Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Expanderare, Maximerare och Coach

Tag: demokrati (Page 1 of 2)

inte bara jag som tänker om politik…

Nu var det visserligen ett par dagar, kanske en vecka, sedan jag tänkte på politik och demokrati.
Och vips så där så kommer det en påminnelse.
Att jag ska fortsätta tänka på det.
Imorse damp det ner ett nyhetsbrev i från Oshos gäng.
Där Osho under sin levnadstid tänkt tankar kring politik.
Jag läste och insåg att jag instämmer idag i mycket av det han säger nedan.
Vill du läsa och berätta vad du tänker?

Politicians vs. Humanity

A wise man once said that the urge to become a politician should be enough to disqualify a person from so doing, yet society is based on systems of government that couldn’t function without them. What is it that apparently de-humanizes politicians, and is there another way?

Why do politicians make promises they then don’t keep?

“I have to make it clear also that politics attracts only the most mediocre minds in the world. It does not attract Albert Einsteins, Bertrand Russells, Jean-Paul Sartres, Rabindranath Tagores…. No, it attracts a certain kind of people. Psychologists are aware of the fact that people who are suffering from some inferiority complex are the people to be attracted towards politics, because politics can give them power. And through power they can convince themselves and others that they are not inferior, that they are not mediocre.

“But just attaining power makes no difference to their intelligence. So the whole world is ruled by mediocre people when we have a large number of intelligent people – scientists, artists, musicians, poets, dancers, painters – all kinds of sensitive, creative people, the very cream of humanity, but they are not in power. They can change the whole fabric of human history, they can change the darkness of the future into a beautiful morning, a sunrise.”

But democracy is still the fairest way, isn’t it?

“Democracy is not the highest goal. It is better than dictatorial regimes, it is better than monarchies, but it is not the end of the journey – because democracy basically means government by the people, of the people, for the people, but the people are retarded. So let us say: government by the retarded, for the retarded, of the retarded.

“Democracy cannot be the highest possibility man can attain. It is good in comparison to other forms of government that have preceded it, but not something that can succeed it. I call that meritocracy.”

So, no more voter’s choice?

“Merit will be the decisive factor. Not whether you can gather votes by canvassing all kinds of promises and hopes, but your merit, your real power in the scientific world will decide. And once government comes into the hands of the scientist, then everything is possible because I have called science, objective religion; and religion, subjective science.”

Wow – an end to politics as we know it!

“Let the whole society be slowly divided into communes of creative people. There is no need for political parties in the world. Every individual should stand on his own merit. And people can choose. Why should there be a political party? There is no reason. If you need a finance minister, all the great experts you have in economics and finance can compete for it, and someone can be chosen for it. There is no need for any party. We should move from party politics to pure individuals – from democracy, from dictatorship, to meritocracy.”

How can this change happen?

“The only way is, to cleanse people’s unconscious with meditation, fill their inner being with light. It is only meditation that gives you a clean heart, which cannot be corrupted. Then power can never be misused, then power can be a blessing – it is going to be creative. Then you are going to do something to make life more lovable, more livable; to make existence a little more beautiful.”

Isn’t this utopian?

“It is utopian, but the situation is such that within twenty years politicians will bring you to the brink of death. Then you will have to choose; and at that time, when you have to choose between death and meditation, I think you will choose meditation – you are not going to choose death.”

800px-Osho_HD_082

Share

demokratiutredningen

För en vecka sedan presenterade Olle Wästberg Demokratiutredningen som han fått i uppdrag av Birgitta Ohlsson att utreda. På plats i ABF-huset igen (2 tillfällen på mindre än en vecka – lika/olika innehåll? Demokratiutredning vs Astrologi och numerologi…#ironisk). Det var inbjudna fd demokratiministrar och andra påverkare som fick plats på scenen och möjlighet att kommentera det som de hittills sett och läst av det hela.

Så här skriver Olle Wästberg själv om arbetet och resultatet med utredningen. 

Hela eftermiddagen spelades även in och du hittar det på webben här.

Samma morgon fanns även en debattartikel på dn/debatt – där ett par av de största förslagen lyftes fram. Bland annat ett spännande om folkmotioner. Läs mer här.

Tidigare har även andra debattartiklar varit ute och snurrat, som även dessa har nära koppling till utredningen och demokratiuppdraget…
Politikerna har abdikerat till förmån för juristerna
Juridifieringen motverkar vanstyre och korruption

Och så var det ett annat blogginlägg som fick min resonans att vibrera. En om två svåra ord. Samhälle och man. Och om skillnaden mellan stat och samhälle. Läs den här.

Vem jag saknade på plats under presentationen? Nuvarande demokratiminister, talmannen, kommunernas motsvarigheter.

Vad jag blev förvånad över? Att demokratiutredningen varit nära studieförbunden i denna utredning. Visst var det så att för mer än 100 år sedan när studieförbunden startade så var det i syfte att vara en demokratisk verkstad. Men nu? Hur många medlemmar finns det aktiva? I vilka åldrar? Är de verkligen en sådan stor aktör som de själva presenterade sig som under presentationen?

Vad jag blev glad över? Att på scenen se Seher Yilmaz och Ida Östensson som enbart dessa två tjejer representerar närmre 200 000 personer. Finns det så många i studieförbunden? Eller i de politiska partierna? Så jag blev glad att de fick ta plats, och lite ledsen att det framgick att det var mer för show än för faktiskt arbete och delaktighet.

Vad jag saknar i demokratiutredningen? Det är en enormt stor fråga och jag VET att uppdraget inte var att kika på hur Sveriges demokratiska system ska kunna se ut i helhet, men det är just vad jag saknade. Är det verkligen partipolitiken som är den rätta vägen framåt?

Nedan ett par av mina tweets under presentationen…..

Skärmavbild 2016-01-25 kl. 13.34.45 Skärmavbild 2016-01-25 kl. 13.35.07 Skärmavbild 2016-01-25 kl. 13.35.31 Skärmavbild 2016-01-25 kl. 13.35.58 Skärmavbild 2016-01-25 kl. 13.36.32 Skärmavbild 2016-01-25 kl. 13.36.42

Och som vanligt är jag nyfiken på vad du känner/tycker/tänker kring demokrati.
Dela med dig till mig tack!!

Share

vi och dom

Jag skrev häromdagen ett inlägg om kulturen, demokratin och systemet.
Den fick jag en del reaktioner via ett inlägg på Facebook.
Och ett tips av Åsa. Att lyssna till Vetenskapens värld.
Där jag fann att det inte bara var ett avsnitt utan flera stycken i en hel serie.
En serie om vi och dom.

Jag har lyssnat flera gånger. Och jag har ännu inte landat i vad jag ser.

Kanske kan vi hjälpas åt? Om du också lyssnar så får jag låna dina tankar och vad du ser. Så kommer vi nog i vår kollektiva intelligens ganska långt.

Avsnitten hittar du här nedan och mer om serien och flera korta klipp finns här.

Vi och dom: Nationen och gränsen

Vi och dom: Kategoriernas dilemma

Vi och dom: När bosnierna kom till Sverige

Vi och dom: Nationalismens framtid

Share

kulturen, demokratin, systemet

Tre inspel har legat och grott i mig en stund nu. Tre artiklar. Två har jag läst. En har jag sett en del av. Och i min värld kommer de samman i tankar kring kultur, demokrati och system. Och i tankar kring i boxen, utanför boxen eller utan boxen.

img_4155.jpegDen första som kom in i mina tankar var denna bild från Helenas Instagram om hur Sverige tar emot immigranter. Och det som fångade Helena liksom mig var raderna om:

Reaktionen tycks vara att anpassa situationen till systemet, få verkligheten att stämma med kartan. Likväl: Om ett system inte är skapat för situationen, är det systemet som bör ändras.

Japp. Precis så känner jag med. Att det är systemet som måste ändras. Att det inte längre stämmer med kartan och verkligheten i många områden. Och jag vill “gå igång” på att ändra systemen, och ojojoj vad det kommer att kräva jobb och energi och jisses, tror jag verkligen att jag ska kunna ändra systemen under min livstid. Och så vidare går mina tankar igång. En stunds vilande och varande i dessa behöver jag för mig själv.

Och så dyker en annan artikel upp för mig igår. En som Tino har blivit intervjuad i. Som gör att jag vill läsa och veta mera. Timo är en av de källor som jag just nu försöker läsa och ta till mig av i mitt lärande.

I intervjun pratar Tino om att han ser det som att det inte är de policys och system som vi har i Sverige som är det som skapat den framgång som andra länder vill kopiera. Utan att det faktiskt är vår kultur som är vår framgångsfaktor. Kultur som i socialt överförda levnadsmönster. Det ser han exempelvis genom att belysa de svenskar som en gång i tiden migrerade till USA och statistik som finns kring arbetslöshet och annat där just den gruppen mäts. Och att denna statistik i sin tur liknar den som finns i Sverige för samma grupp. Och att det då har med kultur att göra och inte system eller policy. Min tolkning. Så här säger Tino i ett stycke:

We know that Scandinavians have the highest trust rate; we also know that they have the high trust rate even in the US. And we know that immigrants to Scandinavia don’t immediately acquire it, which also an indirect evidence saying, “It’s not just the system.” Of course the system matters, too, and so it’s not wrong to target taxes and say, “Well we can influence taxes.” But we have no idea – thank God – how to socially engineer culture.

Ok, då har kanske systemet en liten, mindre roll att spela. Men att det stora ligger i kulturen. Och Tino uttrycker här även en lättnad att vi inte kan “socially engineer culture”. Ja, visst kan vi känna en lättnad här. En lättnad att den kunskapen inte finns/hamnat i fel händer? Eller överhuvudtaget att det ens är görbart? Jag vet inte om jag känner en lättnad. Jag tror att jag skulle uppskatta att göra detta mer transparent. Precis som jag tolkar Tino – att han vill göra mer transparent och synligt.

En tankelek – att vi skulle kunna “socially engineer culture” och att vi skulle kunna låta den kulturen ta fram den demokrati vi behöver för den här kartan som vi är i. Där, precis som Tino även nämner i stycket ovan, tillit spelar en stor roll. Tillit.

Och den tredje artikeln. I DN i morse. Om  hur Sorteringen av människor urholkar demokratin. Där brast människors tillit. Där ökade just klyftan mellan vi och dem. Ett stycke som gav resonans i mig var detta:

Delvis beror detta på den globala ojämlikheten. Delvis ­beror det på en historia som gjort det omöjligt för oss att tänka samhället utan att ta medborgarskapet och den territoriella suveräniteten för givna. Som framgår av Aischylos är den territoriella suveräniteten och medborgarskapet exklusiva och exkluderande fenomen, dessutom de starkas privilegier. Båda innebär skarpa distinktioner mellan tillhörighet och utanförskap. Att invandringen inger de bofasta obehag beror på att den tvingar dem att ompröva sin gemenskaps gränser, markerade av medborgarskapet och territoriet, och därmed också ompröva sin identitet.

Det kan uttryckas enklare: migranten är den som trotsar gränser. Därför är migranten en tacksam metafor för det hotfulla, som bryter sig in.

Och det är där det ligger. Det jobbiga i att som människa tvingas ompröva sin identitet, sin verklighet, sin kartbild, sitt system, sina policies. Och att känna efter vad kulturen säger till mig. Och att ha tillit till det den säger. Att våga ha tillit till att inte veta och att våga pröva och ompröva. Tillsammans med andra. Det är där vi kan ha en del av kraften.

Tillsammans.

img_4159.jpeg

byter ut denna.

denna känns bättre!

Tillsammans kan vi alla skapa en ny demokrati ur kulturen. Låta kulturen synliggöras, bli transparent och att hela processen till 2.0 i allt växande och lärande vara lika öppet, tillåtande och transparent. För det är nog så som jag tolkar Tino att egentligen finns inte systemet eller policies – det som vi tror är “boxen”. Det är snarare så att det inte ens finns en “box”…och jag är redo att pröva att arbeta med kulturen och demokratin.

Häng med du med på denna kväll!

 

Share

besked


Okidokie!

Bidde ingen plats för mig denna gång på politikerskolan Höj Rösten. Så nu tar jag tag i mina världsförbättrare och tar hjälp i att prototypa mitt nästa steg. Och ser fram emot att skugga de som ska gå denna utbildning nu. Förväntar mig en transparens i innehåll ~ det är för mig en självklarhet i bygget av demokrati 2.0 och politik 2.0. Sharing is still caring ❤️

Share

politik och demokrati – steg 2

Nu har jag träffat 6 politiker, samt 2 kommundirektörer och en person från SKL som arbetar med att utveckla kommunpolitik. Detta såg jag först som det enda jag skulle göra, men nu det jag det som steg 1 i min process.
Och nu…jo, det blir ett steg 2 i min process att ta itu med mitt politikerförakt.

Jag vill ta långa samtal med djupt lyssnande med medmänniskor som inte är politiker idag, som kanske har ett politikerförakt de vill ta tag i, eller som reflekterar kring demokrati och politik, som har andra upplevelser än vad jag har. Låter detta som något för dig? Hör av dig till mig bums
så ser vi till att finna en tid där vi tillsammans kan djupdyka in i detta. Du når mig här.

Sen sitter jag ju också och undrar hur det går med min ansökan till politikerskolan…undrar om jag blir en av dem som får gå…den sista november ska vi få veta. Som att gå och vänta på att få öppna en gåva.

A macro landscape of miniature gifts.Foto av JD Hancock från Flickr


Mina tidigare inlägg med reflektioner om politik hittar du här…
Är jag en politiker som du vill se?
Jag – politiker?
Politikerskola?
Rädsla eller ovana
Att upptäcka nya pollett-ned-trillningar
Att omstrukturera för världens skull
Vad skulle hända om vi även räknade alla blanka röster?
Demokrati 2.0?

Share

rädsla eller ovana?

Tanken slog mig idag när jag samtalade om det som ligger mig varmt om hjärtat.
Att utveckla politik och demokrati.
Att de som jag under dagen talade och lyssnade till var kanske rädda eller
ovana att provtänka och provprata om något större.
Kanske var det så.
Eller var det så att de liksom var fast i den kontext och/eller
den struktur/norm/kultur som råder idag?
Jag upplevde många begränsningar runt mina frågor och mina tankar.

Jag – Aha, så jag skulle kunna ställa den frågan eller leka med den tanken i ett sådant råd?Annan – Nej, men så går ju inte att göra på den nivån. Det är ju en fråga för en annan nivå, högre upp.
Jag – Jaha, så vem kan ta den frågan högre upp?
Annan – Nej, men det finns ju inte någon på det viset, då måste vi in i stuprören (dvs partierna). Det finns ju ingen som har uppdraget eller ansvaret för alla.
Jag – Fast min fråga rör ju alla – men inte som stuprör utan som helhet. Att utveckla politiken.
Annan – Nej, men det går ju inte. Så ser det inte ut.
(Samtalet ej ordagrant återgivet!)

Det är frustrerande att stöta på dessa stopp.
Jag vill uppleva mer flyt i frågan och mitt engagemang.
Undrar vilka som inte är rädda och kanske vana att tänka och reflektera stort.
Riktigt stort.

Eller så ska jag prova att:

  • Skugga en politiker
  • Skapa relationer med de som centralt i partierna är ansvariga för utbildning och utveckling
  • Starta med att stötta politiska ledare i deras modiga ledarskap

Eller både göra ovanstående tre punkter och leta efter mer flyt. Och fortsätta söka efter fler som tror och vågar hoppa på denna resa. Att utveckla demokrati och politik.

Share

att upptäcka nya pollett-ned-trillningar

 
Jag har  under hösten i mina samtal med politiker undrat vem som ansvarar för att utveckla politik och demokrati i Sverige. Ibland har jag ställt frågan och ibland inte. Och en dag ställde jag den till Höj Rösten på twitter. Fick förstås svaret att de som ska gå deras politikerskola ska ta tag och ansvara för det.
Japp, det är just den politikerskola som jag sökt.
Och igår var det dags för insikt eller pollet-ned-trillar-dags.

Jag vill vara med och ansvara för detta.
Jag vill ta ansvar för att utveckla politik och demokrati i Sverige.
HUR vet jag inte ännu.
Har du förslag?

Jag får kalla samman min tribe och prototypa något i detta.
Provprototypa. 0.8 prototypa.

Ser du idag HUR? Hör av dig till mig!

Puss o kram

 från en som inte tänker fråga om lov längre…
precis som Lotta Lundberg

Share

politikerskola?

Från ett par av mina vänner har jag fått frågan om det inte är dags för mig att engagera mig politiskt. Min första reaktion har varit att nej, det vill jag inte. För jag tror inte på dagens politik, det politiska spelet, den skendemokrati som vi har idag. För många delar som är fel. Och varför de är fel, eller hur vi ska kunna ändra på dem och till vad har jag inte svar på idag. Jag vet bara att de inte fungerar fullt ut eller så bra som jag vet att något kan. Och det känns fel.

Och så dök detta initiativ upp: Politikerskola – där ett flertal kända namn står bakom ett initiativ (Höj Rösten) att skapa nya politiker. Så här skriver de i DN.se:

Nytt initiativ. Tron på politik och demokrati smittar – men det gäller också misstron. För att öka medvetenheten och engagemanget i samhällets alla delar behövs fler vägar in i politiken. Därför startar vi Höj Rösten Politikerskola, som ska ge kunskap, verktyg och nätverk till framtidens politiker, skriver personerna bakom Höj Rösten.

En genklang i mitt inre. Det här kan vara något riktigt bra är min känsla. Jag vet inte hur de kommer att göra eller gå tillväga, men om det sker på rätt sätt (hur vete tusan) så kan det bli riktigt bra. Håller tummarna att så blir fallet och att det inte blir som dessa kritiska röster tror. De menar att denna politikerskola som skall startas inte kan göra så utan partierna. Den måste höra ihop med dessa.
Visst kan det vara en poäng att göra så, men ser jag till mig själv så finns det inget av nuvarande parti som jag sympatiserar med fullt ut. Inte ett enda driver politik som jag kan instämma med i alla frågor.

Så det måste till ett nytt grepp. Och det tror jag att initiativet från Höj Rösten kan vara ett svar på. Och det finns med all sannolikhet flera svar.

Har du några fler svar? Eller fler frågor? Dela dem med mig 🙂 

 

Eller? ? 

Share

vad skulle hända om vi även räknade alla blanka röster?

Jag funderar vidare kring demokrati 2.0, eller “vad kommer efter demokrati?”. Och då måste jag slänga in dessa tankar och frågor som maken och jag har pratat om flera gånger.

Vad skulle hända om nuvarande pengar som betalas ut till partierna i Sverige delades ut utifrån ett nytt sätt? Ponera att även alla blankröster, alla icke giltiga röster och alla som inte ens gick till vallokalen, alla dessa röster sammantaget räknades. Och att denna procentsats av summan pengar som delas ut, denna procentsats delades inte ut.

Exempelvis:
85% av röstberättigade medborgare går till vallokalerna och röstar.
12% av de röster som har lagts (av de 85%) är icke godkända (felaktiga på ngt vis).
Så ca 19% av rösterna går inte att använda – enligt nuvarande system.

Men tänk om vi skulle kunna använda dem på följande sätt?
Samma siffror som ovan, dvs totalt 19% (om jag räknat rätt) av ersättning till partier betalas inte ut.
Ej heller får samtliga 349 platser i riksdagen användas. Utan 19% ska förbli tomma.
Likaså blir det samma sak i landsting och kommunalval.

Asså jag har inte tänkt färdigt kring detta, men jag vill dela mina funderingar och tankar med dig också.
Vad tycker och tänker du kring detta?
Vad får du för ytterligare tankar?

Och på vilket sätt kan man som medborgare visa sitt uttryck över att befintlig politik och demokrati inte är det som vi behöver nu och framförallt inte i nästa steg? Jag vet inte det idag. Vet du?

 
    

Share

Page 1 of 2

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén