Celluliter = bättre sex

celluliter, lite lagom lortiga knän och mitt cykelskadade lår = jag

Älskar påminnelserna i boken “Passionate marriage” om hur förekomsten av celluliter tyder på att ditt sexliv troligen är bättre.

David Schnarch (författaren) påstår att sexlivet blir bättre och bättre ju äldre och mognare du blir. Och att därmed förekomsten och uppkomsten av celluliter när kroppen åldras är ett tecken på att även du kan nå ett fantastiskt sexliv.

Jag skrattar gott och njuter av läsningen. Och påminner mig själv om att jag fick celluliter redan i tonåren.

Du fattar väl vilket bra sexliv jag haft så här länge? 😉

Q: Why do you say that most people don’t reach their sexual potential until their fifth or sixth decade of life? 
A: Modern society mistakenly assumes that adolescence is the sexual prime of life, because we commonly confuse genital prime with sexual prime. When adults stop to examine their own lives, they often realize that they are much better in bed when they’re 50 or 60 than they were when they were twenty. If you’re interested in intimacy and eroticism during sex, the more mature person is usually a better partner. Men get to the point that they can tolerate a woman who’s an equal in bed, and they can stop performing and let someone hold them. Women stop hiding their eroticism or protecting the man’s ego, and openly enjoy their sexual prowess. Men and women often become more sexually compatible as they mature, and “third-agers” often have the best sex of their lives. It turns out that cellulite and sexual potential are highly correlated! 

Interview with David Schnarch
Share

Finna sig…måste man verkligen det?

Skriven på ett sätt som passar mina tankar, min rörelse och mina reflektioner just nu här i maj månad 2019. Boken jag just läst ut. Finna sig av Agnes Lidbeck. Hennes debutroman. Jag vill rekommendera den till dig som kan se tillbaka på sitt liv, till dig som vill ha en inblick i ditt framtida liv. Som mor, maka, kvinna, individ, del i en tvåsamhet, del i en familj. Läs. Och tusen tack till Åsa som jag fick boken av. Och till Jeanette som valde bort boken, vilket bidrog till att jag lockades ta den när Åsa erbjöd oss. Tack!

Boken slog till redan på första sidan…och fortsatte att beröra mig. SPOILER-ALERT…sluta läsa nu om du vill läsa boken genast. I annat fall fortsätt gärna att läsa vidare.

Tidigare tog Anna på sig kläder som skulle få Jens att vilja ta dem av henne så att hon skulle kunna få säga nej så att han skulle kunna vända det till ett ja.

När kvinnan blir mamma byts måttenheten för hennes värde från den som anger attraktionskraft, till den som anger kroppens hållbarhet. Moderskapet kan liknas vid att bära vissa religiöst kodade klädesplagg. Köttet blir anonymt, lämpat för annat än åtrå. Mamman ska inte vara en individ som – i kraft av sina unika proportioner; midjemått mot nagellängd – går att särskilja från andra.
Därför ska hon inte längre kallas vid namn eller vid någon onomatopoetisk liknelse. Hon ska istället, liksom alla verktyg, benämnas utifrån funktion.

Maken, älskaren och älskarinnan förutsätter varandra. Anna behöver Jens för att vara älskarinna till Ivan, på samma sätt som hon behövde sina barn för att vara mamma. För att Ivan ska ge tillfredsställelse måste Jens a) finnas och b) hållas i okunskap. Det är denna spänning som leder till smärta, det är smärtan som definierar njutningen. Skälet är att en drift som ageras i öppenhet blir meningslös.

Eftersom Jens blivit lycklig och därmed mer attraktiv, tycker Anna att Ivan är förutsägbar. Alltså tänker Anna att hon ska lämna Jens, för då kommer hon att få Ivans fulla uppmärksamhet. Hon tror att hans fulla uppmärksamhet kommer att vara mer intressant än hans delade uppmärksamhet. Ivan i sin tur pressar Anna att lämna Jens så att de ska få vara tillsammans. Skälet är att han inte orkar med henne. Han är trött och upptagen, …… Han har inte längre tid att fylla dagarna med att önska, med att längta. Han utgår från att en mer etablerad form skulle göra relationen mindre krävande, att Anna skulle ta mindre av hans tid som ett permanent inslag i vardagen.
Eniga i att Jens ska lämnas, är Anna och Ivan dock oeniga om när lämnandet ska ske. De är överens om att det måste bli så snart som möjligt. Men de hittar aldrig rätt tid. Båda skyller detta på Anna. Anna säger att hon tvivlar, för att få Ivan att övertyga henne. Ivan säger att Anna tvivlar, för att slippa ta ansvar för sina egna tvivel.

Känner du igen dig?
Eller är det bara jag som kan se mitt mönster i de autopiloter som Anna drar. Nåväl, jag känner igen mig. Både i tankar, reflektioner och mönster. Vissa delar mycket mer än andra.

Passande nog mitt i allt detta så går jag nu en kurs i Relationsmedvetenhet, 5 tisdagskvällar, i maj månad. En kurs som leds av Rosario Rojas. Gå den du med om du får möjlighet. Den ger mig en extra dimension, fler perspektiv, ett lugn, jag känner mig inte ensam om mina tankar kring relationer och att de är svåra att förstå varje dag, varje stund. Jag känner mig mer och mer kompetent tack vare allt i mitt liv som berikar mig.

Även då jag just nu tvivlar på min förmåga till självreglering. Inser att jag har lång väg att träna på mina fyra balanspunkter i relationen. Med mig och med andra. Arbete i varje stund. Med ett tillägg av medkänsla till mig själv. Och ett tillägg av nyfikenhet snarare än ett dömande när jag gång på gång “trillar dit” till min autopilot som så gärna tar över och leder mig rakt in i bekräftelse-bias-träsket varje dag.

Jag viskar till mig själv att jag redan känner till denna vägen, låt oss ta en mindre stig. Kanske välja the scenic route….kom, vi vågar tillsammans.

living my life
bilden från en vinterdag för ett par år sedan…
Share

Erotisk litteratur

Häromveckan tipsade Selma Stories om en lista kring “Det hetaste, konstigaste och pinsammaste sexet i litteraturen”. Min inre fixare hade inom kort köpt tre av böckerna på listan .

  • Alla hjärtans mirakel av Simona Ahrnstedt
  • Leontines längtan av Christina Herrström
  • Den hungriga prinsessan av Christina Herrström

Inom kort hade jag läst ut Simonas bok. Den var verkligen rakt på sak. Inget långt försnack för att sen komma in i erotiken och sexet. Utan ganska så där pangpå. Var beredd alltså.
Och om den sortens erotik och sex som Simona beskriver får din erotiska intelligens att gå igång…ja, då kan du ju ta den med dig till dina fantasier och ditt sexliv. Det gjorde jag. Nu har jag ju läst en hel del litteratur med sexuella beskrivningar så det krävs väldigt mycket för att jag ska bli generad. Om du lätt blir generad av att läsa om väldigt detaljerade sexuella händelser så är detta inte boken du ska lyssna på eller läsa på vägen till jobbet. Såvida du inte är ensam i bilen ;-).
Tveka inte att läsa den. Som e-bok kostar den typ ingenting.

Igårkväll och imorse har jag läst ut den första av Christina Herrströms böcker som jag köpte. Och jag valde dessa två just för att de är skrivna av Christina. I en av mina första förhållanden så tittade jag och dåvarande pojkvännen på varenda avsnitt av tv-serien Ebba och Didrik. Du kanske minns den? Om syskonen Ebba och Didrik och Didriks kärlek Yrla?Serien om Ebba och Didrik finner du i arkivet hos svtplay såklart.

Så boken om Leontine och hennes längtan då?
För mig innehöll den flera olika delar. Och de där delarna väckte olika saker i mig. Jag försöker reflektera kring det och hoppas att jag inte spolierar din läsning….

  1. Leontines relation med sin make
  2. Robert (Leontines make) relation med Leontine
  3. Deras sätt att vara med varandra
  4. Leontines samtal med Noel (en av karaktärerna)
  5. Leontines uppvaknande och upptäckande av sig själv som kvinna med lust och längtan till sex

1, 2 och 3 – relationerna

I sin rädsla att bli avvisade av varandra och tillplattade av den andre, så gömmer de sina känslor och innersta längtan långt inne i sig själva. De vill att den andre ska vara tankeläsare och intuitivt förstå dem direkt. Fast å andra sidan vill de ju behålla lite hemligheter också och inte avslöja allt direkt. Så deras relation blir oerhört plågsam att se och ta del av. Jag blir ledsen när jag känner igen mig själv och maken. Jag vet att vi ibland kan vara här. Jag vet också att vi är här mer och mer sällan, men som sagt ibland trillar vi verkligen dit. Rakt ner i det smetiga och plågsamma.

Och jag förstår att många verkligen befinner sig mitt i detta och kämpar för att ta sig tillbaka till livet. De vill leva igen. Men de vet inte hur. Jag är tacksam att jag och maken har mod nog att våga pröva. Kanske för att vår gemensamma längtan till att vara levande tillsammans är stor och “håller oss” i vårt undersökande. Tacksam också för att vi jobbar med vår app och i den kan försöka hjälpa fler i relationer att växa tillsammans istället för att ducka för utveckling och skilja sig. (jag fattar att inte alla skilsmässor är på ett sätt, men många gör det alldeles för lätt för sig i den relation de är i genom att skilja sig. min åsikt).

4 – samtalet med tankespjärn

Utan 4:an hade jag kanske inte ens läst klart boken. Det perspektiv som just Leontines samtal med Noel gav var bra. Helt plötsligt fick hon tankespjärn samtidigt som hon blev bekräftad, sedd och lyssnad på. Så tack Christina för att Noel fick vara med, och jag läser gärna del två av denna roman, med samma karaktärer.

5 – lusten, längtan, åtrån, sexet

Precis som i Simonas bok så finns här många väl detaljerade scener med Leontine i sitt utforskande av sin lust som väller fram. Hennes kvinnolust. Så om du rodnar lätt – kanske läsa just dessa sidor på egen hand? Ej på tunnelbanan eller bussen.
Sexet som Leontine fick uppleva? Jo, det tror jag att många vill uppleva. Både kvinnor och män. Så du kan ju också bläddra fram till enbart dessa sidor om det lockar dig. I så fall ska du börja läsa på sidan 297. Börja med stycket som inleds med orden:

Mitt i plocket av disken så minns hon att hon glömt att hämta posten och hon springer ner till brevlådan. När hon rotar i brevlådan hör hon någon säga hej. Hon tittar upp och där står han.

utdrag ur boken Leontines Längtan

Sen kan jag lova dig att du nog vill läsa det mesta i boken tills den tar slut på sidan 381.


Nyfiken undrar jag ju förstås om du har tips om annan erotisk litteratur
som du har haft glädje av?
Tipsa mig gärna!

Share

Shantaram – min längsta bok 2018

Jag har läst och läst. Tagit pauser. Läst sex andra böcker under tiden. Kommit tillbaka till Shantaram. Och hamnade i ett flow i läsningen på flyget hem från Amsterdam. Sen har jag läst lite varje dag i december. Tills jag nådde sista sidan dagen före nyårsafton.

Det är en lång bok. 933 sidor. Och den innehåller detaljerade sekvenser från huvudkaraktärens liv. Dessa sekvenser påminner mig starkt om hur jag drömmer. Att jag nästintill på samma nivå av detaljrikedom kan beskriva mina drömmar. Som om jag verkligen inte drömde utan faktiskt var i ett parallellt liv i ett samtida universum. Och det är kanske så jag främst vill minnas boken. Som att huvudkaraktären, Lin, faktiskt är i ett annat universum och lever sitt liv där. Som att han är fullt vaken, men ändå inte.

Ett par av passagerna i boken har satt sig fast i mig och dessa delar jag med mig av nedan. Kanske lockar de dig till läsning. Kanske påminner de dig om att du läst den och du kanske till och med har samma passager som fäst sig i dig. Eller så påminns du om det som fästes i dig av helt andra passager.

“The cloak of the past is cut from patches of feeling, and sewn with rebus thread. Most of the time, the best we can do is to wrap it around ourselves for comfort or drag it behind us as we struggle to go on. But everything has its cause and its meaning. Every life, every love, every action and feeling and thought has its reason and significance; its beginning, and the part it plays in the end. Sometimes, we do see.
Sometimes, we see the past so clearly, and read the legend of its parts with such acuity, that every stitch of time reveals its purpose, and a kid of message is enfolded in it. Nothing in any life, is wiser than failure or clearer then sorrow. And in the tiny, precious wisdom that they give to us, even those dread and hated enemies, suffering and failure, have their reasons and their right to be.” /p 871-872

“The universe began about fifteen billion years ago, in almost absolute simplicity, and it´s been getting more and more complex ever since. This movement from the simple to the complex is built into the web and weave of the universe, and its called the tendency toward complexity. We’re the products of this complexification, and so are the birds, and the bees, and the stars, and even the galaxies of the stars. And if we were to get wiped out in a cosmic explosion, like an asteroid impact or something, some other expression of our level of complexity would emerge, because that what the universe does. And this is likely to be going on all over the universe.
How am I doing so far? ask Lin as he tells Abdel Khader Khan his own version of Khaders story. I waited, but he didn’t reply, so I continued with my summary.
Okay, the final or ultimate complexity – the place where all this complexity is going – is what, or who, we might call God. And anything that promotes, enhances, or accelerates this movement toward God is good. Anything that inhibits, impedes or prevents it is evil. And if we want to know if something is good or evil – something like war and killing and smuggling guns to mujaheddin guerrillas, for example – then we ask the questions:
What if everyone did this thing? Would that help us, in this bit of the universe, to get there, or would it hold us back?
And then we have a pretty good idea whether it is good or evil. What’s more important, we know why it is good or evil. There, how was that?” /p 705

“Remember”, Khader said insistently, resting his hand on my forearm to emphasize his words. “Sometimes it is necessary to do the wrong thing for the right reasons. The important thing is to be sure that our reasons are right, and that we admit the wrong – that we do not lie to ourselves, and convince ourselves that what we do is right. ” /p 709

Och den allra första passagen som satte sig i mig kom redan tidigt i boken så den postade jag på instagram med lite fler ord.

https://www.instagram.com/p/BntKi4sBDHy/

“Civilization, is after all defined by what we forbid, more than by what we permit”

Att tillåta sig och oss att göra saker tillsammans och enskilt. Utifrån våra ständiga samtal om vad som är ”ja, nej, kanske” för dig respektive för mig. 
Just nu sitter jag och läser ny bok på cafe och du sitter i lyan och jobbar. 
Och i boken dyker påminnelsen upp: ” Samhället definieras mer av vad vi förbjuder än av vad vi tillåter” 
Precis som relationer! 
Vad tillåter du? Vad finns på din ”ja, nej, kanske-lista” i din relation idag?


Andra lästa böcker 2018

Under 2018 läste jag 31 böcker och hade som mål att nå 32 st. Jag har en lista av dem alla på min profil på Goodreads. Här finner du hela listan från min läsutmaning från 2018.

Share

Om att vara förälder….

Jag lyssnade just klart på boken “Daring greatly” av Brene Brown.

Ett av kapitlen i slutet var inriktat på föräldraskap. Två delar i det kapitlet som fäste sig särskilt mycket i mig.

Det ena:
när ditt barn kommer in i rummet eller i närheten av dig så är ofta det första du ser något negativt kanske. Till exempel att han inte har tagit på sig en ren tröja. Eller att hon fortfarande inte har borstat håret. Och den här kritiska tanken du har – även om du inte säger den så SYNS den långa vägar i hela ditt ansikte.  Brene föreslår enkelt (men nog så svårt) att helt enkelt låta ditt ansikte säga det som ditt hjärta vill säga. Att låta ditt ansikte verkligen visa att du tycker om ditt barn. Även om håret är oborstat eller om tröjan är smutsig. Ett barn förstår ditt ansiktsuttryck på några sekunder. Så låt det vara ett uttryck som visar din kärlek. Låt ditt ansikte lysa upp ditt barns möte med dig.

Det andra:
när du som förälder tror att det är vad du säger och inte vad du gör som visar barnet hur den ska agera i världen och med omvärlden. Att du kanske är “fast” i en övertygelse om att det finns rätt sätt att vara förälder och fel sätt. Att du ännu inte har förstått att det enda som spelar roll i föräldraskapet är vad du gör. Hur du är och hur du agerar i din värld och med omvärlden. Att det är hur du är som vuxen som visar ditt barn hur den kan vara som vuxen. Är du idag den vuxna du vill att dina barn ska växa upp och bli?

Brene bjuder på delar av boken och nedan finner du hennes förslag till manifest för oss som föräldrar – att vara en helhjärtad förälder. 

Brene Brown och alla hennes manifesto´s finner du här

Share
Go Top
Translate »