• Bloggen

    det saknas något

    Ibland när jag i mitt flöde på Facebook, google +, eller twitter stöter på artiklar som mina vänner lägger upp om skolan så blir jag engagerad. Jag läser, jag tycker, jag kanske sprider vidare, kommenterar eller skriver blogginlägg om det jag läst och vad jag ser i ett nästa steg. Men nu. Nu saknas det något. I artiklarna. Det saknas en till dimension. Det saknas ett ifrågasättande av det paradigm som råder just nu. Artikelförfattarna utgår ofta okritiskt ifrån att samhället som det är nu kommer att fortsätta. Identiskt. Och att det utifrån den utgångspunkten går att attackera PISA, eller Nationella Prov, eller läxor, eller lärarutbildningen, eller annat. Men när…

  • Bloggen

    skam, rädsla, makt och kärlek

    Häromdagen fick jag höra att ett litet barn blivit tillrättavisat på ett tokigt sätt på sin förskola och nu vägrade att gå tillbaka. Föräldern var uppgiven och visste inte hur den skulle göra. Jag tänkte tillbaka på den konversation jag hade med Maria en annan dag kring detta. Läs mer i inlägget här. Maria beskriver hur personalen väljer att reagera med kärlek och inte med rädsla, eller utöva en härskarteknik. Vad som ligger bakom i just detta fall med barnet som inte vill gå till förskolan vet jag inte. Det utlöstes av ett tillrättavisande på ett för barnet tokigt sätt, där barnet fick veta att nu var pedagogen minsann tvungen att…

  • Bloggen

    förberedelse av en synvända

    jag känner en förberedelse i mig. en förberedelse om att det som var tänkt inte kommer att vara. det kommer att vara något annat som kommer att bli. och i det behövs först en synvända. vet inte riktigt hur den ser ut, eller hur den skall kunna förstås eller kommuniceras. under dagens alla samtal så klarnade det betydligt i alla fall. nu samlar jag lite inspiration som kan användas i samtalen framöver. för att skapa utrymme till relationer och samkänsla. så här kan det kanske se ut och kännas?                     Inlägg 53/100

  • Bloggen

    Inbrott när vi var hemma igårkväll

    21.01 hör jag hur ytterdörren smäller igen. I soffan på övervåningen sitter jag med maken och yngsta sonen och tittar på Ghost writer. Äldsta sonen sitter i sitt rum och spelar LoL. En första känsla av olust kommer. Jag hoppar ur soffan och går nerför spiraltrappan, ser att innerdörren står vidöppen och att ytterdörren inte är stängd. Hinner tänka att sönerna nog inte hade stängt efter sig när de kom hem från affären tidigare. Ser då att makens jacka ligger i en hög på golvet och den brukar han hänga upp. En andra känsla av olust dyker upp. Starkare. Jag kommer ner. Lyfter makens jacka. Känner i hans fickor. Tomt.…

  • Bloggen,  Coaching

    Att visa vad man känner

    När jag bloggar eller uttrycker mig i sociala media så upplever jag ibland att känslorna inte får ett tillräckligt tydligt utrymme. Men de finns ju där i mig. Annars hade säkert inte inlägget kommit till. Något triggar mig och så får jag en känsla som jag väljer att agera på ett eller annat sätt kring.  Så då blir det meraki – vet inte om det finns en svensk översättning till detta ord, med samma betydelse så det får stå kvar på grekiska. Det blir meraki för jag har lagt in delar av mig i mitt inlägg. Det blir också en påminnelse om att faktiskt fundera på hur jag vill känna…

Translate »