att skörda det jag planterat

En reflektion häromdagen då jag vid mitt tredje coachingsamtal under samma vecka fick mina egna ord tillbaka från min klient, eller i detta fall tre klienter. En stilla reflektion att det var en rejäl ego-boost. En reflektion att det har landat ett par insikter i mina klienter. En reflektion att i tacksamhet ta emot och skörda det jag planterat. För mig alltså. En reflektion att jag kan vara stolt över mitt arbete och lära mig mer av mina klienter i mitt lyssnande. Att mina klienter kan vara mina läromästare i en öppen dans där vi turas om att leda. En väldig skön reflektion som jag gärna vilar i.
Så kom det ett mail ifrån Universum imorse. Som vanligt en direkt påminnelse om där jag är mitt i livet. Som vanligt.
They surround you even now, Tess. They see, hear, and feel what you see, hear, and feel. They trade vantage points, study possibilities, and learn to think bigger. They brag about you, compliment you, and laugh at your jokes. They only ever squabble over who loves you most.
And of course, I’m talking about the teachers who prepared you for time and space, who’ve now become your students.
Shhhh… they’re reading this…
 The Universe
Now they’re clapping, Tess!
Share

att välja karriär eller att välja krita

Nu när vinterstormen och snöfallet faller in över hela landet och inbäddar oss i mjukhet, vithet så slås i alla fall jag av en glädje av att vi inte kan kontrollera vädret. Och jag är tacksam över den påminnelse som jag får om min litenhet här i universum.

En litenhet och ett perspektiv som kan vara väl värt att prova att använda i ett sammanhang som att fatta beslut. I att välja och veta vad du vill välja. Här och nu.

Föreställ dig följande

Om ett barn kom till dig och frågade dig vilken deras favoritfärg skulle vara – vilket råd skulle du ge till h*n?

Är rådet att de ska följa sitt hjärta? Att det inte finns vare sig fula färger eller fel färger? Och att om de vill så kan de alltid välja en ny färg nästa gång? Och gången efter det också?
Att deras glädje över den färgen de väljer där och då är det enda som spelar någon roll?
Att det inte är deras viktigaste beslut? Att de inte måste välja alls? Och att du har full förståelse och respekt oavsett vilken färg de väljer?

Men….de kanske protesterar, för de har hört från sina vänner att det fanns en speciell färg som var tilldelad dem och just deras själ. Själens unika färg. De kanske känner att de vill prova numerologi för att se om de kan få ett svar. Eller kanske att de söker bekräftelse till sitt val genom stjärntecken, teblad eller kanske en tarot-läsning. Och kanske vill de anlita en coach, en terapeut eller ett medium för att få sitt svar på vilken färg som är rätt för dem.

Som coach så är det precis detta jag möts av hos många av mina klienter, vänner och medmänniskor. Fast de frågar sällan om färger, men om bekräftelse.

Det finns oändligt antal svar till dessa tusentals frågor om karriär, kärlek och andra stora tankar. Dessa svar kan vara precis desamma som svaret till vilken färg som är den som barnet ska välja.

Daniel Watson

Jag säger inte att vi ska underskatta alla olika tekniker/stöd/verktyg som finns för att komma vidare i ett val, de kan visst hjälpa dig. Men det vet bara du. Och minns att den väg som passar dig, kanske inte alls passar dina vänner eller någon annan. Så….

 

Följ ditt hjärta!
Vila i visshet att det inte finns ett rätt eller fel!
Du kan alltid ändra dig, hur ofta du vill!
Din glädje med ditt val är det enda som spelar roll!
Och du behöver inte ens välja alls ibland, och när du gör, var förvissad om att jag stöder ditt val helhjärtat och villkorslöst!

 

PS: Inspiration och innehåll lånat villkorslöst ifrån TUT-Message from the universe.

Share

tålamod betyder Mod att Tåla

En dag när jag samtalade med en klient i coaching fick jag syn på den för mig dolda innebörden av ordet tålamod.

Att det inte bara betyder tålamod som i att du måste acceptera att det tar tid att komma dit du vill, eller få det du vill, eller liknande.

Utan och kanske främst betyder ordet tålamod just mod att tåla. Att du under tiden som du väntar på det du vill ska ske, ska komma till dig eller dit du ska komma, att du under den tiden har MOD att TÅLA det som sker i dig och runt dig. Inte bara slinka in i tålamodet och acceptera att det tar tid utan verkligen ge dig in i tiden med ditt mod att tåla.

Vad tror/tänker du om detta?

Christoffer Engström

För mig är det klockrent idag, igår och imorgon då jag handlöst faller ner i avgrunden. Den avgrund som jag har mod att tåla.

 

Share

Hur du vet att du är på rätt väg i livet

Jag blev påmind om dessa två frågor häromdagen:

Vad ville du bli när du var liten?
Varför ville du bli det?

 

Även om svaret för dig på den första frågan inte är den titel eller det som du gör idag så svara på nästa fråga också. Lyssna ordentligt till det svaret. Lyssna till varför du ville bli vad du nu ville bli. Se vad som händer i dig om du låter dig själv “landa” i det svaret.

Så här var det för mig…

Min allra första dröm när jag var liten var att jobba som florist, med blommor och annat från naturen. Varför? För att jag ville skapa och arrangera vackra saker som gjorde människor glada.
En annan dröm som kom ganska tidigt även den, var att jag ville bli helikopterpilot. Varför? För att jag ville se på saker från ett annat perspektiv, från ett annat håll. Både se och förstå hur allt hängde ihop genom att kunna se från distans. Och när jag har sett och förstått så ville jag även dela detta med andra. Bjuda med dem i min helikopter så att även de skulle kunna se och förstå helheten och de olika perspektiven.

Min förvåning?

Att precis mina varför är identiska med varför jag bloggar. Varför jag vill skriva. Varför jag jobbar som konsult i olika uppdrag. Varför jag arbetar med människor i mindfulness, i coaching och som mentor. Precis mitt varför som ovan.

varför ville du bli det du ville bli när du var liten?

Jag och syrran (4 år äldre) i trappan i mormors och morfars trädgård. 

Share

brev till mig själv – 1 januari 2018

1.     Vad är jag stolt över?
Min familj, mitt liv, min vardag, mitt blivande av den jag är. Mig själv.

2.      Vilken upplevelse från 2017 hoppas jag att minnas mest?
Allt det som kommit efter min mykoplasma-bakterie vill jag säga. Allt efter det har varit mer i resonans med min inre kompass än tidigare.

3.     Vilket viktigt “livslärande” skedde 2017?
En stark påminnelse om att när jag litar till mig själv så går allt precis som det ska. Detta kom till mig vid flera tillfällen.

4.     Vad är jag tacksam över?
Min starka lust till sex och närhet. Att jag andas. Att jag lever. Att jag får vara med på mina barns resa i livet. Att jag blir inbjuden att få vara med på vänners resa genom livet.

5.    Vad är jag oroad över just nu?
Intäkter. Jag har ett behov av att finansiera min konst. Vilken konst? Min konst att leva 🙂

6.      Vilka mål hoppas jag nå 2018?
Mer träning till min kropp och knopp. Fler läsare på bloggen. Fler coach-klienter. Gärna ett första par att coacha i par-relationen.

7.     Var hoppas jag vara om 5 år? Om 10 år?
Om 5 år är jag fortfarande här där jag är idag. Fysiskt. Och på kolonilotten. Jag hoppas också att jag är mer av mig själv på alla sätt och vis. Om 10 år är jag nog inte lika mycket på samma plats som nu. Och jag är oerhört nöjd med vem, vad och var jag är.

8.     Vad ångrar jag?
Att jag sagt för få nej under 2017. Det ska jag bli bättre på 2018.

9.     Hur ser mitt ideala liv ut?
Att jag hjälper och inspirerar andra människor genom mitt sätt att vara och möta dem. Oavsett om det är via bloggen, böcker, samtal eller andra möten. Och för att kunna göra det tar jag mig utrymmet att själv växa och stå stadigt.

10. Vilka 5 människor är viktigast i mitt liv och varför?
Haha, här måste jag ju å ena sidan beskriva en vision jag haft där det var jag, Jo, Helena, Suss, Sara, Hunter och Bill Clinton som stod inför ett stort uppdrag tillsammans…så kanske är det dessa personer som kan komma att bli än viktigare för mig och särskilt i en gemensamhet?
Samtidigt vill jag skriva: 1. mig själv. 2. Hunter. 3 & 4. Andrew och Jamie. 5. Snowy.

11.Vilka är mina professionella mål 2018? Och vilka är mina mål i kärlek, spiritualitet och personlig utveckling? 
För mig hänger dessa intimt ihop. Det ena sker ej utan det andra.
Jag har fler klienter som jag coachar. Jag coachar även par.
Jag har fler läsare på min blogg. Jag har påbörjat min första bok.
Jag lever i intimt förhållande med min make. Jag mediterar genom livet med öppna ögon. Och förstärker verkligheten istället för att lämna min kropp. Jag har fler stunder av resonans i mig själv. Och längre stunder av resonans. Med mig själv och med andra.

12. Vilken var min favoritbok 2017? Hur påverkade den mig? Vilket råd vill jag ge till mitt framtida jag?
Min favoritbok – “Mating in captivity” av Ester Perel. Den gav mig insikten att jag kan och vill coacha par. Den gav mig även insikten i att jag kan prata mer öppet om lust, erotik, sex.
Råd till mitt framtida själv – Säg nej till det som ej gagnar dig, och dyk med lust och glädje in till det som lockar mig.

Inspirationslistan ursprungligen från Happinez.com

SparaSpara

Share

att vara otrogen

Varför är man otrogen egentligen?
Det försöker vi lyssna till inför kommande poddklubbsträff.
Och tar då del av Esther Perels tankar förstås.

Kan det vara så här……?

Att du i ditt äktenskap/relation egentligen inte vill lämna den person som du är gift med/tillsammans med. Utan du vill lämna den person som du har blivit.
Det är inte så att du vill hitta en annan person att bli tillsammans/gifta dig med. Utan du vill HITTA TILLBAKA till dig själv.

Och som Esther påminner:
I kärnan av en otrohetsaffär finns sveket. Och i kärnan av en otrohetsaffär finns även längtan och saknad. Längtan efter att finna en saknad del av dig själv. 

Söker du efter en saknad del av dig själv?
En del av dig som kommer till liv och som känner djup åtrå, önskan, lust och begär.
Hittar du den genom en otrohetsaffär?

Vill du prova att finna den saknade delen av dig själv
i samtal och coachning med mig?

Share

F+E+M = A

Jag med mina nyblivna kompetenser som mindfulnessinstruktör tillsammans med mina kompetenser som coach fick syn på följande under en skogspromenad häromdagen.

FEM = A

Som en matematisk formel…där:
F= Ditt Fysiska jag – din kropp
E= Ditt Emotionella jag – dina känslor
M= Ditt Mentala jag – din hjärna

Och när dessa tre F+E+M är i samstämmighet/i resonans/i synk/liknande
då är det dags för ett A att träda fram.
A= Ditt Andliga jag – din autenticitet

Och för mig betyder mitt andliga jag att jag för mig själv och andra
är mer tydlig och transparent med vad som är viktigt för mig och
varför jag gör si eller så. Typ
“I smoke what I sell” eller “I Walk my talk”

 

Och så himla skööööööönt att vara där. Där det är tydlighet från mig till dig.
Där undran och osäkerhet inte behöver finnas. För genom att jag vet vad jag vill så skapar jag även ett utrymme för dig att vila i min tydlighet.
Utan att du behöver göra något om du inte vill.

Och som coach och mindfulnessinstruktör så kan jag hjälpa dig om du vill.
Du kan boka mig via mentorerna.se (tydligen gillar många min lilla film…)
eller genom att skicka ett par rader till mig här.


Du vet väl att jag ÄLSKAR att du hör av dig  🙂

Share

Surdegsdagen – imorgon!!

Så imorgon är det alltså #surdegsdagen. Det hade jag inte den blekaste aning om tills för ett par dagar sedan då “tidscoachen” Dorro bloggade om detta med en tvist. Tvisten är klockren och handlar vare sig om surdegsbröd eller surdegsbak. Utan om sen där grejen som du hela tiden skjuter upp. Den där saken som du drar dig mest för att göra klart.  Tack Dorro för den tvisten!!

Mina surdegar – ja listan är faktiskt kortare än jag trodde. Men någon ska jag ta tag i på surdegsdagen och delar med er på sociala medier imorgon, #minsurdeg.

Tips på “mini”kurser kring prokrastinering:
Daily Bits Of – How to beat Procrastination

Eller kanske vill du kika på en TedTalk och riktigt känna dig bekräftad?
Tim Urban: Inside the mind of a master procrastinator

Oavsett vad som du kommer i kontakt med under dagen, denna surdegsdag, så dela gärna med dig på sociala medier med hashtaggen #minsurdeg – Tack!

Ovan en bild från en av mina surdegs-kompetenser….att skjuta upp att besöka en utställning så långt som möjligt. Så att den oftast redan har hunnit upphöra.
Dock inte denna. Här hann jag med ett besök på den allra sista dagen hos prickiga damen, Yaoyi Kusama.

SparaSpara

Share

Livet som MIN skola

What are the patterns in your life? Lessons are repeated until learned.

Jag har de senaste dagarna omringats/påmints från höger och vänster om att jag har undvikit att lära mig en massor.
Jag ser att mönster finns i mitt liv.
Jag ser att saker/händelser/känslor upprepas gång på gång.
Och jag känner mig idag handfallen om exakt vad det är som ska framträda och visa mig vad jag behöver lära mig i mitt LÄRANDE och VÄXANDE.

För att lära mig av och i mitt liv behöver jag hjälp.
Just nu har jag ställt frågan till kloka människor i mitt liv om de vill vara med i coaching cirklar med mig. Ett koncept från MIT – Presencing Institute.
Och jag håller tummarna nu för fullt.
För nu är det dags att synliggöra så mycket som möjligt.
Att se min BIGGER PICTURE.

Mina påminnelser?
Life is a classroom
Vem är VENUS?
Nyhetsbrev från Kajsa 
“What interacts with what and how” – intervju m Carlo Rovelli

samt
att läsa alla mina inlägg från förra året
att läsa mina ord i min dagbok
att läsa igenom citat och uttryck jag sparat som bilder i mobilen
att höra mig själv berätta för en annan om något

Share

Finfin kommentar och nytt perspektiv

Jag fick en sån fin och klok kommentar via twitter:

@tessmabon nu när jag läste ditt inlägg tolkade jag det som att det handlade om motstånd som det klassiska, “jobbiga” scenariot?

För mig är motstånd en progressiv spegling. Något som jag önskar mig. Som när jag fick motstånd från dig under vår coaching.

Däremot när en stöter på “motstånd” som i t ex stängda dörrar, det – för mig – är andra människors rädslor, eller handlar om hur samhället generellt fungerar. Det är inte ett motstånd mot mig. (Även om det såklart kan kännas så!) Men då får en lita på sitt självvärde/känsla och tänka I´m too good to be govern by fear of dumb people.

Och det var en kommentar på mitt inlägg om just motstånd och vad som händer i mig. Såsom kommentaren ovan syftar till att det är skillnad varifrån motståndet kommer/har sitt ursprung och även vad det riktas mot.

Och då – i den dagen jag beskrev. Där var jag mitt i allt. Upplevde ett eget inre motstånd + ett eget inre motstånd till förändring hos/inuti kollega + ett riktat motstånd mot mig (här ska inte DU komma och berätta). Trippelcheck på den när jag med hjälp av Twitter fick syn på varifrån och vilken riktning den tar.

Och att det kan vara tillräckligt jobbigt att klara av två av dem och när det blir fler än två…ja, då kanske jag inte räcker till…ibland. Räcker till att behålla min nyfikenhet.

Och så “pingade” Sandra mig på denna…påminnelse om att fortsätta vara nyfiken utan att döma. Särskilt oss själva!

Kan du idag försöka vara nyfiket utforskande och i det så klart lyssnande utan en färdig bild av hur det ska vara…?

Share