…

#79 av #100 inlägg i #blogg100 utmaningen….

Eye gazing = att titta någon djupt in i ögonen

Idag under sista tillfället på ledarkursen hos Minds Unlimited blev jag påmind om att jag ännu inte skrivit färdigt detta inlägg. Så påmint och klart. Här är det.
Ett inlägg om eye gazing = boosting intimacy =  a speedy way to peace on earth!

Initialt fick jag idén till detta när jag för första gången såg ett klipp med konstnärinnan Marina Abramovic e Ulay. Jag blev rörd och berörd första gången jag såg detta klipp där konsten som hon ställer ut är att hon helt enkelt erbjuder en plats och kärlek och ett möte med en annan person genom att titta varandra djupt in i ögonen.

Sen kom nästa inspel – och då var det min kompis Helena som skrev ett inlägg och kallade det för A speedy way to peace on earth. Och i detta länkade Helena till detta youtube klipp nedan. Där jag om möjligt blir än mer rörd och berörd. För nu handlar det bland annat om par som tittar varandra djupt in i ögonen. Helena skriver själv att hon vill prova att titta sin make djupt in i ögonen 4 minuter om dagen.

Och idag så blev jag påmind igen. Då vi tillsammans i gruppen gjorde en övning med eye gazing.

Jag skulle vilja testa denna som en av många verktyg att använda inom flera yrken och emellan personer där konflikter uppstått eller är på väg att bubbla fram. Ibland sker det stora event där alla som vill bjuds in till att delta i eye gazing. I höstas var det ett sådant tillfälle vid Sergels Torg bland annat. I syfte att helt enkelt skapa en genväg till färre konflikter, mer förståelse och acceptans och till en fredligare värld.

Eye gazing = boosting intimacy + a speedy way to peace on earth!

min läsutmaning 2016

Jamen hur går det då?
Ja, med min läsutmaning?
Du kanske minns att jag hakade på Good Reads läsutmaning för 2016,skrev ett inlägg om det här,  och satte som mål att jag skulle läsa 25 böcker i år.

Till idag har jag avslutat 10 st av dessa 25 och det känns som ett alldeles lagom högt satt mål att klara av detta under året. När jag skrev om detta sist så hade jag läst klart 2 böcker och höll på att läsa 6 till.
American Gods av Neil Gaiman – denna är jag klar med och rekommenderar den varmt! Jag har den hemma och lånar gärna ut den!
The Desire Map av Danielle LaPorte – klar! Och klar med alla övningarna och landade i mina CDF´s – Soft, Powerful, Maximizing! Denna läste jag på iPaden.
The Prophet av Khalil Gibran – klar och den kommer jag att återvända till igen. Finns små skatter att upptäcka på nytt.
Synchronicity av Joseph Jaworski – Wow – denna bok gillar jag skarpt! Jag håller på med ett par inlägg till om just denna. Så håll utkik – mer kommer. Sen finns den att låna hos mig efter det:-)
Theory U av Otto Scharmer – denna är fortfarande på mitt nattduksbord. Jag har inte läst en sida längre än sist. Det kommer. Det kommer. En dag är den färdigläst. Den är bra, innehåller en hel del att bearbeta och integrera.
Sapiens av Noah Yuval Harari – WOW!! Läs den!! Och Lasse Bergs trilogi om Kalahari. Just nu läser maken denna och sen ska sönerna få ta sig igenom den. Och jag har den bara på engelska. Så köp din egen. Eller skaffa den som ljudbok. Vad som helst funkar. Bara du läser den!! Jag har skrivit om den här, här och här.

Och förutom dessa ovan har jag även läst klart (här ser du hela min klar-lista)
Arvet efter dig av Jojo Moyo – denna sträckläste jag på planet hem från Jordanien och den finns att låna. Snabbläst underhållning.
Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty – underhållning och den finns att låna av mig!
Restaurang Hemlängtan av Anne Tyler – härlig roman som jag fick låna av Kajsa.

Jag håller som sagt på att läsa ett par till:
Theory U som jag nämnt ovan. Fortfarande på mitt nattduksbord.
Stop Stealing Dreams av Seth Godin – denna startade jag med förra sommaren tror jag, men kom av mig och har startat om den i läsning på iPaden. Den finns kostnadsfritt att ladda ner hos Seth.
Känslans intelligens av Dan Goleman – du vet forskaren som varit med och ta fram SIY (Search Inside Yourself) ledarskapsprogrammet på Google. Ett mindfulnessbaserat ledarskapsprogram i emotionell intelligens. Och denna bok fick jag av Sara – då jag drog ut den ifrån hennes ascoola, platsbyggda bokhylla, då hon säger: Den där har jag två av, du får den där! Tack Sara!!
The Happiness Project av Gretchen Rubin som jag började läsa i Jordanien i Marie och Ryans lägenhet vid Döda Havet fanns den i bokhyllan och ett par kapitel läste jag där och nu har jag liksom inte den i min närvaro, men jag vill slutföra den – så här kommer en fråga om någon har den och vill låna ut den till mig.
The O-manuscript av Lars Muhl – Wow känsla på den tegelstenen som är tre böcker sammanslagna i en. Tipsad av Helena att läsa den och jag är så nyfiken på den. Har kommit till sida 91 än så länge. De tre olika delarna i den heter: The Seer, The Magdalene och The Grail.

Så med dessa klara också…hamnar jag ju på 15 klara av 25. Många titlar att lägga till läslistan i min “To-read-list” hos Goodreads. Är du på Goodreads? Lägg gärna till mig 🙂

Skratt som nyckel och verktyg i min verktygslåda

Jag brukar prata om mina verktyg och min verktygslåda. Hur jag väljer att plocka fram ett verktyg vid ett tillfälle och ett annat när det behövs. Att min uppgift är att vara där jag är med hela min verktygslåda och erbjuda det som jag kan, just där och då.

Förutom verktyg så har jag också nycklar. Nycklarna kan vara som genvägar. kan användas som genvägar. Och skrattet är verkligen en sådan möjlig genväg. Att ha distans till sig själv och till verkligheten. Att inte tro på allt som media säger, eller som sägs på jobbet, eller som finns i samhället. En distans som skapar en nyfikenhet och ett tillåtande att bara vara och skrattande leka med vad som är verkligt eller sant.

Min intention denna måncykel är just att leka. Och i det använda skrattet. I fredags var vi en fjärdedel på väg i måncykeln så här ska det fortsätta att skratta och lekas.

autentisk – som mål för ett spirituellt/andligt uppvaknande?

autentiskt

Igår dök denna upp i mitt sociala media flöde. Och den slog an en resonans i mig. Den fick det mytomspunna, mystiska vardandet och görandet och tyckandet om att vara spirituell att gå till att vara väldigt konkret och jordnära.

“Att vara äkta är det högsta tillstånd av varande som en andlig utövare kan uppnå. Under de kommande åren kommer i själva verket äkthet att ersätta “upplysning” som det sanna målet av andlig praxis.”

Min översättning. Från engelska till svenska.

Min översättning. Vad detta betyder för mig och var det slår an en resonans.
Resonansen slår till med full kraft i min hals och i min övre bröstkorg. Som en explosion inifrån och ut. Som att jag befrias. Som att de orden jag använt om och om igen om att vara sann mot sig själv är den enda vägen att gå. Att walk my talk. “That I smoke what I sell”.
Och en lättnad i att den signal/det skav som uppstått i mig när jag möter andra som säger att de gör detta och sedan inte gör, att den dissonansen i mig får en bekräftelse. Särskilt när jag är med andra människor som också kallar sig spirituella/andliga utövare. Och som inte är autentiska. Och som ändå kallar sig upplysta.
Så denna bild blev en skön och befriande och bekräftande bild och insikt för mig.

I walk my talk.

I smoke what I sell.

I stay true to myself.

And it feels damn good!!

Page 1 of 39

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén