Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Expanderare, Optimerare och Coach

att vara en besvikelse startar här?

Det börjar långt tidigare. Redan när vi vet att jag ska lämna hemmet och komma tillbaka hem till dig senare. Att du ska ha varit ansvarig hemma för allt som eventuellt ska göras.

Redan då börjar misstänksamheten smyga sig på. Kommer du att klara av att göra det som ska göras? Kommer du att kunna göra det så som jag förväntar mig att det kan göras?

Och så slår ilskan till när jag landar hemma igen. Att du inte lyckats göra det som jag förväntat mig. Ut flyga elakheter över mina läppar.

Dessa förväntningar/bilder/drömmar som jag målar upp konstant…är de bra för mig? Definitivt långt ifrån alltid. Och definitivt inte i dessa situationer som ovan.

Så hur kan jag acceptera att de finns, men inte tro på dem eller låta dem styra mig på ren automatik?

 

Share

Previous

att vara i en positiv spiral

Next

att vara en besvikelse – från ditt perspektiv

4 Comments

  1. Jag sitter alltid kvar en stund i bilen när jag kommer hem. Jag surfar lite på telefonen, kollar instagram och kommenterar något på facebook. För att landa. Släppa det jag just gjort och sätta på mig mamma- och fruhatten. Det har hjälpt mig.

    • Tack för bra och konkreta tips. Ibland har jag stannat cykeln vid vår rönn innan jag går in. Länge sen nu. Blev påmind nu. Tack!

  2. För många år sedan, då min (dåvarande) man kom hem från jobbet, ofta stressad, var det väldigt vanligt att han var sur och arg och började skälla på allt och alla.
    Jag funderade på hur jag skulle hantera det, för det var ju så uppenbart projektioner och det var skitjobbigt att oförskyllt bli utskälld för olika saker.
    Då kom jag på en förlösande lösning: När han kom hem frågade jag hur han haft det på jobbet under dagen. Då berättade han om allt jobbigt, alla idioter han mött, alla dumheter etc…. Det brukade ta max 5 minuter.
    Sedan var han snäll som ett lamm. Och jag tror aldrig att han kom på att jag hade en metod för att skapa frid i familjen. Det viktiga var liksom att rensa bort irritationen…
    Detta är ju inte alls din situation, för nu är det du som kommer hem och liksom förväntar dig att bli irriterad… Men detta kan kanske ändå ge något att reflektera över. Kramar

Leave a Reply

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén