Sex på Pilatesboll

Vi fick en fråga häromdagen om vår favoritposition. Vi tittade på varandra, log och utbrast samtidigt: Många!

Dagen, stunden och kropparna får tillsammans leda fram till HUR vi har sex.

Men en ny position har seglat fram på listan. Sex på en pilatesboll.

På ett sätt påminner den mig om sex i en enklare gunga (sexgunga) och den kan definitivt bjuda på en hel del fniss och skratt när vi tappar balansen. Se till att placera dig på ett bra ställe ifall ni skulle tappa balansen.
Positionen? Den som blir penetrerad är den som har ryggen mot bollen. Den som penetrerar står på knä på golvet. Den som är på bollen har fötterna vilande på den som står på golvet. Capisce?

Nu undrar jag nyfiket, har du testat eller vågar du testa?

OBS….Inte vi på bilden 😉

PS: Välkomna hit alla nya läsare! Och en stor kram till Anna som tipsade om mig i sitt blogginlägg om “sex i husbilen” häromdagen ?

Share

letar vidare efter lösningar – klimakteriehäxan del 2

I mitt letande, sökande och undersökande av lösningar som kan passa mig så har jag nu kikat på svtplay där de två avsnitten “Klimakteriet – det ska hända dig med” finns och det var intressanta program. För mig var avsnitt två mer intressant. Där berördes delar som jag kunde känna igen mig själv i.

Mia Parnevik får utrymme att berätta hur klimakteriet yttrade sig för henne och det var som att hon berättade min story.
Hur det blir som missförstånd i min hjärna. Där jag tidigare verkligen hade tillit och tilltro till min intuition, nu inte längre kan tolka all den information som skickas till mig från mig. Att tidigare ha haft en god självkänsla och tyckt om mig själv och nu helt plötsligt infinner sig de där stunderna och dagarna då jag inte längre gillar att vara Tess. Jag lånar Mias ord : “Jag tappade mig själv.” 

Vad mer i del 2 påminde mig om mig?

  • Torra slemhinnor – ja, ögon och mun. Ej vagina.
  • Humörsvängningar
  • Impulskontroll åt fanders i vissa stunder
  • Att tillskott av östrogen inte fungerar på alla
  • Känslan att alla har det bättre utan mig – att känna mig fel
  • Att gråta en skvätt nästan varje dag
  • Och i nästa stund vara arg för att jag inte är mig själv

Samtidigt i del 2

Så var det en del intervjuer/samtal i del 2 som jag inte alls höll med. Vissa frågor som jag har kvarstår. Som att den gynekolog som intervjuas i både del 1 och del 2, verksam vid Karolinska, uttalar sig kraftigt och hårt kring hormonbehandling, men aldrig berättar om det endast avser östrogen. Hon får heller inte frågan av programledaren. Och jag undrar. Undrar om hon bara avser östrogen. För det passar inte mig nu. Men det är svårt att tolka. Just nu antar jag att det den gynekologen menade var hormonbehandling av enbart östrogen. Och då har jag kvar frågor och inga svar.

Nu då?

Jag ska ta mig tillbaka till Werlabs för att testa mina hormonvärden igen. Denna gång lägga till progesteron och testosteron samt kika på mina värden av östradiol som vi mätte i augusti. Så jag kikar in på Kvinna hos dem för att lägga ihop mina egna delar.

Jag är även nyfiken på om jag kan få testa bioidentisk progesteron. Då blir det väl att ta mig till Mia Lundins nya klinik “Her Care”, eller kan jag till och med få hjälp i Amsterdam när vi tar oss dit?

Jag inväntar en påfyllningsdos av den “dunderhonung” som jag tog tidigare i höstas. Då tog jag även tillskott av östrogen genom Vagifem, men sedan en månad har jag ju slutat med dem och vill testa dunderhonungen för att känna in hur den fungerar nu.

Håll tummarna för mig!

Share

Vart går ditt fokus?

Häromdagen var jag så trött och upplevde att jag typ bara varit i min pannlob hela dagen, eller ett par dagar. Så när Peter, på mindfulness-kursen jag assisterar, lyfte upp frågan vart går ditt fokus? då landade en insikt i mig om vad som hänt och jag såg min dag igen som en i publiken på bio.

Jag hade under de dagarna verkligen bara riktat fokus UTÅT och helt glömt bort att även rikta det INÅT. Emellanåt. En stund här och där. Kanske 10 minuter på mitt Headspace “pack” om relationer….30 st 10-minuters visuella meditationer.

Peter påminde även om ordet koncentration. Att samla till en mittpunkt. Och det hade jag inte heller gjort alls när jag kände mig trött. Jag hade snarare gjort det motsatta. Spridit ut mig åt alla håll och kanter. Och som utspridd kan i alla fall inte jag balansera på denna livets sköra tråd.

Photo by Leio McLaren on Unsplash

SparaSpara

Share

tänk på “pocenten” Helge!

Fick ett fniss imorse på “vår-hojen”, den som är turkos och smyckad med blommor på korgen, då jag mindes Helge och Olle som skålade och tänkte på “procenten”

Eller egentligen inte på pocenten utan på hur jag kan känna mig när pocenten för mig inte är optimal.

När jag inte tränar fysiskt i den utsträckning som min kropp behöver.
När jag inte tränar psykiskt i den utsträckning som min knopp behöver.

Vilken är din “pocent-balans”?

Share

att mäta en persons inre ledarskap

eller
…att möta en autentisk person i balans…

Genom fem frågor skulle vi alla kunna prova att mäta vårt eget inre sjlälv-ledarskap. För att få syn på hur jag gör i situationer som jag möter.
För att synliggöra för mig och andra om jag kan vara i balans och i mitt äkta jag, så nära autentisk som jag kan oavsett vad jag möter.

  1. Kan jag ta en reprimand utan att blir arg och ta illa vid mig?
  2. Kan jag ta ett avslag utan att bli nedslagen?
  3. Kan jag skratta med andra även när det skämtas om mig eller något jag gjort?
  4. Kan jag hålla humöret uppe även när saker inte går som jag tänkt mig?
  5. Kan jag hålla mig lugn i nödsituationer?

Går det ens att vara en person som alltid kan leverera i dessa situationer ovan?
Jo, det tror jag faktiskt. Och jag vill även påstå att det inte är svårt.

Ditt första steg till en själv-ledarskap som du kan ta är att bli medveten om ditt agerande i de situationer som du möter. Och genom att få syn på ditt agerande kan du också få verktyg hur agera annorlunda.
Det blir ett litet och kritiskt steg till att leva ett liv inifrån och ut. Istället för utifrån och in.

cropped-Fotograf-Sandra-Bosdotter-2-1.jpg

91/100…i #blogg100

Share

att vara i balans

Fotocred till Mark Kelly, Flickr
Fotocred till Mark Kelly, Flickr

Balans – att vara i balans.
Det är ett knepigt begrepp och jag vet inte om jag själv riktigt förstår.
Just nu är det jag känner kring balans och att vara i balans ungefär så här:

  • Vid en exakt tidpunkt är en person endast i balans genom relation till något annat. Exempelvis en annan människa, ett djur, naturen. En person kan alltså vid ett specifikt tillfälle inte vara i full balans av yin och yang. Utan en av dessa agerar.
  • Under en dag är en person i balans. Alltså den total massan av det som skett inom personen kan vara i balans. Det är likadant över ett år. Ett liv.
  • Balans – betyder det att det är lika mycket av alla delar? Nej, för mig betyder det bara att det finns en jämvikt. Dock kan det av en del finnas så mycket mer. Och av en annan mycket mindre. Jag tänker att det kan vara balans när det är 50/50, och även när det är 60/30/10 och även när det är 20/25/35/15/5.
  • Ett uppmärksamt samhälle, en nyfiken noterande stad, ett jordklot i cellhet strävar även efter balans, och där sker strävan i nuet. I att alltid ha balans just nu. I detta specifika ögonblick.

Hur är din balans? Notera det under en dag, en vecka, ensam, med andra.
När är du i balans? Vad har då skett?

Share