Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Expanderare, Maximerare och Coach

Tag: arbete

“hur du väljer ett meningsfullt arbete”

Följer du också School of Life på Youtube? Om inte så tipsar jag dig att kika på några av deras korta klipp och fundera kring dem.

Just idag kikade jag på detta klipp om hur du väljer ett meningsfullt arbete och Alain delar med sig av sex olika tips.

  1. Att vara förvirrad kring ditt val av karriär är helt normalt
    (förr fanns det kanske 1500 olika sorters yrken att välja på och idag är det minst 1,5 miljoner…så då kan vi bli så oroliga och förvirrade att vi kan hamna i ett vakuum där vi väljer att inte välja)
  2. Känn dig själv
    (kanske använda dig av filosofi för att reda ut vad som lockar dig mest)
  3. Tänk massor
    (kanske till och med ett helt år eller fler, låt det ta tid, ge dig själv den tillåtelsen. Hellre än att stanna kvar i ett jobb som du valde som 16-åring)
  4. Prova någonting
    (för du kan nog inte ta dig fram till ett yrkesval enbart genom att reflektera, du måste också testa och samla data, kanske skugga någon en dag, volontär-arbeta med något en stund, eller liknande)
  5. Reflektera kring vad det är som gör människor olyckliga
    (som ett sätt att finna din nisch till att hjälpa andra – som är precis det som arbete är. En tjänst till någon annan med något som de behöver)
  6. Var självsäker!
    (och modig nog att våga göra det du verkligen vill…modet kan vara avgörande om det blir succé eller fiasko)

återhämtning utanför arbetstid – vems ansvar?

6342710161_77b8b7ecea_zFoto från Flickr och Janne Heinonen

Häromdagen hade jag ett kort samtal vid kaffemaskinen och där uttryckte jag en tanke om att det kan vara olika på det sätt som våra kollegor återhämtar sig under den tiden de inte arbetar och hur viktigt för arbetsgivaren och sina kollegor att en verkligen är fulladdad på jobbet.

Svaret jag fick gjorde mig nedstämd. Det innebar att återhämtningen endast vilade på den anställdes axlar. Inte alls på arbetsgivaren. Och visst kan det vara så. Men sorgligt om denne inte inser vilken guldgruva det är att ha medarbetare, att ha kollegor som är fulladdade. Jämfört med att ha medarbetare och kollegor som kommer till jobbet utan lust och ork, som urvridna disktrasor. Väntandes på att någon skall använda dem. Det blev min tolkning av svaret.

Tänk om….
Tänk om en arbetsgivare skulle ge sina medarbetare verktyg för att bättre återhämta sig?
Vad är det värsta som skulle kunna hända då?
Och vad skulle det bästa kunna vara?

Inspiration till detta inlägg ifrån denna artikel:
Resilience is about how you recharge, not how you endure

från bidragssamhälle till bidragssamhälle

Att lämna ett passivt bidragssamhälle och gå till ett aktivt bidragssamhälle…

Att livet handlar om att för att vi ska fungera tillsammans måste alla bidra – och vilket är ditt bidrag? Vad bidrar du med?

Istället för att vara en passiv mottagare av bidrag, där du till och med kontrolleras så att du inte ska göra något arbete nu när du får ett bidrag.

Ser du skillnaden? Passivt vs Aktivt bidragssamhälle

Jag gillar det senare…

 

att jobba med att förebygga psykisk ohälsa och öka emotionell intelligens

Det är vad jag kommer göra  snart. Som en av mina callings. Tillsammans med annat. YAM – Youth Aware of Mental Health är den plattform vi agerar utifrån i detta. photo-1453227588063-bb302b62f50b

Jag går denna vecka, tillsammans med 11 andra, en utbildning i att bli instruktör. Som skall gå ut i skolorna och träffa elever. Först i en forskningsstudie och senare på annat vis – hur är ännu inte klart.
YAM är ett program som arbetar med att lära elever påverka och förbättra hur de kan må. Gällande sin psykiska hälsa. Genom att öka sin emotionella intelligens.
Typ. Och lite annat.

Det är liksom det som upptagit min vecka. Och jag känner mig redo för att imorgon vara klar. Klar att möta elever. Igen!

Vilka livsuppgifter eller callings samlar du på dig?
photo-1455380579765-810023662ea2Underbara fotografier från Unsplash och Matthew Wiebe. 

vad kan sysselsättning vara?

Det man lyser på växer – eller det man ger energi växer. Är det därför som Folkpartiet vill belysa sysselsättningsmålet istället för arbetslöshetsmålet? Blir det i slutändan en stor skillnad? Och för vem kan det bli skillnad? Och jag blir inte heller klok på politiken som i detta inte egentligen kommer till pudelns kärna. En av de möjliga kärnorna för mig är just definitionen av sysselsättning.  Jag tror att vi måste definiera sysselsättning på fler sätt.

Jag undrar vad sysselsättning egentligen kan vara…kan det vara någon annan definition än denna? Jag tror att det finns ett utrymme redan nu att fundera och förverkliga annat än det som definitionen nämner:

I gruppen sysselsatta ingår:

1) personer som under referensveckan utförde något arbete (minst 1 timme) antingen som avlönade arbetstagare eller egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) samt oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan familjemedlem som han/hon bor tillsammans med (= sysselsatta, i arbete).
2) personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning eller arbete som medhjälpande familjemedlem eller egen företagare (inklusive fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande (hela referensveckan). Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet (t ex för vård av barn eller för studier), värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frånvaron varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet).
Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd.
Tidsbegränsat anställda omfattar personer med vikariat, anställningsstöd, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning samt övriga former av tidsbegränsade anställningar.Undersysselsatta omfattar personer som är sysselsatta men som arbetar mindre än de skulle vilja göra och som hade kunnat börja arbeta mer under referensveckan eller inom 14 dagar från referensveckans slut.

I arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa.

Ligger den möjliga kraften i att varje individ omformulerar sin egen förståelse av sysselsättning?
Vad betyder det för dig idag?
Hur skulle du vilja beskriva vad sysselsättning är för dig om 10 år,
eller vad kan sysselsättning vara för dina barn när de växt upp?

Och  så SCB som fortsätter att mäta allt som mätas kan. Även sysselsättningsgrad.
Jag säger hellre som Brene Brown.

If it is measurable, is it worth measuring?

Tag det till dig och undersök sedan i dig – vad vill du att sysselsättning skall vara för dig?

o-BURNING-MAN-2014-ART-facebook

Photo courtesy: Matt Schultz – picture found on Huffington Post.
A picture from Burning Man festival 2014.

pareto principen

Det slog mig just att  jag har applicerat denna princip
i mitt arbete och i det som jag ger till andra under det första halvåret 2015.
Ni vet principen om 80/20.
Där jag har lagt 80% av min tid under våren till mig själv.
Vilket har resulterat i att jag kunnat ge 20% till andra.
Jag har arbetat med mig själv i 80%.
Och att de 20% som jag har gett till andra har försörjt mina 80%.

Vilken härlig insikt det var. Ett lugn infann sig hos mig.

Spiritual, coach, coaching, gilleleje, tess mabon, therese mabon, lifestyle

Och en undran om hur det kommer att fortsätta.
Kanske blir det tvärtom?
Eller 80/20 på ett annat sätt än tvärtom?

Var och hur finns pareto-principen i ditt liv? Jag är övertygad om att den finns. Vill du utforska?

flippa arbete – att börja med mig själv

Gick i förmiddags på en walk and talk med Helena och Snowy och jag berättade om
mina insikter kring att flippa arbete.

IMG_2273F L I P P A   A R B E T E

Jag menar att allt jag gör för mig själv är mitt arbete. Alla delar som jag göra för att jag skall må bra och utvecklas är mitt arbete. Dessa delar upptar den mesta av min tid och utrymme. Detta arbete.
Jag arbetar för att jag skall kunna ge mitt allt, och hela mig, utan rädslor, utan baktankar, utan skal.
Att ge hela mig och hela mitt allt. Alla mina kunskaper, all min kärlek, alla mina styrkor, alla mina kompetenser, all min intuition, allt mitt lyssnande. Mitt allt.

För att kunna ge mitt allt så måste jag arbeta. Med att ge mig tid, reflektion, påfyllning, utveckling och lärande. Och först när jag har “tagit på mig syrgasmasken” kan jag hjälpa någon annan.

Kalla detta flippade arbetet = I have put myself first!

När jag nu har gjort denna påfyllning och detta arbete att sätta mig själv först. Det är då det stora börjar. Det är där jag ger av mitt allt och det är där som jag kan ge i mängder och precis rätt till precis det som du behöver. Och allra helst i helheten och i delarna. Inte antingen eller. Utan både och. Och jag kan ännu bara ana kraften i detta. Jag har under det senaste året lagt otroligt mycket mer tid på mig och min utveckling, dvs på mitt arbete, än vad jag lagt på att ge till andra.

– Universum, jag är redo!

Jag har tidigare skrivit inlägg om arbete och du hittar dem här:
mer om arbete
att arbeta
lönearbete förkortar ditt liv?

Inspiration till detta inlägg har kommit under en längre tid och bland annat från dessa artiklar:
Vi jobbar för mycket – helt i onödan: Forskaren Roland Paulsen förklarar varför han tycker att vi jobbar för mycket – och föreslår att vi kortar ner dagarna.
Professorn: Vi borde bara jobba två timmar per dag: Professor Bodil Jönsson blev rikskändis genom tv-programmet “Fråga Lund” och är expert på begreppet tid. Hon menar att den snabba teknikutvecklingen gör att vi helt och hållet måste förändra synen på arbete och överväga att gå ned till 2 timmars arbetsdag.
Vi latar oss för lite: Sjukskrivningstalen ökar, välfärdssamhället knakar och hemma ligger de moderna arbetarna och gnisslar i sina bettskenor om natten. Hur hamnade vi här?
Att skapa mer jobb är en absurd tanke: Roland Paulsen om att allt fler arbeten är meningslösa och att vi istället borde ägna oss åt anarkistisk gymnastik.

Och senare till-lägg:
HippHippgänget om arbetsnarkomaner
Arbete måste inte räddas: Bodil Jönsson med ny vinkel på SvD
Från Brainpickings.org: To find fulfilling work
O
ch mer…How to find your purpose and do what you love

Inlägg 94/100 i bloggutmaningen #blogg100 och jag börjar undra hur det kommer att bli den 101dagen och den 102 dagen och den 103 dagen…kommer jag att fortsätta eller ta en break eller göra på annat vis? Du som varit med tidigare, hur har det blivit för dig efteråt?

Lönearbete förkortar ditt liv?

Detta klistermärke fångade mitt öga imorse. Och jag drog mig till minnes en undersökning ifrån Storbritannien som jag skrivit om i ett tidigare inlägg (mer om arbete). Om hur en person för att vara anställd respektive arbeta i sitt egna företag behövde 2,5ggr mer i ersättning/lön för att “sälja sin frihet”, vs den ersättning som samma person var villig att acceptera som enskild företagare.

Jag har också tidigare skrivit ett annat inlägg om att arbeta som jag passar på att tipsa om också.

Och så klart är jag nyfiken på din inställning. Hur viktig är friheten vs ersättningen? Och upplever du det som att du förkortar ditt liv med 8h per dag som anställd?

Inlägg 18/100 i #blogg100. 

mer om arbete.

Jag snubblade över ett för mig helt nytt magasin när jag var i Sydafrika i julas, Flow Magazine från Nederländerna.  Och i det numret som jag läste då fanns en artikel där tre kvinnor var intervjuade om sina liv och just nu i livet med allt vad det innebär i form av karriär, arbete, barn och hem.

En av dem uttryckte följande:

Time is the new wealth. If you can manage your own time, you can do anything you want. It´s all about that.

Och lite senare i artikeln säger hon även:

Jobs are passé, she says. There are very, very few jobs that allow you to live a life. But the good news is that the corporate America has come a really long way with these very issues. There´s a brain drain with women leaving the workforce, and a lot of the companies are now trying to figure out how to hold on to those women, because they are vital to the business.

Mina reflektioner kring vad Emma i artikeln säger och mitt tidigare inlägg om att arbeta blir någonstans att ja, tiden är förstås ett nytt sätt att mäta och kan överta tronen från ekonomisk ersättning. Dvs frihet vs inkomst. (här i parentesen vill jag nämna att en studie i Storbritannien hade funnit att som anställd vs att vara egen företagare var skillnaden 2,5 ggr, dvs du var nöjd med att vara anställd om du tjänade 2,5ggr mer än som egen. Det var vad din frihet kostade. Men om du vann din frihet så var du beredd att tjäna 2,5 ggr mindre. )
En annan reflektion är vad som skulle hända om vi provade vår kreativitet fullt ut och framförallt kastade bort Luther som sitter på vår axel och ger oss dåligt samvete (det är ju vad vi oftast skyller på i alla fall). Ja, att de företag som vill ha fler kvinnor, män som ger något tillbaka till företaget måste skapa nya sätt och möjligheter att arbeta och skapa. Och olika vägar vid olika tider. I samsyn. I samförstånd. Med fokus på tillväxt och utveckling för de enskilda individerna. Vilken effekt det skulle bli av det!!

att arbeta.

Såg igår en bild av svägerskans på Instagram där hon skriver “på väg till arbetet”. Det fick mig att fundera länge och väl under min morgonpromenad. En promenad som jag på ett sätt ser som min väg till mitt arbete. 

Vad är egentligen arbete? När jag googlar på arbete och dess definition så får jag upp en mängd olika definitioner av arbete. På wikipedia så skrivs det att arbete är en mänsklig verksamhet som på något sätt genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster.  En både bred och snäv definition för mig. Den kan tolkas olika beroende på vilken värdering läsaren lägger in i “ekonomiskt värde”.
Är det skaparen av varorna eller tjänsterna som själv får sätta sitt ekonomiska värde och således vara “ägare” av denna eller är det köparen/brukaren som får sätta sitt värde på varorna eller tjänsterna?
Är det ett mellanrum mellan tiden då detta skapas och tidpunkten då den ekonomiska ersättningen måste ske som kan definieras olika?
Jag tänker att det sättet som jag idag väljer att arbeta kommer att generera ekonomisk ersättning, men inte på samma sätt som att ha en anställning där du varje månad får en lön för ditt arbete. Jag vet att jag under livet kommer att få ekonomisk ersättning för allt mitt arbete, men det kommer inte längre att ske som lön varje månad. Bara vetskapen om det skapar frihet. Frihet ifrån månadsbojan. Som att jag vore ett barn med månadspeng. Lite pengar portioneras ut med regelbundenhet från arbetsgivaren. Är det det bästa sättet för alla? Varför låter vi oss styras av det som har varit och de gängse normerna? Vem kan skapa andra förutsättningar kring ersättningen? Kanske hotellägaren i Brasilien som låter sina anställda sätta sina egna löner och själva rekrytera sina egna kollegor?

Nåväl, jag kan spinna funderingar, känslor och frågor länge i detta. Jag vill nog bara väcka tanken och känslan på att allt inte är vad det ser ut att vara och allt är egentligen påhittat som Navid Modiri brukar säga. Och hur skulle det vara för dig om du inte lät dig hindras av allt detta påhittade? Vad skulle arbete då vara för dig?

Jag smittades av en annan sökning jag fick fatt på…den om fysikaliskt arbete. Den lyder så här:
Arbete W är lika med förändringen i position gånger kraftens komponent i förändringens riktning.

Då ramlar fler polletter ner hos mig. Detta känns mer rimligt i min värld just nu.
Det jag arbetar med en dag (se lista nedan), tillsammans med förändringen som sker utifrån den position jag just då är i, tillexempel i mig själv eller i min närhet eller där jag kan påverka andra. Multiplicerat med den kraft som jag förfogar över och vart jag väljer att rikta denna.
Det här gillar jag, jag ser det som att jag är pilen. Ni vet pilen som inte kan skjutas framåt om den först inte riktas och dras bakåt med en kraft.

Jag landar senare någonstans i att arbete för mig handlar om att bygga en pil med innehåll och styrka, finna riktning och kraft för att åka i full fart mot målet. Och det är den resan som är underbar. Och belöning i sig!
Ekonomisk ersättning kommer senare och framförallt långt ner på listan av vad som är viktigt här och nu.

Min dag igår:

  • vakna,
  • frukost med familjen och systerdottern som bor hos oss en stund,
  • ut på långpromenad med vovven,
  • prata med min mor och guida henne i Instagram,
  • prata med kompis om livet och motgångar och den ljusa framtid och nuläge vi har idag,
  • lunch med maken,
  • skriva blogginlägg,
  • sortera i mitt nyhetsflöde för omvärldsbevakning i stort och i smått,
  • ny promenad med vovven,
  • hämta sönernas 2-åriga kusin på förskolan med snowracer,
  • leka med 2-åringen,
  • middag med familjen och kusinen,
  • läsa ledarskapsbok,
  • virkprojekt,
  • yoga,
  • fundera på offerten jag skickat,
  • skriva nytt avtalsförslag till ledarcoaching,
  • stämma av med mina tankar om ledarskapsprogrammet som håller på att växa fram,
  • se sista två quarters av Super Bowl,
  • kramas med maken och godnattkramar till sönerna,
  • sova.

PS. Jag fick ett par kloka kommentarer och inlägg igår av Sandra och Henrik (kloka och kreativa personer som jag gillar skarpt). Inklippt kommer kommentarerna här:

“Härarbete – låter det bekant?” (min kommentar – vad har arbete med en specifik plats att göra? För de flesta? Härarbete måste ju vara det enda som kan ske – dv arbete här där du är! Oavsett plats 🙂 )
” Arbete är att få utnyttja sina styrkor för andras väl. Jag hoppas att det är vad jag gör, och tycker att det är vad alla borde få göra.”
” Så ska man ha kul också! #goeswithoutsaying”
” det är jätteviktigt med kul! Och trivsel! Och entusiasm! Och frihet! När det gäller arbete tycker jag. Tyvärr inte alla förunnat.”

PS 2: Vad är arbete för DIG?

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén