att träna på min intimitetsmuskel

Går du till gymmet? Kanske tillhör du de yoga-frälsta? Eller de som just nu är överlyckliga att gruset är borta från cykelbanorna i stan, eller är det uppladdning med löpning för något lopp? Eller kanske du är som min make och tränar friidrott?
Och hur var det med gång…visst räknas även promenaden till och från jobbet?

Många i min närhet har en klar och tydlig bild av sig själva i aktivitet och rörelse för ett syfte eller annat. Mitt syfte idag med att träna på gymmet (som är min grej igen) är som Petter Stordalens: Jag vill varje år vara lika “stark” som förra året.  I ordet “stark” läser jag in allt möjligt, att kunna vara lika rörlig, finna lika stor lust till träning, känna mig lika stark, känna att det jag vill klara av med kroppen det kan jag och gör.

Så att ta steget till att träna en annan muskel, som din intimitetsmuskel borde kanske inte vara så stort eller svårt att ta? Eller? Och varför just till min intimitetsmuskel?

Jo, i mitt FB flöde så dör en video upp från Embodied Intimacy som jag följer och de pratar på ett avslappnat och tydligt sätt om vad det innebär att träna sin intimitetsmuskel och varför det är viktigt att i sin relation kunna vara intim med flera andra. Kika mer här: working out the intimacy muscles

Buster uttryckte det i en metafor i videon: “Det är som att jag bara är en av vitaminerna i skåpet och inte behöver vara alla vitaminer. Det är skönt och befriande.”

Intimitet…är det liksom att vi ska ha sex med en massa andra? Nej, det är inte det som det betyder för mig. Det kan betyda det för andra, men inte för oss just nu. Att våga vara intim med andra och att få vara det betyder för mig att jag kan vara förtrolig med en annan person än enbart min make, att jag är ok med att maken kramar kvinnor han möter i ömma kramar. Att vi möter blickar från andra människor lite längre än vad vi brukade förut. Att på ett sätt egentligen bara våga synas mer som de människor vi är. Utan att tro att det ska leda till att vi ska bli för intima med någon annan och därmed lämna vårt förhållande.

Att komma dit är inte enkelt. Det krävs en massa träning av intimitetsmuskeln. Det krävs repetition, det krävs att vi försätter oss i de stunder där hela vår kropp kanske skriker inombords av “Flight, Fight, Freeze”. Det är där vår lekplats och träningshörna dyker upp. Så hur ofta tar du dig till den lekplatsen och träningshörnan? Och minns att du även har tillgång till den i ditt sinne, i din fantasi, utan att ens ta ett steg närmare en annan människa.

För mig är ett av målen med denna träning som jag och maken gör i vår träningshörna för att stärka vår initmitetsmuskler – just att vara lika stark som förra året även här. Att dels känna lika stor lust till varandra som vi gör idag, och om möjligt även öka den. Och jag tror starkt på att vi i vår träningshörna skapar gott om utrymme för muskeltillväxt. För oss själva och den andre. Och även om att känna mig kanske till och med ännu starkare, eftersom jag inte medvetet tränat just denna intimitetsmuskel tidigare på detta sätt. Jo, visst kommer jag att bli starkare. Maken också. Och vi som par ska vi inte tala om. Superduperstarka ju!

Tidigare inlägg om våra olika träningshörnor finner du här:
att vara någons fantasi
Tränar du på att njuta?
att välja att bjuda in en tredje i vår relation
att ha en “affär” med min make

Bild lånad från Instagram av Gunnar Fägersten Novik. @gfnstreet
”Kiss to come”
The anticipation, the want, the good feel – it’s all in a kiss, right? 

Share

jag är en cougar, är du?

I en lyssning av en podd så nämner mamman att hon kallar sig själv för COUGAR, som en förkortning av dessa adjektiv:

C O U G A R

  • Confident
  • Older
  • Unique
  • Genuine
  • Assertive
  • Racy woman

Och jag kan bara instämma – jag är en cougar.
Nu återstår frågan till dig som är kvinna och läser detta….är du en cougar också?

PS. Podden heter Sex talk with my mom – och jag har ännu bara lyssnat till ett avsnitt.

 

Share

arg kronofogde väntar på bärgningsbilen

Det låter nästan som en Benny Hill sketch. Och ändå så är det sant. Absolut sant.

Igår den 18 april fick jag besked att denna dagen skulle kronofogden komma till min blivande kolonilott för att hämta föregående ägares alla saker.
Heja, heja, härligt – blev min tanke och känsla.
Och jag såg mig själv på väg till kolonilotten.

Lite senare hade vi mer mailväxling och jag uttryckte en önskan om att om det var möjligt kunde kronofogden även riva den otillåtna utbyggnaden och ta med sig den gröna containern?

Då kommer det följande svar:

Hej igen,
Tyvärr körde lastbilen fast i diket när den skulle ta en genväg för att komma nära lilla grinden. Nu väntar de skamsna chaufförerna på bärgningsbilen. Man häpnar!
Ny tömningsdatum i nästa vecka. Kronogogden var med idag och ganska arg.
Och lite senare:
Den gröna containern ska de ta. Men inte tillbygget.
Jag bara skrattade.
Och kan än så länge nyfiket undra vad mer som ska ske innan vi kommer till kolonilotten på riktigt. Eller vad som kanske ska ske när vi väl är på plats….
Fortsättning följer och mer skratt – det är ett som är säkert!
Share

att uppleva emotionell baksmälla

Och så lyssnade jag igen på avsnittet om Autenticitet av Björn och Navid och mitt i det så nämner Navid en upplevelse som jag känner igen mig i.

Att NÄR jag varit i stunder av min innerlighet (kalla det autentisk) och så kommer till en annan stund där jag kommer ur min innerlighet (vaknar till igen eller går in i en stund av konsekvens-tänkande) då får jag som en emotionell baksmälla.

Som en känsla att “shit, vad sa jag egentligen” eller “gahhhh, undrar om de tror jag är helt knäpp” och andra liknande tankar. Tankar som mitt konsekvens-tänkande även undrar över typ “men vad f-n, nu måste du ju städa upp efter dig” – dvs om det måste ta ansvar för och behöva rädda situationen.

Men då kan jag (idag i alla fall) lugna ner mig och låta de dömande tankarna om mig själv ta en paus. Och framförallt inte tro på dem .

Skam-kappan jag skrev om igår….den kan ibland även ersättas av en så kallad emotionell baksmälla. Underbar sammansättning av ord btw.

PS. En annan underbar sammansättning av ord som de nämner i podden är psykologisk inkontinens – som de definierar sisådär ungefär: Behovet av att alltid och hela tiden dela med mig av det jag tänker och tycker oavsett vad som är reaktionen (inom mig, utanför mig, med min omgivning)

 

Share

den tunga skam-kappan

som jag inte riktigt ännu kan skaka av mig.
som kom som en påminnelse när jag “outade” att jag vill skriva om lust och sex.
som dyker upp när grannen nämner att hen sett något som jag delat på FB.
som gör att jag hamnar långt ut i gränsen av min comfortzon….
där det är jobbigt att vara och samtidigt vill jag vara där.

Samtidigt som den där skam-kappan gör sig påmind och visar sig som min rädsla och jag fattar varför jag måste vara där….för när jag är rädd för något eller känner ett obehag inför något – DÅ måste jag möta det och minska avståndet.

Jag måste se DET (det jag är rädd för eller känner obehag inför) i vitögat.
Det är dit jag är på väg. Med eller utan skam-kappan.

När jag är framme och ser DET i vitögat, då har eller kan min eventuella skam-kappa förändras till den möjlighetsmantel som passar mig bra som den superhjälte-ninja jag är!


PS. Skam-kappan för mig är mina ärvda värderingar från det samhälle och omgivning jag vuxit upp i. De värderingar som jag idag utmanar och undersöker om de ska få stanna i mig. Om de hjälper mig att utvecklas eller stjälper mig i mitt växande….

 

Share

svårt att bestämma dig?

Jag hörde ett tips häromdagen som jag provade och fick bra effekt av.

Vi låtsas att du ska bestämma dig för att gå på en återträff med dina gamla grundskolekompisar. (som i mitt fall skulle ske på Alléskolan i Åtvidaberg)

  1. Föreställ dig att du är på festen. Ta tre lite djupare andetag och känn efter hur det känns. 
  2. Föreställ dig att du inte deltar på festen. Ta tre lite djupare andetag och känn efter hur det känns. 

Om det funkar för dig som för mig så har du nu låtit din kropp kanske komma med sitt förslag till vilket beslut som du ska bestämma dig för. Att åka på festen eller ej.

OBS!
Går ju givetvis bra att använda i de flesta sammanhang där du kan föreställa dig att vara i. * Förberedd vid powerpoint-presentationen för ledningsgruppen eller ej förberedd. 
* På plats i nybörjargruppen i simhopp – eller hemma i soffan. 
* På kalaset utan present – eller på kalaset med present. 
* Visa på FB att du gillar någons statusuppdatering med en kommentar – eller utan kommentar. 
Ja, du hänger med – eller hur?

Det handlar helt enkelt om att låta dina andetag ge dig tillgång till vad din kropp säger, lyssna till den och därefter bestäm dig för den väg du ska ta.

Share

att vara någons fantasi…

Föreställ dig att du vet att en person fantiserar om just dig.
Föreställ dig att du vet att den personen vill ha sex med dig.
Föreställ dig att du vet att den personen  vill få dig att njuta.
Föreställ dig att du vet att den personen vill njuta tillsammans med dig.

Blunda och känn i din kropp hur det känns just nu. Just nu när du föreställer dig detta. Vilka känslor dyker upp i din kropp? Kanske ett pirr?
Hos mig kommer det definitivt. Både ett pirr och en upprymdhet.

Jag är övertygad om att vi alla någon gång har upplevt att vi fantiserar på det sättet om någon, troligen flera.  Kanske samtidigt eller en i taget.
Och i den aspekten är vår fantasi en ovärderlig gåva och skatt till oss själva som vi själva kan leka med hur mycket vi vill.

Om jag nu säger att du har varit föremål för någons fantasi precis som du fantiserat om någon. Det är nödvändigtvis inte samma person. Eller så är det. Oavsett så lovar jag dig att någon fantiserat om dig. Om att få dig att njuta. Kan du låta dig tro på detta?

Jag VET att jag har varit föremål för fantasier hos flera personer. Och flera av dessa har vågat berätta för mig att de har fantiserat om mig. Bland annat alla de olika partners jag har haft, men även andra personer i min närhet. Ofta någon som har känt mig på ett eller annat sätt och varit medveten om att jag varit i ett förhållande, men ändå vågat berätta ATT de fantiserat om mig. Och det gillar jag skarpt. Då blir jag glad.

Jag har själv inte vågat berätta för någon annan än min partner. Och nu med min make så kan jag till och med berätta mer om mina fantasier om andra, det blev så mycket lättare och friare när vi öppet berättade om att vi båda fantiserar om att finna fler personer till vårt fantasi-sexliv. Det är inte längre ett tabu emellan oss, och inte en anledning till att vårt förhållande skulle skadas på något vis. Verkligen tvärtom. Vi är starkare än någonsin i vår relation. Eller vårt tredje äktenskap med varandra.

Jag kan idag längta till den dag jag vågar berätta för någon som jag fantiserar om att jag gör just det. Detaljer eller annat är inte av vikt, mer att ge denna person just den känslan jag ville att du skulle föreställa dig – att veta att någon fantiserar om dig.

Vågar du berätta?

 

Share

Apropå Lust och James Corden

Så är det väl inte bara jag som är lite småkär i James. Jag gillar bland annat när han träffar Tyra Banks och lär sig #NLF (Next Level Fierce)

Och #NLF går utmärkt att använda som en omstart på vilken dag, möte, date, middag som helst. Du liksom bara försätter dig i den rollen en stund och så blir det som James säger på slutet….att när den känns internaliserad så bryr du dig inte längre om något…eller min tolkning – du tar dig inte längre på så stort allvar!

James gör ju även klipp där han kör kändisar till sitt jobb så kallad Carpool karaoke och mitt favoritklipp är när han kör Pink och de sjunger hennes låtar. I löv it.

Och det som James främst ger mig är lust. Lust till livet och lust till glädjen.
Sen är jag ju ganska så frälst på Pink också….skulle gärna träffa henne IRL.

Share

om lust och sexualitet

Under en period har jag skrivit ganska mycket om min sexlust, vad jag och maken gör i vår relation, och annat, såsom erotik som kan höra till ämnet, som i stort kan klassas som lust och sexualitet. Ibland har jag känt ett motstånd och undrat om jag gör rätt….men det har inte kunnat göras annorlunda. 

Jag har kastat mig ut och berättat naket och öppet på bloggen, och lika naket och öppet i verkliga samtal till ett fåtal personer. Det är inte alls lika många som vill/vågar prata om lust och sexualitet som jag ibland vill. Och det är inte alltid jag vill prata om det heller. Det är inte alltid som jag och den jag möter båda känner oss tillräckligt bekväma med att kasta oss ut i det samtalet. Min förhoppning är att jag ska känna mig mer bekväm med mig och därmed också med dig. Både med att dela med mig mer här på bloggen och även i verkliga samtal som sker mitt i vardagen.

Jag är tacksam för de personer som jag får och kan prata öppet om lust och sex med. Jag vet att ni kan bli flera. Så här kommer en inbjudan från mig.
Det går ju inte många stunder mellan maken och mig i våra samtal eller meddelanden…som inte innehåller något om lust eller längtan eller önskemål eller fantasier att dela.

Så häromdagen när Sara skrev så här på FB….

“Darja Isaksson för briljant hjärna, aldrig sinande nyfikenhet och stor ödmjukhet. Gudbjörg Petursdottir för mästerligt lyssnande och omsorg om tystnaden. Helena Roth för sann inspiration i konstarterna att vara varsam med sig själv respektive att göra medvetna val. Måste få bryta reglerna och skicka med en fjärde också: Tess Mabon för att hon vågar tala öppet om lust och sexualitet. Så tacksam för att få ha dessa fantastiska kvinnor i mitt liv, som förebilder, vänner och coach.”

….och lyfte fram mig som en av de fantastiska kvinnorna i hennes liv för att jag vågar tala öppet om lust och sexualitet då blev jag så glad i hela mig.  Ett pirr i kropp och knopp. Som den där champagnekorken som Charlotte pratar om här…

 

PS. Om du har en tanke kring vad du vill läsa mer om…föreslå gärna något som ligger dig varmt om hjärtat.

 

Share

att skörda det jag planterat

En reflektion häromdagen då jag vid mitt tredje coachingsamtal under samma vecka fick mina egna ord tillbaka från min klient, eller i detta fall tre klienter. En stilla reflektion att det var en rejäl ego-boost. En reflektion att det har landat ett par insikter i mina klienter. En reflektion att i tacksamhet ta emot och skörda det jag planterat. För mig alltså. En reflektion att jag kan vara stolt över mitt arbete och lära mig mer av mina klienter i mitt lyssnande. Att mina klienter kan vara mina läromästare i en öppen dans där vi turas om att leda. En väldig skön reflektion som jag gärna vilar i.
Så kom det ett mail ifrån Universum imorse. Som vanligt en direkt påminnelse om där jag är mitt i livet. Som vanligt.
They surround you even now, Tess. They see, hear, and feel what you see, hear, and feel. They trade vantage points, study possibilities, and learn to think bigger. They brag about you, compliment you, and laugh at your jokes. They only ever squabble over who loves you most.
And of course, I’m talking about the teachers who prepared you for time and space, who’ve now become your students.
Shhhh… they’re reading this…
 The Universe
Now they’re clapping, Tess!
Share