Tipset från Tony satt som en smäck

Under en morgonpromenad lyssnade jag på ett avsnitt av Tony Robbins podcast.  Avsnittet heter: “Are you afraid of being cheated on?” och jag lyssnade till hur Tony hjälper Aly i podden till en helt ny plats genom att ställa sina frågor och utmana hennes perspektiv på tillvaron.

Lyssnandet och de tips som Aly kom fram till genom Tonys hjälp satt inte bara som en smäck för Aly utan även för mig.

Jag känner igen mig i smärtan som Aly upplevde. Jag känner igen mig i rädslan att bli lämnad av någon du älskar. Jag känner igen mig i Alys behov av att kontrollera som ett sätt att då tillfredsställa behovet av att känna säkerhet.

Tipset för att komma vidare och kunna släppa taget om behovet att kontrollera – vad var det då? Något helt oväntat för min del. Och något som jag samtidigt gått och väntat på. Fastän jag inte förstått det. Och det handlar om att bli vän med de som du inte vill vara som. Alla de som du känner ett “åh, jag vill aldrig göra något sånt eller vara som den där personen” – alla dessa personer är du nog egentligen själv rätt lik. Så om du nu går och dömer dem och kritiserar dem för något som du egentligen också gör – då är du ju inte bara dömande och elak mot dem utan även mot dig själv.

Tony förklarar för Aly att han vill att hon inte ska börja med sig själv, utan börja med att se på dessa andra människor på ett mer medmänskligt sätt. Att de handlingar de utför kanske inte alls är av illvilja utan okunskap. Att ge dessa personer mer varsamhet i dina tankar och således även dig själv om och när du gör samma sak. Men börja med de andra så kommer du själv liksom med på köpet.

Jag är övertygad om att Tony har en stark poäng här. Ett av tipsen vi brukar ge till eleverna vi träffar i skolan i vår YAM-undervisning (verktyg kring psykisk hälsa) är just att låta den som mår dåligt få hjälpa en annan. Det är den snabbaste och effektivaste vägen till att må lite bättre. Att få hjälpa en annan människa. Även om det bara handlar om att hålla upp dörren för någon, eller att ändra sin tanke och vara lite snällare emot en annan person.

(Ja, jag VET att det egentligen inte finns något som heter kontroll eller som ens funkar så, men illusionen av den är vad jag just nu krampaktigt håller i). 

Share

den feminina principen och podd-tips

Kaos och ordning. Eller den feminina principen och den maskulina principen.

Vi lyssnade på “Gudinnans återkomst” i bilen hem från Borås.
Och fick ett par funderingar och undringar som vi eller mest jag funderade vidare kring.
Typ så här…….

Kan den feminina principen innebära att “vara i relation”, att relatera till allt som sker, att det är i varandet i relation till allt som är den feminina principen som växer fram tydligare. Att det är det “sättet/principen” att navigera som leder oss i växande och lärande om oss själva och om andra.
Att vi är relativa i oss själva och till allt annat.
Som en insikt om att vi endast existerar i relation till allt annat.
Att det är i relaterandet vi blir till liv.
Det är där vi lever.
Medans vi när vi kommer i balans/jämvikt/stillastående får en upplevelse av vår egen dödlighet. Att livet upphör. I balansen, i jämvikten, i stillaståendet.

Sen tog jag en paus från funderandet. Och stötte på ett citat från Anais Nin som i mina ögon befäste mina funderingar, att det hela tiden är rörelse i “relaterandet”.

“We do not grow absolutely, chronologically. We grow sometimes in one dimension, and not in another; unevenly. We grow partially. We are relative. We are mature in one realm, childish in another. The past, present, and future mingle and pull us backward, forward, or fix us in the present. We are made up of layers, cells, constellations.”

I bilen ner och hem lyssnade vi även på en annan podcast som vi garvade gott åt: “My Dad wrote a Porno” så nu har vi fått några nya uttryck som vi kommer använda emellan oss i vår sexting….

När vi lyssnade på denna podden så fanns det inte lika mycket utrymme till funderingar kring feminina och maskulina principer som i den förra, men otroligt mycket mer skrattande och asgarvande åt de stereotypiska karaktärerna och deras agerande.
Mycket underhållande tyckte vi 😀

Share

intervjuad i podd igen…om sex

Varning varning varning!
Att lyssna på detta kräver nog lurar på och kanske inte är säkert med andra i din närhet. Troligtvis NSFW (Not Safe For Work) eller med familjen….men kanske med din partner?

En tisdag i juni klev jag in i en poddstudio för att bli intervjuad och samtala om sex.
Jag har uttryckt en önskan om att prata mer om sex och japp, det blev en massa saker sagt här som inte alls många känner till eller kanske inte ens vill veta. (?)
Vågar du lyssna till hela avsnittet så vill jag gärna höra av dig om du har frågor eller bara vill ropa heja, heja! Och om du inte vill/vågar lyssna så är du varmt välkommen att kommentera även det. Det kanske inte är ett lyssnande som passar för dig idag eller så sitter det klockrent in i dig och din njutning just nu.

Samtalet blev ett väldigt fint och öppet och lekfullt utforskande mellan poddtjejerna i podden Lussna Nu! , Lady och Lufsen, och mig 😉
Initialt fick jag frågan om jag ville vara anonym eller vara Tess i podden.
Jag valde att vara Tess. (Om inte hade de nog kallat mig Mrs Red – för mina röda lockar….)

Lyssna via länken ovan eller här!
Bilden på mig med stolen är plåtad av bästa Fotograf Sandra Bosdotter – tveka inte att slänga av dig ett plagg eller två för hennes foto-projekt HUD. Eller följ henne på Insta!
Happy listening <3

PS: Väldigt många avslöjanden i denna podd som många inte känner till,
eller kanske inte vill veta……..
…så lyssna såsom känns bäst för dig <3

PS2: Här hittar du till Lussna Nu egna hemsida och till inlägget om mig 😉

Share

Svartsjukans tre effekter

Podcast….mest i lurarna när jag storhandlar, eller när ska ta mig från plats A till B utan sällskap. Och en av de allra senaste som fick äran att väljas var ett avsnitt från podden “Speaking of Sex” med Chris och Charlotte. En amerikansk podd om sex helt enkelt. Just i detta avsnitt (Jealousy, arousal and anxiety) pratar de om ett lyssnarbrev från en man kring en fundering om svartsjuka och erektion. 

Photo by Pablo Heimplatz on Unsplash

De (podden) säger så här:

Män har tre effekter av att uppleva svartsjuka. Effekterna är följande:

  • Kåthet och Erektion
  • Ilska och Arghet
  • Skam och Ångest

Detta går på autopilot. Vilken effekt som dyker upp är helt enkelt en biologisk effekt. Så när jag ibland träffar människor som pratar om att “oh, nej, de är långt förbi svartsjuka”…och att de i själva verket nog bara blir mer tända av att se sin partner bli uppvaktad, så har de ingen som helst aning om att kåtheten och erektionen hos mannen är just en effekt av svartsjuka. Och att om den inte fanns så skulle det nödvändigtvis kanske inte ens finnas kåthet och erektion….men så långt har de då ännu inte kommit att de är medvetna om vad det är som väcker olika tillstånd i dem själva.

Så om nu reaktionen går på autopilot. Går den då att förändra?
Vi vill ju i samhället överlag och inom “sex-nyfikenhets-branschen” vare sig mötas av den effekt som är ilska och arghet, och inte heller den som föder skam och ångest.

Det har, enligt den forskning som de i podden hänvisar till, visat sig att effekten som är ilska och arghet går lättast att “förvandla” till kåthet och erektion. Medan effekten av skam och ångest ligger djupare som mönster och tar mer tid helt enkelt.

Min tanke?

Om detsamma är korrekt och kan överföras till hur kvinnor upplever svartsjuka och vilken effekt detta får…ja, det får jag inte veta genom samtalet. Inte heller finner jag idag några show-notes som kan hänvisa till studie de prata om så att jag kan dela den med er.

Jag finner dock det hela otroligt intressant och är glad att jag även i min tanke kring känslan svartsjuka återigen får en bekräftelse på att den känslan inte är alltigenom dålig.

Min sista reflektion….att de i podden jämför dessa tre reaktioner med Flight, Fight and Freeze…..som vår amygdalas och reptilhjärnans ständiga autopilot.
Så med träning på att skapa fler “mellanrum” och “pauser” mellan en känsla/upplevelse och din reaktion på det hela så torde det vara enkelt att förändra sin upplevelse och agerande när svartsjukan slår till. Sa jag enkelt? Jag menar nog snarare görbart. Exempelvis genom att träna mindfulness…där en av effekterna är just att öka mellanrummen och pauserna….

 

Skrev tidigare om den gröna och svarta avundsjukan här….

Share

instämmer med Björn & Navid

Häromdagen lyssnade jag på ett avsnitt av Björn & Navids podd där de samtalade om erotik. Och jag instämmer i massor som de säger, känner igen mig så väl i vissa delar och blir nyfiken på några nya delar. Och det som väcks inom mig när jag lyssnar till dem.

Det jag mest instämmer i och vill lyfta fram här är när de pratar om kommentarerna. Avsaknaden av dem. Att det liksom finns ett tabu och en laddning som kanske gjort att deras följare inte kommenterat lika mycket som de brukar göra. Både Björn och Navid tror inte för en sekund på att de som lyssnar på deras podd inte har tankar och känslor kring detta ämne. De undrar om det är så att folk inte vågar öppet skriva kommentarer – erbjuder då på Facebook att man kan få höra av sig anonymt….och så inser Björn att det funkar ju inte eftersom de som skriver inte kan vara anonyma, inte ens för Björn och Navid. Att det är så laddat att tala fritt om lustar och sex och laddningar. Kanske för att det kan gå så snett om sexualitet går snett? Är det en av anledningarna?

Jag skrev så här i min kommentar till dem:
Jag är så tacksam att få ta de av detta samtal mellan er om erotik. Säger som någon annan – ÄNTLIGEN! Och känner så väl igen mig i när jag själv skriver om detta på mig blogg. Att kommentarerna tystnar. Fast att det läses av många – så nog väcker det känslor alltid.
Vill även tipsa er om Esther Perel som skriver och pratar massor om erotik och vikten av att arbeta med att skapa det i relationen med den vi älskar. Så här gör jag och min make:

Återigen – ett stort tack!! <3

Jag vet att mina texter om erotik och lust och sex läses av många – jag kan ana att de berör och väcker känslor och annat i dig. Och jag hoppas att du vill dela med dig till mig av något….om och när du vågar…I´ll be here!

 
 PS: Jag är oerhört nyfiken på de bortklippta bitarna i deras samtal….om hyllningen till god tekniskt kunnande i att kunna kyssas och att ge oralsex. Nyfiken!!
(En del klipptes bort, bland annat Björns hyllning till tekniskt kunnande kring kyssar och oralsex. Kanske är det bäst så. )
Share

när samtalet berör

Jag är så tacksam för igårkväll.
Poddklubben samlades hemma hos oss och vi åt och umgicks samtidigt som samtalet rörde sig mot kvällen mål. Att samtala om otrohet.

Vi hade förberett oss lite olika som vanligt och det är helt ok.
Uppdraget var att lyssna till ett samtal mellan Tony Robbins och Esther Perel (i länken finns två delar – lyssna gärna på bägge). Samt att titta på en film – “Vad döljer du för mig”.

På bilden ovan – huvudpersonerna från filmen

Det verkar vara så mycket som väckts i många av oss när vi lyssnat på detta. Ett behov av att få prata av sig om detta fanns i oss. Särskilt som vår förra träff var tvungen att skjutas fram pga magsjuka. Maken satte igång oss med en fråga rakt på sak:

Hur har otrohet påverkat dig?

Och vi tog alla i tur och ordning en berättelse om att den otrohet vi upplevt nära oss. Men det var få som vågade eller kom ihåg att även berätta hur det påverkat oss. Kanske är vi inte heller medvetna om HUR det har påverkat oss. Och det kanske inte heller var viktigt denna kvällen. För så nära som vi kom varandra bara genom att dela all den otrohet som funnits nära oss, så nära är skönt att vara. Där blir jag berörd.

Jag berättade om 6 otrohetsdelar nära mig:

  • Min uppväxt utan att veta om att jag hade en annan biologisk morfar (och egentligen inte en otrohetssituation, men en situation som ligger nära mig)
  • En kväll under min uppväxt då min bror och jag reagerade på ett samtal mellan våra föräldrar. Fast vi VET inte vad som hänt/hände. Men händelsen finns med mig.
  • Ett skuldbeläggande och en “slut-shaming” som jag fick uppleva mot mig av andra tjej-kompisar för ett “one-night-stand”.  Att jag haft svårt att släppa taget om den och hur känslan av att uppleva “slut-shaming” funnits med i resten av mitt liv sedan dess. (dags att släppa taget om den!)
  • Min egen otrohetsaffär då jag för >25 år sedan träffade min make. Då var jag sambo med en annan kille och jag hade svårt att avsluta den relationen innan jag inledde en relation med denna nya kärlek. Jag ljög för min sambo, lurade honom och hade sex med den nya kärleken utan att berätta för min sambo eller bryta med honom. Allt detta pågick i ca tre månader innan vi delade på oss. Jag sa igår att jag länge har romantiserat händelsen och hur det var….men så för en knapp vecka sedan fann jag den dagbok som jag skrev i då. Nu vet jag mer. Nu kan jag dessutom se händelsen från distans och nej, jag är inte längre arg på mig själv för att det blev som det blev. Jag är inte glad över det jag gjorde då, men jag är glad att det blev min make och jag.
  • Och så de två sista…med bröder i våra båda familjer som varit otrogna och lämnat sina fruar. Allt kan ju hända. Även i de bästa familjer. Och det har påverkat mig.

Hur har otrohet påverkat dig?
Och vilken otrohet har funnits i din närhet?

 

Min make och jag har sen i höstas i flera omgångar och tillfällen ventilerat och pratat om vad otrohet är för oss. Pratat om var gränsen går. För just oss. Och jag upplever att många relationer bara utgår från att det är samma gräns som gäller för dig och mig utan att vi pratar om det. Den sista frågan som jag ställde fick alla på poddklubben med sig hem igår. Att stöta och blöta med sin partner. Inte för att redovisas för oss andra. Utan för att finna var vår gräns går. Din och min.

Var går gränsen för otrohet i din relation med din partner?

Share

att utforska och upptäcka erotik

Var hittar man erotiken? Och vad är erotiskt för mig och dig? Samma sak?
Kan man schemalägga erotiken?
Njae – det fungerar ju inte riktigt så…för alla. Men säkert för någon (lucky you!).
Vadå erotik kanske du tänker och kikar mellan fingrarna på mina tips eller gömmer dig mellan dina tassar (om du är katt)….så jag lovar dig att berätta mer om VAD erotik är och kan vara i ett annat blogginlägg en annan dag.

Ibland hittar jag sådant som jag finner erotiskt någonstans i listan nedan:
(uppdaterad 15 oktober 2018)

Speaking of Sex – Pleasure Mechanics
Sex talk with my mom
Sex on the Brain with Amory Jane
Lussna Nu!
Where should we begin?
Esther Perel
Charlotte Cronquist – kärlekskrigaren
Ligga med P3
Riktigt bra sex – nu också för tjejer
Kim Anami
The Pleasure Project
Make Love revolution
Happinez
Erika Lust
Getting into the swing of things
Lelo – blog
Adina Rivers
My Erotica
High in love
The Cut – Sex Diaries
Flera tips lägger jag i min board och sex och njutning på Pinterest också

och min fantasi förstås
och makens….

Några är att titta på, några är att läsa, några är att lyssna på.
Testa gärna – och framförallt – tipsa mig om dina favoriter som du använder!

Share

7 verb som kan stärka en relation

Esther Perel är en av mina husgurus. Och i det senaste samtalet jag lyssnade till hennes vishet och erfarenhet av relationsterapi så gav hon dessa 7 verb i gåva till oss.

Att FRÅGA
Att TA
Att DELA
Att VÄGRA
Att TA EMOT
Att DRÖMMA
Att GE

Om du vill och vågar se på dig och dina viktigaste relationer så föreslår jag, precis som Esther, att du nyfiket undersöker om du i dessa relationer verkligen ärligt och fullt ut kan vara trygg i att göra alla dessa verb som står i listan ovan.

Och om du dessutom är riktigt modig så kanske du pratar om och nyfiket undersöker dessa tillsammans med din partner eller den som relationen avser.
Kanske finner du att ett av verben behöver extra omsorg och lite mer träning just nu?

Foto från brorsans 40-års fest aug 2010

Hemma hos oss så är vi båda överens om att vi ska FRÅGA mer. Det verbet ska få extra massage och omsorg i vår relation just nu.

PS. Esthers ursprungslista:
To ASK
To TAKE
To SHARE
To REFUSE
To RECIEVE
To IMAGINE
To GIVE

SparaSpara

Share

Om “Nu då” = PT?

Funderar vidare kring det som maken sa häromdagen:
– You must find someone/something that is prepared to grow.

Och lägger ihop det med ett lyssnande på en intervju (ingen höjdarkvalite på ljud, men intressant innehåll) i Peter Breggmans ledarskapspodd där han intervjuar Tara Sophia Mohr. 

Tara pratar om hur du kan ta hjälp av din inre mentor, den där som föreställer dig x antal år framåt i tiden och som redan idag kan ge dig det råd du behöver genom att titta tillbaka på dig idag och säga något…

Min inre mentor säger till mig att PT betyder i mitt fall att jag är en PT på alla sätt och vis och särskilt om man ser på ledarskapsutveckling som en liknelse till att vara trädgårdsmästare. Där trillar min pollett ner.

PT = personlig trädgårdsmästare

Den personliga trädgårdsmästaren som hjälper dig, som är beredd att växa, i ditt växande.
Och det är precis det som min inre mentor gör när jag visualiserat kring henne tidigare…men jag har som sagt inte fattat det förrän de två delarna ovan möttes.
Makens ord och Taras ord.

Visst är det denna PT du letar efter 😉

 

Share

Handen på hjärtat – när var du sur senast?

Jag har tidigare skrivit om en podcast jag lyssnat till som är ett samtal om kärlek och relationer. Ett samtal mellan Krista Tippet och Alain de Botton som gäst.

Och här kommer ett utdrag ur det samtalet – en del/ ett fenomen som handlar just om att sura och tjura – som Alain de Botton fascineras av.
(Mina ord och mina tolkningar, förstärkningar blandas med Alains ord i stycket nedan)

———————————————————————————————

Alain menar att när du ser någon i en sådan situation (någon som surar och tjurar) så ser du också rakt in problemet med de romantiska illusionerna.
För det är ju så att vi inte sitter och tjurar och är sura över vem som helst.

Vi surar ju bara över/mot människor som vi tycker borde förstå oss, men som inte har förstått oss. Och det tycker vi förstås är helt oförlåtligt att de inte förstår oss.
De om någon borde ju förstå oss. 

Vilket också innebär att när vi älskar någon och de älskar oss så blir vi så otroligt stötta och kränkta när saker går fel.

För vi utgår från det antagande som styr oss mest i ett förhållande, antagandet att det är denna personen som är med mig i förhållandet borde veta exakt vad som finns i mitt sinne utan att jag helst ska behöva berätta.
Och om det är så att jag måste berätta för dig…ja, men då älskar du ju inte mig. Eller hur?

Du har säkert varit i en situation där du rusar in i badrummet och smäller igen dörren, varpå din älskade frågar dig:

Hur är det? Är något fel?

Och du kanske svarar: Mmmm – eller Nej. 

Och tycker samtidigt att den du älskar borde ju kunna läsa genom badrumsdörren rakt in i ditt hjärta och din själ vad som är på tok och veta varför du är arg/upprörd/ledsen.

Och just det här antagandet, att den du älskar ska kunna veta exakt vad du är/tänker/vill, är ett sånt otroligt stort krav och en begäran som inte går att uppnå. Nånsin.

Du ser säkert ofta att det här händer hos barn.
Och du uppför dig precis som ett litet barn i en sån här situation.
Barn tror ju att deras föräldrar kan läsa deras tankar.
Det tar dem en lång stund innan de inser att det enda sätt en annan person kan veta vad dem egentligen tänker är gen om att de berättar. Med ord. Barn lär sig detta.

Och sen glömmer vi bort allt detta när vi hamnar i ett kärleksförhållande…

Vi säger ju ofta till barn att de måste berätta för oss, att de måste använda ord för att beskriva hur de känner sig.

Att vi alltid måste ”kommunicera” – och att vi har en övertro på att vi alltid klarar av det. Klarar av att säga precis som det är. Rösten stockar sig hellre i halsen än säger orden som behöver sägas där och då.

Vi är oftast inte heller direkt generösa mot oss själva eller någon vi älskar när vi inte alltid klarar av det, att säga exakt vad som behöva sägas, eller brister på något vis i vår kommunikation.

 

Alain berättar vidare:
Och sen den här galna idén att sann kärlek skulle vara detsamma som att intuitivt förstå en annan person. Så jag blir galen när människor säger saker som ”Jag har träffat någon jag är förälskad i. Och det bästa är att hen förstår mig exakt utan att jag behöver berätta hur jag känner.” Så då tänker jag (samtidigt som larmklockor ringer inombords) ”Ok, lycka till med det, men om ni blir tillsammans i ett förhållande så kommer det där inte att kunna fortsätta i evighet”. 

Ingen kan intuitivt (genom tankeläsning och läsande av känsloyttringar) förstå en annan människa i alla dess delar och alla dess tankar. 

 

Nej, jag förstår dig inte alltid. Långt därifrån.
Jag vill vara med dig oavsett.
Och jag strävar efter att förstå mig före dig.
Det är ett av de verktyg jag använder för att
verka och värka i vår relation.
Puss till dig min make <3

Share