att underkasta mig VS ge mig hän

Jag är med i en grupp på Facebook som heter Esther Perel Discussion Group och det dyker ibland upp spännande frågor, berättelser eller reflektioner som fångar mitt intresse.

att underkasta sig

Häromveckan dök det upp en fråga om “submission” – dvs underkastelse och “to submit” – dvs att överlämna sig. Och det handlade om att de skulle ske emellan en man och en kvinna. Frågan undersökte vad åsikten var inom gruppen kring
– att alla män vill att deras kvinnliga partner ska vara en kvinna som underkastar sig honom eller som överlämnar sig till honom.
Sen kom det en disclaimer förstås om att detta inte gäller ALLA män osv.

Knorren som dök upp i meningen efter handlar om det som fångade mitt intresse.

“It takes a whole lot of trust for a woman to submit to her husband and we all know that we general have trouble with that. Yet every ounce of sexual attraction she feels toward her man is due to him making it possible for her to submit. And the moment he no longer able to achieve this, her attraction vanishes – especially when he becomes the submissive one. “

Det krävs ett stort förtroende och tillit för en kvinna att överlämna sig/underkasta sig sin make. Och vi vet att de flesta har problem i detta. Samtidigt ligger verktyget och nyckeln just i den sexuella attraktionen som hon upplever till sin make, verktyget för henne att överlämna sig själv och underkasta sig till honom. När maken ( i detta fallet) visar att hans kvinna KAN underkasta sig honom så blir också möjligheten större. Vilket blir precis tvärtom när maken INTE visar att kvinnan kan underkasta sig honom. Att han behöver omhändertagande, eller visar konstant oro, eller liknande som inte faller in i normen för det som kvinnan anser är manligt – då dör hela attraktionen. Då har ju maken i detta fall själv blivit den som underkastat sig/överlämnat sig. Och det är inte sexigt i mina ögon.

Knepigt? Eller hänger du med i mitt resonemang….jag hoppas det.

Som vanligt när jag läser något som fångar mitt intresse så kan jag ge det lite tankespjärn och finna nya och fler perspektiv för att undersöka och utforska om jag finner ännu fler nya delar. Precis så i detta fall också. För i mina tankar så dök även ett annat begrepp upp.

Att ge sig hän.

Att känna att jag kan ge mig hän min make. Att känna den tilliten och förtroendet inte bara till honom utan även till mig själv. Så att jag kan ge mig hän, släppa taget, vara i ett överlämnande till honom. Och då inte bara när det gäller sex, utan även i vardagliga bestyr. Den känslan kan vara en nyckel till ökad sexuell attraktion till en ökad lust att ge mig hän.

Skillnaden?

För mig handlar det om makt och kontroll. Där frågan i diskussionsgruppen ovan, i min tolkning, var att makten helt var borttagen från kvinnan i det som maken ville att hon skulle göra/vara.

Om jag underkastar mig (i min tolkning och perspektiv) då har jag kvar makten och känslan av kontroll. För det är jag som bestämmer om det är jag som är den som underkastar mig i den sexuella leken. Det är aldrig den som är dominant som bestämmer. Det är alltid den som underkastar sig.
När jag ger mig hän är det samma sak med känslan av kontroll och makt. Det är jag som ger mig hän som bestämmer när jag gör det. Och i samma stund som jag ger mig hän slänger jag också kontrollen och makten ifrån mig. Släpper taget om dem och bara är. Ger mig hän allt som komma kan. I full tillit till min make och mig själv att allt som komma skall kommer från och ur något gott, och om vi skulle uppleva annat….ja då har vi tilliten att vi klarar av att ta hand om det som kommer upp efteråt.
Och framförallt hänger dessa ihop med att jag redan har en känsla av att jag KAN och VILL göra detta. För att jag är attraherad av både maken och den sexuella leken.

Jag behöver inte vara mamma, omhändertagande eller liknande åt min partner….det är en stor nyckel i verktygslådan om DU vill uppleva liknande med din partner.
Visa din partner att de kan ha förtroende för dig.
Att du har tillit till dig. Att du har tillit till dem.
Visa att du inte behöver deras omhändertagande, visa att du inte behöver bekräftelse hela tiden, visa att du klarar dig själv, visa att du klarar av att ta hand om familjen, visa att du klarar av att vara förälder och partner.
Visa samtidigt att du är en del av en familj som lever och är tillsammans.
Där du självfallet får och bör visa din sårbarhet, din maktlöshet och din hängivenhet.

PS: Fungerar inget av ovanstående?
Prova då att göra som på den gamla tiden
när du fick med dig en lapp till skolgymnastiken
om att du skulle ha tillåtelse att inte delta för att du just varit sjuk,
eller stukat foten, eller liknande.
FAST skriv en lapp som ger dig själv tillåtelse att ge dig hän. 😉

4 Comments

  1. Tomas

    Hej Tess,
    Du träffar väldigt rätt i det du skriver. Visst kan det vara så. Den mycket sköra balansen handlar om tillit. Du berör däremot ett känsligt ämne. Är glad att du som Kvinna skriver det. Var någonstans har du läst detta? Jag läser gärna den boken eller skriften.
    Enligt min mening finns det så många dimensioner i detta. Den första är att acceptera, förstå eller vilja utforska det du skriver. I en relation är dessa signaler subtila och att förändra beteendet, i vilken form det nu är, är en riktig utmaning. Om det ens är möjligt. Kan lätt spåra ur eller bli fel. Är du på väg att starta en kurs?

    Reply
    • therese@mabon.se

      Gomorron Tomas,
      Tack för feedback! Det som jag läste som i sin tur inspirerade mig att reflektera vidare och skriva detta var ett inlägg på FB i Esther Perels diskussionsgrupp. Till det mina egna upplevelser och reflektioner.
      Och nej, inte starta kurs….fortsätta blogga, skapa app och fortsätta coacha par och individer ♥️

      Reply
  2. Sara

    Glad att du skriver ”i mina ögon” när det gäller normativt icke-manliga beteenden som attraktionsdödare. För för mig finns en stor tillit och attraktion i att växla mellan att ta hand om och bli omhändertagen, mellan att underkasta sig och leda vägen med fast hand.

    Delar däremot fullt ut dina tankar om vikten av att kunna ge sig hän och den betydelse som inre minst självtilliten spelar i detta. För mig som inte har en långvarigt fast partner just nu är självtilliten minst 80% av nyckeln till att släppa taget och ge mig hän. Underlättas iofs av att vi inte har en överskuggande vardag tillsammans som riskerar att ta överhanden…

    Reply
    • therese@mabon.se

      Haha,
      I mina ögon är det absolut en stor tillit i att omhänderta och låta sig bli omhändertagen, men så länge det sker i vardagen och dess göromål är det just en tillit det handlar om. Inte en sexuell attraktion för mig. Att däremot vandra emellan ”platserna” i att underkasta sig och leda vägen….jo, det kan vara sexigt….OM det kommer från rätt ”plats”/intention. När det kommer från fel ”plats” är det sällan en källa till sexuell attraktion. I mina ögon.
      Så ni som inte lever i en vardag där allt detta kan visa sig – njut av den lyxen om ni kan. Njut av och var tacksamma att ni inte behöver ta er igenom det träsket.

      Och yes, självtilliten som verktyg och en nyckel oerhört viktig.

      Kram

      Reply

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *