Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Expanderare, Maximerare och Coach

Tag: bloggutmaning

3 året = #blogg100

Så är det 1 mars igen. Snabbare än vad jag tänkt var vi här idag.
Jag har fått en inbjudan om att delta i årets upplaga av #blogg100 och ska jag ta mig an den som mina tidigare år ( 2016 och 2015) så detta blir mitt tredje år som deltagare och utmaningens sjätte år. Just i år har Fredrik som är drivande bakom utmaningen uttryckt sig så här:  “Aldrig tidigare har det känts lika viktigt att stå för det fria ordet, att manifestera kraften i att uttrycka oss på egna villkor, men med respekt för varandra. “

Frågor som dyker upp inne i mig är:
Hur ska detta gå?
Vad ska jag skriva om?
Vad vill du läsa om?
Kommer jag orka publicera ett inlägg om dagen i 100 dagar?
Vad kommer jag att lära mig?
Hur kommer jag att växa?

Svaren får vi om typ 100 dagar.

Share

anta ny bloggutmaning?

Funderar på det…och tänker isåfall räkna baklänges och nyttja alla inlägg från septembers start och totalt under resten av 2015 publicera 101 inlägg från 1:a sept….enligt utmaningen från Anders Abrahamsson.

Kan det vara något för mig?

Vad gillar du att läsa, vad vill du att jag i så fall ska skriva om?
Inspirera gärna mig så kan jag inspirera dig!

IMG_3249.JPG

Jag blir inspirerad till livet när jag går barfota, här ovan i skogen utanför Sunne

Share

min podd-klubb

En podd-klubb.
Förslaget kom ifrån maken i eftermiddags när jag pratade med honom om hur tacksam jag var över att få finna en ny dimension i att lyssna tillsammans till podcasts för att sedan tillsammans reflektera, fundera och känna tillsammans. Och hur vi skulle kunna fortsätta på det.
Vad ska det kunna kallas?  Jo, en podd-klubb. Precis som det finns mängder av bok-klubbar just nu där man läser samma bok och sedan träffas under glada former och pratar om boken. Varför inte göra samma sak med en pod?

Så härmed startar jag en podd-klubb. Vill du vara med i denna? Kontakta mig!

Jag har förslag till kommande poddar att lyssna till och de är dessa:

Människan och maskinen Kunskapens träd Myter och mysterier On Being

Människan och maskinen – den har jag redan lyssnat till, men den är så bra!
och deras fristående fortsättningar som jag är så nyfiken på:
Kunskapens träd
Myter och mysterier

Och självklart kvalar On Being in där också.

Ja, du har säkert egna förslag att komma med. Är du intresserad av detta? Let me know!!

Inlägg 100/100 i bloggutmaningen #blogg100 – det har varit himla roligt, utmanande, stöttande, kreativt och härligt att ha varit en del av detta. Om det återkommer nästa år så vill jag som det känns nu verkligen vara med och prova igen! Häng på vetja 😉

Pussar och kramar till dig!!

Share

annorlunda marknadsföring

IMG_1943IMG_1942

 

IMG_1947IMG_1948

Har du sett marknadsföringen av en sajt som heter www.dags-nytt.se?

Här ovan ser du flera bilder från två ställen där jag sett en liten plåtskylt med sajtens adress.
Det ena stället är nere vid Brunnsviken bakom Kräftriket, där bredvid stentrappan från Ugglehuset ner till grusvägen på en stubbe sitter det en skylt.
Det andra stället är vid busshållplatsen på Ruddammsvägen, där sitter en liten skylt på den övre stocken till odlingen, närmre huskroppen än busshållplatsen Stickelbärsvägen.

På sajten dags-nytt läser jag att det finns 3000 stycken uppsatta “visitkort” som bloggaren kallar dem. Undrar hur många som sitter kvar?

Nu är jag nyfiken på om även du har sett någon av dessa “visitkort”? Jag vill gärna se en bild på var:-)

Inlägg 45/100 i bloggutmaningen #blogg100

 

Share

Det måste ha varit en kvinna…

…som hittade koppartillgångarna i trakterna kring Åtvidaberg. Det tror jag.

Jag och lilla familjen var på ett kort besök hos min mor i hennes nya lägenhet igår och sov över i den för första gången. Middag igår kväll med lillebror och kusin Alex. Och idag lite bankärenden (japp, är fortfarande kund i min första bank trots att jag bott längre tid utanför Åtvidaberg än vad jag faktiskt bott där) och support till brorsan på ett ärende för IT-sönerna. Att det sedan var maken som hittade den lilla rutan som skulle vara i-bockad spelar ju mindre roll. Utmaningen utförd hur som helst.

På vägen hem passade vi på att stanna vid Björkbacka och våra vänners nya sommarställe som är en fd skola och hur stor som helst med en magisk älv-skog bakom knuten. Lycka!

Nu tillbaka till koppar fyndet och varför jag tror att det var en kvinna som låg bakom fyndet.

De senaste årens besök i Åtvidaberg har maken och jag frågat oss och andra varför symbolen som används för Åtvidabergs kommun och även för fotbollsklubben ÅFF är en symbol för kvinnan. Svaret vi har fått har oftast varit att det är en symbol för koppar och att det inte har något att göra med en symbol för en kvinna. Men idag så var det något där som gjorde att jag inte nöjde mig med det svaret. Jag ville veta mer. Jag ville förstå på ett annat plan. Och imorse så gick jag en promenad med vovven ut till templet som ligger i ena änden av Bysjön.  Ja, du ser ett foto av templet ovan, det är uppfört 1809 som en del av den engelska parken som formades runt “slottet”. Byggmästare var Casper Seurling.

  Templet blickar ut över sjön och på andra sidan ligger “slottet” Adelsnäs som egentligen är en herrgård (?) färdigställd 1920. I Åtvidaberg kallas det i folkmun för slott och där huserar Sveriges sista baron.
Där, under morgonpromenaden, sattes ett frö i mig. En kvinna. Det måste ändå handla om en kvinna på något sätt. Och jag funderade vidare på hemvägen då jag passerade ett hus med en liten blå fågelholk. ÅFF-blå med kvinnosymbolen på framsidan. Eller kopparsymbolen som några svarat när jag frågat tidigare.

Väl hemma hos min mor blev det till att söka svar och de första symbolerna jag fick fram för koppar, kvinnliga symboler och manliga symboler visade att det var att söka sig tillbaka till de alkemiska tecknen/symbolerna för att finna svar. Det finns flera symboler för koppar visade det sig. Och att det inte var den vanligaste som använts i Åtvidaberg. Utan just den symbolen som även symboliserar Venus och kvinnan var den som valts. Det kan inte bara vara ett sammanträffande. Det måste vara något mera. Då kom det som en blixt från klar himmel. Det var en insikt att det var en kvinna som fann dessa koppartillgångar. Det var hos kvinnan som kunskapen och insikten fanns om var söka och varför. Då infann sig lugnet i kroppen och därmed en visshet. Det var en kvinna som valde symbolen för att jag idag skulle förstå det.

Och hon som hittade koppartillgångarna? Jag sökte vidare och nu ikväll fann jag svaret och  Jo hon hette Katarina och var en vallpiga i Bersbo.

CopperAlchemySymbol

Ovan finner ni en av de andra symbolerna för koppar enligt Elemental alchemy.

Inlägg 39 av 100 i bloggutmaningen – #blogg100.

Share

att få insikter – del 1

Del 1.
Jag är en stor fan och beundrare av podcasten Värvet. Kristoffer som intervjuaren skapar de mest magiska samtalen med sina gäster. Det smittar av sig på mig och min omgivning. Jag vill tacka för detta!

Under de flesta av de intervjuer som jag har lyssnat till har jag oftast fått en eller ett par insikter. Och tack vare tempot och förhållningssättet i intervjuerna så hinner jag reflektera och bearbeta allt en stund där och då, mitt inne i intervjun.  Och jag känner mig så nära de båda som jag lyssnar på. De visar sin skörhet och sårbarhet. Hudlöst vackert är det ord som beskriver det bäst för mig.

varvet-129-marcus-birro-1024x1024

Foto från värvet.se

Idag lyssnade jag till intervjun med Marcus Birro. Ja, jag vet att många tycker saker om Marcus och jag är inte en av dem. Jag har inte koll på vem han är eller vad han har gjort. Hans sfär har inte touchat min sfär tidigare i mitt liv. Kristoffer börjar med att inleda att han, personligen, är oerhört nyfiken och intresserad av Marcus och vips hade han mig med på den nyfikna resan in i intervjun.

Och den var helskön, eller i alla fall så långt som jag hittills har lyssnat. 54 minuter för att vara exakt. Och det var någonstans i trakterna av de senaste tio minuterna som jag fick ett par härliga insikter. Och jag delade dessa med maken över dagens lunch, lökpaj. Varav han höll med om den båda och berättade att han redan hade hört den ena. Men den hade jag hittills totalt missat.

Nå, vilka insikter var det då?
1. Grupperingar av grupper är inte ok att generalisera kring. Det är alltid enskilda individer som det handlar om.
Denna insikt då Marcus pratade om hur han ogillade att gruppen “vita, medelålders män” var ok att slå ner på och skämta om – utan att inse att det är lika dömande och illa som att prata om annan grupp på ett rasistiskt vis. Och nej, jag skulle inte ha gjort någondera av dessa två exempel. Men tanken från det hållet hade liksom aldrig tidigare slagit mig – alltså = en insikt.
2. Varför jag alltid har hävdat att det viktigaste är rätt person på rätt plats vid rätt tid som är det viktigaste och inte kvotering för att uppnå ett outgrundligt mål. Marcus pratade med Kristoffer om feminister och så frågade Kristoffer vad Marcus kände om det nu blir lagstiftat med kvotering till bolagsstyrelser etc. Varpå Marcus svarade något i stil med att det spelar ju ingen roll om det är en kvinna eller en man som sitter i bolagsstyrelsen. Det är ju bolagsstyrelsen som bör förändras. Det är kampen om makten som måste belysas och göras synlig och den finns i de flesta av oss – oavsett kön. Och då fick jag en sån härlig bekräftelse och nya ord på det som jag tidigare har känt. Och det blev omvandlat till en härlig insikt.

Jag tror för övrigt starkt på att det är något större som vi tillsammans ska förändra. Vår syn på makt, ego, våra värderingar, ägande, pengar, kärlek utgör en del av detta. Och jag kan hjälpa dig med din resa just nu om du vill.
Hör av dig till mig så bokar vi en tid för ett “utvecklingssamtal” 🙂

Inlägg 32 av 100 och i och med att vi nu har bytt månad i bloggutmaningen så blir det ju lite svårare att hålla koll på antalet blogginlägg…

Share

Detox

Jag har detoxat mitt liv.

IMG_4631

Fast jag insåg det inte förrän igår morse när jag läste i Kajsa Ingemarssons bok Modern Mystik. Och fasen vad hennes böcker resonerar i mig. Eller som Kajsa så vacker uttrycker det:
“När du lyssnar till råd, information eller uppmaningar från andra måste du lyssna in i dig själv. Vad händer när den andres ord landar i dig? Resonerar de med dina sanningar? Får de din själ att vibrera i samklang?”
Konstant dyker resonansen upp när jag läser Kajsas böcker. Igen och igen. Nya saker, tankar, känslor som finner en klang i mig och resonerar. Resonans. Och nu senast om detox.

Detox ser onekligen olika ut för alla människor. Vissa gör det genom att utesluta allt vitt socker och mjöl, eller alkohol, eller kaffe, eller annat “gift” eller något som de är beroende av.
Och så slog det mig.
Jag har detoxat de senaste åren i mitt liv.
Jag har skurit ner på tid i sociala media.
Jag har skurit ner på linjär tv.
Jag har skurit ner på “arbete”.
Jag har skurit ner på nyhetsbevakning.
Jag har skurit ner på tid med många vänner.
Jag har skurit ner på alkohol.
Jag har skurit ner på kött.

Och inget av detta har skett uttalat, utan liksom bara skett. För att det var dags. Och det var då det slog mig. Det som jag pratade om i ett tidigare inlägg och som jag pratade om i förra veckan i Norrtälje på mitt nya uppdrag.
Att en bra ledare är bra för att den gör just dessa saker:
1. En bra ledare ser till att den som den leder har allt den behöver
2. En bra ledare är tydlig med att visa vart den är på väg och kan kommunicera det
3. En bra ledare har stort förtroende och full tillit till den som den leder
Och yes – det är precis det som har lett till att jag i mitt inre ledarskap i mig själv har gjort just dessa tre delar. Jag har kommunicerat med mig själv och sagt att det är en annan väg vi ska gå, det är dags att ändra riktning. Jag har lyssnat till vad jag behöver och skalat bort (eller detoxat) så mycket som låg i vägen och hindrade mig i att gå den nya vägen. Och sist men inte minst – jag litar fullt på mig och min intuition att jag ska ta mig till det nya målet, hur vet jag inte ännu, men på väg är jag redan. Typ på en liknande väg som i fotot ovan, den slingrar sig fram genom ett landskap och skuggas ibland av något och syns tydligare vid andra tillfällen. (just den ovan är tagen vid Monachyle Mhor i Skottland och jag kan varmt rekommendera en övernattning där med middag!)

Och samtidigt har min detox förstås skapat utrymme för nytt. Mer om det i ett senare inlägg.

Visst hänger allt detta ihop med att ropa till universum att jag är redo 😉

Inlägg 30/100 i bloggutmaningen, #blogg100!

Share

Varför är jag med i #blogg100?

01-1

Jag har gått och funderat på varför jag egentligen antog utmaningen att vara med i #blogg100. Jag känner ofta efter och tackar ja eller nej utifrån hur det känns i kroppen och knoppen och när jag frågade mig om denna utmaning hördes ett JA. Därmed inte sagt att jag förstod varför, och ibland behöver jag inte heller förstå, men nu har det dykt upp många tecken som jag inte kan undvika att fundera och reflektera kring.

Det första var att jag kom ihåg en coachingsession från i våras då jag lyfte fram att jag hade en “hang-up” kring min egen skriftliga kommunikation. Att jag då lyfte de höga kraven jag hade på vilken kvalitet som de skrivna orden skulle ha och hur enkelt det måste vara att läsa och förstå exakt vad jag menade och att jag slutligen själv kom fram till att jag behövde skaffa mig hjälp för att träna på detta. Jag har under hösten letat, men bara lite halvhjärtat. Sen fick jag i ett uppdrag skriva en rapport och det vara en utmaning. Som gick bra. Så jag har inte längre samma ångest över att skriva, fast jag har insett att jag inte vill skriva rapporter/förstudier eller liknande som måste följa en viss mall.

Det andra kom således idag när jag läste morgontidningen. Läste dagens Berglin i SvD om att yttra sig. Och själva serien heter “På Minuten”. Bildtexten till de tecknade rutorna lyder som följer:
Att yttra sig idag är som att delta i “På minuten!. Minsta misstag och du får hela hopen över dig. Ärligt och sansat tankeutbyte? Sällan! Det går ut på att dra ner brallorna på varandra. Alla passar på alla, letar fel, letar tecken och skvallrar direkt. Snabbt och felfritt ska du leverera dina åsikter, med tal, tanke och moral gjutna i ett stycke. Nå då återstår bara ett. Nä, mot dagens hysteri föreslår vi en stilla åsiktslund, där alla som vill får knacka in sina tankar – i granit!
Och jag känner så igen mig i detta. I att jag kan tänka dessa tankar om vad andra ska tro och tycka. Och att det var just därför som jag ville delta – för att skriva så mycket så att jag kommer bort från dessa tankar om vad andra ska tänka. Och bara skriva för min skull.

Och det tredje fanns även den i morgontidningen. En intervju om karriär i samarbete med tidningen Chef. Om kändismäklaren Fredrik Eklund som sålt lägenheter till Jennifer Lopez, John Legend och Daniel Craig. Ett citat är framlyft ur texten där Fredrik säger på sitt sätt och där jag tar mig friheten att formulera om till jag-form:
Produkten är sekundär, jag säljer mig själv. Jag är mitt varumärke, mitt budskap, min produkt.
Och i detta ramlar den sista polletten ner. Jag vill skriva och delta i denna bloggutmaning för att genom mina inlägg komma närmare mig själv och mitt varumärke. Finna en tydligare riktning.

Och bilden då? Vad har den med saken att göra? Jag hittade den när jag letade efter en på mig själv där jag uttrycker något och här dök denna upp. Jag har varit intervjuad på TV ett par gånger och i radio likaså. Och har där aldrig känt mig det minsta orolig, osäker eller liknande över att uttrycka mig. Så bilden blev en stark bekräftelse på att jag KAN.

Share

Klassmöte 09.40 till 10.03

Klass 6B avslutar sin matematiklektion på Ruddammens skola och samlar ihop sina pennor och böcker. Matematikläraren går runt och samlar in linjalerna som förvaras i en låda vid ena väggen. Nu är det dags för klassmöte. Jag deltar idag som klassförälder och vi har bett barnen att till just idag komma med förslag på vilka aktiviteter som de kan tänka sig att engagera sig i för att samla in pengar till en gemensam aktivitet. En aktivitet som vi ännu inte har bestämt – men som vi ändå nu bestämt oss för att påbörja resan till. Vi vet idag inte heller när denna aktivitet skall ske. Och det är barnen ok med. Utom Amelia som ska flytta till ett annat land i två år, hon vill att vi ska ha aktiviteten redan nu i vår. Och i samma stund som hon accepterar att hon kanske inte kommer att vara med på själva aktiviteten så kliver hon in i att vara en del av arbetet för att skapa sin klasskassa. Så härligt att se att barn enkelt kliver ur sina egon!

Nåväl, idéerna var flera och goda. Och barnen inser även att alla inte måste göra allt arbete tillsammans. Det kan till och med vara en fördel att vissa arbetsinsatser sker individuellt eller i mindre grupper och vissa där så många som möjligt kan delta och hjälpa till i.

Som klassförälder ser jag min roll som att ge struktur kring barnens tankar och förslag, och som en möjlig igångsättare. Framförallt att visa tydligt att jag tror på dem och deras förmåga att klara av detta. Och att de ska stärkas och våga ta flera egna initiativ.

När klockan var 09.58 och endast två minuter återstod, visade majoriteten att de ville starta nu. Inte vänta tills vi som klassföräldrar hade återkommit med struktur och tankar. Härligt, kände jag. Det var bara att åka med i deras entusiasm som även smittade av sig på mentorerna Dan och Jonna. Alla som ville vara aktiva i bakning ställde sig i en grupp i rummet och bestämde sig för att prova att baka. Tisdagar och torsdagar. Till lärarnas konferenser. 3 barn åt gången. Baka, skriva innehållsdeklaration, servera till lärarnas konferens, ta med prislista och en burk för att lämna pengar i. Jonna, läraren, erbjöd sig raskt att ta hand om pengarna och förvara dem tills klassförälder kunde ta dem vidare till klasskontot. Och Dan, erbjöd sig lika snabbt att vara den som såg till att de 3 som bakat kunde hitta var de skulle leverera och hur det skulle gå till att få tillbaka ev form, mm.

Klockan 10.03 avslutade vi och ja, det kändes lite oorganiserat och ostrukturerat och lite kaosartat – men den entusiasmen och engagemanget som jag upplevde där och då behövde inte organiseras och struktureras utan den kommer att klarna för de som vill baka. De kommer att lösa detta och jag litar starkt på att de gör det.

De dagar då jag får förmån att vara nära barn och unga så finner jag en sådan tröst i att de kommer att flippa världen den dagen det behövs. De har tilltron till sig själva och ser mycket större lösningar än många vuxna som oftast bara ser problemen. Barnen ser skogen, där vi vuxna säkert inte ser den för alla träden… 😉

Share

Lärledarprogram

Arbetsnamnet just nu för mig på ett uppdrag. Även om vi inte ska “låsa” oss vid något som kan sätta spår till vad vi vill åstadkomma eller skapa förväntningar hos andra på vad som ingår i just den titeln.

Idag har jag tillsammans med min kollega tänkt vidare tillsammans med vår uppdragsgivare kring detta och funderat på hur vi ska kunna gå tillväga i ett initialt skede. Också för att inte heller där låsa fast för mycket. Men visst slinker någon av oss ner i fällan och fastnar i just en metods djupa delar och menar att denna borde nog ingå, eller i alla fall denna.

Eller att vi fastnar i att vi alla tre har olika uppfattning om vad ordet ledare innebär. Eller ordet coach.

Jag vet vad de innebär för mig. Och jag vet inte om jag måste förstå vad det innebär för dem.
Jag vet att de måste förstå vad det innebär för dem. Och att denna innebörd måste vara i synk med deras värderingar.

Att jobba med ledarutveckling är en viktig del för mig och just i detta får jag en möjlighet till att göra det, att få vara kreativ och skapa något i samverkan. Och jag får möjlighet att själv lära och utvecklas.

Att utvecklas är livet!

 

PS: Detta är mitt fjärde inlägg av 100 st i bloggutmaningen #blogg100 och det är första året som jag deltar!

Share

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén