Finna sig…måste man verkligen det?

Skriven på ett sätt som passar mina tankar, min rörelse och mina reflektioner just nu här i maj månad 2019. Boken jag just läst ut. Finna sig av Agnes Lidbeck. Hennes debutroman. Jag vill rekommendera den till dig som kan se tillbaka på sitt liv, till dig som vill ha en inblick i ditt framtida liv. Som mor, maka, kvinna, individ, del i en tvåsamhet, del i en familj. Läs. Och tusen tack till Åsa som jag fick boken av. Och till Jeanette som valde bort boken, vilket bidrog till att jag lockades ta den när Åsa erbjöd oss. Tack!

Boken slog till redan på första sidan…och fortsatte att beröra mig. SPOILER-ALERT…sluta läsa nu om du vill läsa boken genast. I annat fall fortsätt gärna att läsa vidare.

Tidigare tog Anna på sig kläder som skulle få Jens att vilja ta dem av henne så att hon skulle kunna få säga nej så att han skulle kunna vända det till ett ja.

När kvinnan blir mamma byts måttenheten för hennes värde från den som anger attraktionskraft, till den som anger kroppens hållbarhet. Moderskapet kan liknas vid att bära vissa religiöst kodade klädesplagg. Köttet blir anonymt, lämpat för annat än åtrå. Mamman ska inte vara en individ som – i kraft av sina unika proportioner; midjemått mot nagellängd – går att särskilja från andra.
Därför ska hon inte längre kallas vid namn eller vid någon onomatopoetisk liknelse. Hon ska istället, liksom alla verktyg, benämnas utifrån funktion.

Maken, älskaren och älskarinnan förutsätter varandra. Anna behöver Jens för att vara älskarinna till Ivan, på samma sätt som hon behövde sina barn för att vara mamma. För att Ivan ska ge tillfredsställelse måste Jens a) finnas och b) hållas i okunskap. Det är denna spänning som leder till smärta, det är smärtan som definierar njutningen. Skälet är att en drift som ageras i öppenhet blir meningslös.

Eftersom Jens blivit lycklig och därmed mer attraktiv, tycker Anna att Ivan är förutsägbar. Alltså tänker Anna att hon ska lämna Jens, för då kommer hon att få Ivans fulla uppmärksamhet. Hon tror att hans fulla uppmärksamhet kommer att vara mer intressant än hans delade uppmärksamhet. Ivan i sin tur pressar Anna att lämna Jens så att de ska få vara tillsammans. Skälet är att han inte orkar med henne. Han är trött och upptagen, …… Han har inte längre tid att fylla dagarna med att önska, med att längta. Han utgår från att en mer etablerad form skulle göra relationen mindre krävande, att Anna skulle ta mindre av hans tid som ett permanent inslag i vardagen.
Eniga i att Jens ska lämnas, är Anna och Ivan dock oeniga om när lämnandet ska ske. De är överens om att det måste bli så snart som möjligt. Men de hittar aldrig rätt tid. Båda skyller detta på Anna. Anna säger att hon tvivlar, för att få Ivan att övertyga henne. Ivan säger att Anna tvivlar, för att slippa ta ansvar för sina egna tvivel.

Känner du igen dig?
Eller är det bara jag som kan se mitt mönster i de autopiloter som Anna drar. Nåväl, jag känner igen mig. Både i tankar, reflektioner och mönster. Vissa delar mycket mer än andra.

Passande nog mitt i allt detta så går jag nu en kurs i Relationsmedvetenhet, 5 tisdagskvällar, i maj månad. En kurs som leds av Rosario Rojas. Gå den du med om du får möjlighet. Den ger mig en extra dimension, fler perspektiv, ett lugn, jag känner mig inte ensam om mina tankar kring relationer och att de är svåra att förstå varje dag, varje stund. Jag känner mig mer och mer kompetent tack vare allt i mitt liv som berikar mig.

Även då jag just nu tvivlar på min förmåga till självreglering. Inser att jag har lång väg att träna på mina fyra balanspunkter i relationen. Med mig och med andra. Arbete i varje stund. Med ett tillägg av medkänsla till mig själv. Och ett tillägg av nyfikenhet snarare än ett dömande när jag gång på gång “trillar dit” till min autopilot som så gärna tar över och leder mig rakt in i bekräftelse-bias-träsket varje dag.

Jag viskar till mig själv att jag redan känner till denna vägen, låt oss ta en mindre stig. Kanske välja the scenic route….kom, vi vågar tillsammans.

living my life
bilden från en vinterdag för ett par år sedan…
Share

Det är skönt när det gör ont…(?)

Vad har dina dåliga vanor, dina djupt liggande negativa mönster och dina beteenden som skadar dig gjort för dig på sistone? Mer än du anar….

En vän har hypokondria, och tror så klart att alla sjukdomar drabbar hen. Vilket innebär att hen konstant surfar runt och letar upp sjukdomar, kollar symptom och anmäler sig själv till alla möjliga tester som hen egentligen inte behöver. Och tror att hen har otaliga sjukdomar.
En annan vän, för henne var varje dag en katastrof. En granne vid kolonilotten polisanmälde henne, hunden attackerade henne och hon brände sig rejält  då hon spillde kaffe på handen. Många gillar henne, men få vill liksom vara nära henne. Men de ger henne uppmärksamhet och hjälper henne.
Och en ytterligare vän som har stenkoll och en självdisciplin utan dess like, i allt utom i ett hänseende – sin ätstörning. Hon hatar sig själv för sin övervikt. Men kan inte förändra sitt beteende. Hon har förlorat sitt jobb som modell på grund av detta.

På ytan är dessa tre personers beteende olika, men om vi skrapar på ytan och kikar lite längre ned så ser vi att alla tre är fast i samma illvilliga mönster, fast i ett upprepande som ingen av dem egentligen vill vara kvar i. De är kvar i detta beteende i något som psykologer på engelska kallar “secondary gains”, den svenska termen blir något liknande “sekundära vinster”.

Att jaga efter sekundära vinster är som att slå ditt huvud mot en vägg för att det känns bra när du slutar, en smärtsam upplevelse som är sammanlänkad till något som får dig att känna dig bättre, och för att få uppleva känslan av något bra så upprepar du smärtan undermedvetet. Japp, du läste rätt. Beteendet är inte medvetet.

 Bilden ovan lånad från Villfarelser – och personen på bilden har ju liksom inte en j-a aning att dens undermedvetna stickat offerkoftan…

Om vi tittar på de tre beskrivningarna av personerna ovan (nej, det är inga jag känner – men det är människor som finns ibland oss) så ska jag peka på de möjliga underliggande delarna…i hypokondrikerns fall så var det en flykt in i sjukdomar och en oro över att bli drabbad hårt av sjukdomar, för att istället konfronteras och mötas med det liv hon lever i ett äktenskap med en otrogen och elak make.  I fallet med den som drabbas av alla olyckor så kunde den kvinnan aldrig be om hjälp eller få uppmärksamhet, men genom att hon drabbas och om igen så får hon den uppmärksamhet och hjälp som hon vill ha och behöver. Och i det sista exemplet ser vi att hon som är överviktig och tidigare var modell, undermedvetet kan ha använt ätstörningarna som ett medel att ta sig ur sitt tidigare påfrestande liv. Så att det har hjälpt henne ur stressen och pressen som modell, men har kostat henne annat.

Dessa tre kvinnor var konstant i genuint lidande och de hade ingen aning om att de var i ständig jakt efter dessa sekundära vinster. När de fick frågan av en vän  – “Vilka fördelar får du av att ha det här problemet som du berättar om?” så blev de så förvånade. Och det såg ut som om någon hade bett dem att hoppa ut genom fönstret.
Om du får sekundära vinster från upprepade, frustrerande saker/beteenden/mönster i ditt liv, ja då är du säkert också omedveten om att det är just dessa saker är det som motiverar dig på en undermedvetet/omedvetet plan. Allt du är medveten om är att samma skitsak går fel hela tiden. För att befria dig själv från detta destruktiva beteende måste du finna en väg ut ur ditt invanda beteende och mönster.

Prova att minnas upprepade tillfällen som ger dig obehagliga känslor. Kanske blir du alltid förkyld, blir kär i fel personer, spenderar dina pengar så att de inte räcker hela månaden eller liknande. När du har klurat ut vilken som är ditt “mönster” eller ditt beteende kring något – byt perspektiv då och känn efter hur det skulle kännas i ditt liv, att vara dig, om detta beteende eller “mönster” inte längre fanns kvar. Inte längre fanns i ditt liv.
Din första tanke/känsla är säkert – åh, så skönt, jag känner mig så lättad. Men låt dig inte luras över detta den första känslan. Var ärlig mot dig själv och gå till botten med din känsla och dina beteenden. Försök att visualisera en HEL dag utan detta beteende/mönster, sjukdomskänslan, ätstörningen, att alltid drabbas av olyckor. Du kanske nu ser eller inser att en sådan dag och ett sådant liv kanske är mer utmanande än du tror. Än vad du först trodde.

När kvinnan med hypokondri först föreställde sig en dag utan detta beteende, det var då hon fick syn på sitt äktenskap. Smack, så hårt kom verkligheten emot henne. Hon har erkänt för vår gemensamma vän att om hon inte hade varit så besatt av att tro att hon kunde bli sjuk, var sjuk, osv så hade hon redan lämnat sin make för länge sedan.
När kvinnan som drabbades av alla olyckor konfronterade sig själv och undersökte sitt beteende och hur det skulle vara utan all drama som konstant skapades omkring henne, ja då kände hon sig helt sänkt, som att hon nått botten. Allt skulle ju vara så tråkigt kände hon.
Och modellen med ätstörningar? Ja, hon kände sig väldigt kluven till att vara smal och fortsätta som modell. Jag skulle inte alls gilla att utsätta mig för kritiserande av fotografer och den tävling som pågår emellan modellerna kring utseende, sa hon.

Tror du att någon av dessa kvinnor lyckats med att se och förstå sina underliggande, omedvetna beteenden för att nå sina sekundära vinster? Det behövs nog alltid en objektiv, utifrån perspektiv på situationen för att kunna få syn på den själv. För det omedvetna är supersvårt att själv få syn på och granska. Prova själv – fråga en coach eller terapeut, en släkting eller vän: “Vilka belöningar tror du att jag kan få genom mitt mest frustrerande problem?” (en fördel förstås om de har varit med och upplevt dig i ditt beteende kring ett problem). Om deras svar gör dig arg, ledsen eller att du vill slå till dem – ja, då har de med stor sannolikhet alldeles rätt. Andra är ibland bättre än dig på att sätta fingret rätt på den ömma punkten.

Även om du inte har en tydlig insikt eller förståelse kring dina sekundära vinster så finns det som tur är ett kraftfullt sätt att bryta detta mönster. Oftast handlar dessa sekundära vinster och mönstret som de bringar om en önskan av en av dessa:
1. Frihet 2. Vänlighet 3. Vila .
Dessa tre saker kan vara nycklar som hjälper oss att ta oss ur dessa repetitiva negativa mönster som vi har. Visst är det så att det finns andra önskningar och vi är alla individer med olika behov, men just dessa tre styrs och kontrolleras mycket i vår kultur och det samhälle vi lever i.

  1. Jag ska kika mer på vilka mönster jag sitter fast i.
  2. Om du ser min ömma punkt så uppskattar jag din feedback till mig.
  3. Om du vill ha hjälp att kika på dina mönster så lovar jag att utmana och ge dig tankespjärn, att supporta dig i din kamp och att hjälpa dig att tänka.
Share