dags att blotta mig lite till…

Du minns kanske att jag delat med mig av ett kortspel jag spelade med vänner som heter The Confession game? Där det hela går ut på att blotta sig och berätta något som de andra troligen inte vet om dig idag.

Här kommer några av mina svar som jag lovat tidigare och kanske är det så att jag blottar mig för dig i några av dem:

If you were braver, what would you be doing with your life?
Om jag vore modigare, vad jag då skulle göra med mitt liv?
– Jag skulle i så stor utsträckning som möjligt endast göra det som ger mig njutning. Och dit strävar jag varje dag. Njutningen kanske inte är omedelbar, men den får gärna vara både nu och imorgon och sen.

If you had a time machine, which mistake would you go back and correct in your career?
Om jag hade en tidsmaskin, vilket misstag i min karriär skulle jag gå tillbaka och rätta till?
– Den här frågan fick mig att gå loss som hela filmen “Sliding Doors”. Och den spelades upp på min inre bioduk. Om jag skulle ändra något så skulle jag vilja gå tillbaka till min allra första ansökan till universitet då jag glömde att bifoga min arbetserfarenhet, vilket ledde till att mitt första handsval till HR-progammet i Uppsala inte blev en verklighet. Men jag kan undra hur mitt liv skulle blivit. Hade jag spelat rugby? Och HUR hade jag mött min man, älskare och soulmate? Leker med tanken när jag låter min egen Sliding Doors-film utspela sig.

What might your friends be most surprised to learn that you´d love to try professionally?
Vad skulle mina vänner bli mest överraskade av att höra att jag skulle vilja testa professionellt?
– Ja, att överraska mina vänner om något kring mig är inte lätt alls. De är så vana vid att jag gör som jag vill så jag vet faktiskt inte alls. Eller jo, kanske något som skulle gå emot mig som människa. Kanske att jobba med att vara en känslokall person instängd på ett jobb som aldrig handlade om att möta människor.

What part of your body do you worry might put a lover off?
Vilken del av min kropp tror jag kan få en älskare att bli avtänd av?
– En svår fråga som jag å ena sidan tror en sak om och å andra sidan inte vill tro. Så jag svarar mina celluliter i låren och min muskelmassa som minskar. För att det är det som jag skulle vilja ändra på hos mig. Fast jag å andra sidan inte vill för det är ju den jag är. Med alla mina fel och brister. Utan dem skulle jag ju inte vara mig själv.

What do you want more of in your sex life – but have difficulty asking for or finding?
Vad vill jag ha mer av i mitt sexliv – men har svårt att fråga efter eller finna?
– Mitt direkta svar till tjejgänget när vi sågs var “Mer utomhussex”. Och att maken och jag jobbade på att finna stunder och möjligheter till det, men att vi båda (kanske främst jag) vill ha mer. Jag älskar att känna vind, sol, värme, regn direkt mot min hud.
Får mig att känna mig nära jorden och vara en del av den. Och att i det även få ha sex.
Det är riktigt härligt. Om någon skulle få syn på oss då? Ja, då skulle min inre gudinna skratta gott åt upplevelsen.

What do you think your partner most wishes you would be able to change about yourself?
Vad tror jag att min partner mest önskar att jag kunde ändra på mig själv?
– Jag vet att han skulle vilja att jag fick uppleva en fontänorgasm så det vill jag kunna för hans skull. Kan det inte ännu. Och så vet jag också att han vill att jag ska släppa kontrollen. Och de båda hör nog intimt ihop. Och om jag kan släppa kontrollen så släpper jag nog även “gnällandet” om detaljer som kommer ur mig ibland…de gillar han inte heller.

What kind of ideal extra sibling would you have wanted to have?
Vilket idealiskt extrasyskon skulle jag vilja ha haft?
– En tvillingbror som heter Patrik. Och honom har jag mött. På riktigt. På en kurs. Med mörkt lockigt hår och ett fantastiskt smittande skratt.

If you had to redesign the institution of marriage, what would be the rules?
Om jag var tvungen att redesigna äktenskapet som institution, vilka skulle reglerna vara?
– Oj, oj, oj….denna fråga blir för stor för mig att svara på, fast jag första hade tänkt det. Men jag väljer att avstå nu. Kanske bubblar det av svar i dig kring denna?

SparaSpara

SparaSpara

Share

the confession game – en lek om att blotta sig

Den där leken vi lekte vid Lindeborgs gård, som jag skrev om häromdagen…det fanns i alla fall ett par frågor som berörde oss alla. Och ett par frågor som berörde någon/några av oss. Och så ett par frågor som berörde mig mer än andra frågor gjorde. Ett urval av dessa nedan.

-career-

If you were braver, what would you be doing with your life?

If you had a time machine, which mistake would you go back and correct in your career?

What alternative careers do you think you´d be quite capable of?

What business do you dream of starting?

What might your friends be most surprised to learn that you´d love to try professionally?

– sex-

Who do you rather regret sleeping with?

What part of your body do you worry might put a lover off?

What do you want more of in your sex life – but have difficulty asking for or finding?

-relationships-

What do you think your partner most wishes you would be able to change about yourself?

Which of your partner´s friends would you sleep with?

If you had to redesign the institution of marriage, what would be the rules?

-family-

What kind of ideal extra sibling would you have wanted to have?

Mina svar?
De kommer, de kommer…..håll utkik!

Lägg märke till att det fanns 5 olika kategorier och att en av kategorierna INTE alls intresserade mig…den handlade om Pengar. MONEY. Och frågorna däri berörde inte alls mig. 

 

 

 

SparaSpara

SparaSpara

Share

22 dagar senare…hosthosthost

Nedan mina korta reflektioner om dagarna så här långt.

En annorlunda oktober

4 okt Feberdrabbad på kanelbullens dag.

5 okt Jodå,  det ska nog gå att assistera på mindfulnesskväll med lite alvedon i kroppen.

6 okt Jag mår inte bra och febrar rejält.

7 okt Där kom hostan – fy vad den tar tag i hela kroppen och skakar om.

8 okt En lugn natt…bara ombyte av pyjamas som var dyblöt av febern.

9 okt Läkarbesök och kåvepenin.

10 okt Hostan är om möjligt ännu värre. Hostar loss varenda spänning i hela kroppen.

11 okt Läkaren ringer och berättar att det är Mykoplasma bakterie i mig. Byter antibiotika  och finner utslag över hela bålen.

12 okt Känner mig ok och försöker gå en hundpromenad. Nej är inte ok.

13 okt Känner mig bättre, men stannar hemma från poddklubb. Smittar rejält.

14 okt En liten hundpromenad utomhus och lungorna vill ha syresatt luft och hostar vidare med att släppa alla spänningar.

15 okt Yngsta sonen klagar över ont i örat. Vi avvaktar för att se om det dyker upp feber.

16 okt Utvecklingssamtal i skolan med yngsta och vi hostar ikapp på varenda samtal. Så fort den ena hostar så triggar den andres hosta igång.

17 okt Läkarbesök med yngsta och japp – Doxyferm även till honom.

18 okt Maken börjar känna sig konstig…han som aldrig blir sjuk. Nej, ingen av oss andra heller! Och nu är jag uppe i två långsamma hundpromenader om dagen. I hostattacker.

19 okt Maken har nära 40grader i feber och inget biter för att dämpa. Han upplever samma som mig när han tar febernedsättande – att då svettas man ännu mer.

20 okt Doxyferm till maken idag. Han tar extra dos för att få effekt. Ligger ändå på 39,5 hela dagen. Hundpromenaderna är korta och hostiga.

21 okt Undvika kontakt med omvärld och andra – vi smittar nog hela familjen och känslan av isolering börjar bli kännbar. Kanske främst från svärmor som så gärna vill få pyssla om oss och det inte går för vi smittar.

22 okt Kolonilotter – visningsdag för lediga lotter och städdag i föreningen. Japp, jag var på bägge, för de var ju båda utomhus vilket visserligen leder till mer hosta, men också utomhus så att jag kan gå undan när jag hostar. Makens feber lägre och öronsmärta hos yngsta är borta. En lång ursäkt till äldsta vid middagsbordet – förlåt att vi inte tog dig till läkare tidigare.

23 okt Nej, nej, nej – en förändring i min hosta igen. Nu som på samma sätt som den 7 okt….kommer allt tillbaka?

24 okt Oj, redan borta från jobb och uppdrag så här många dagar?

25 okt Vaknar under natten och har ont i kroppen, utslagen nästan borta, svettas och hostar….hur och när ska detta sluta? Får avboka mitt deltagande vid kvällens utbildningsträff på Mindfulnessgruppen.

26 okt Jo,men idag…idag känner jag mig faktiskt pigg när jag vaknar. Även om jag hostar lite på förmiddagspromenaden med Anna och Chewie så mår jag mycket bättre. Kanske är jag rent av frisk nu?

 

Jag är så otroligt tacksam att jag inte bär på en kronisk åkomma eller sjukdom. Att jag mitt i allt detta kan se att jag får gåvor av att jag varit sänkt och sjuk. Särskilt det där med att hosta loss alla spänningar. Mer om det senare.

Share

att gå på någons aska

En lördagmorgon åkte jag tillsammans med min syster, min mor, min svägerska och mina syskondöttrar på en guidad tur till Auschwitz och Birkenau. Det var en kall morgon och regnet strilade ner på vindrutan på minibussen. Vår chaufför satte igång en dokumentär om den fotograf som kom vid 22-års ålder till Auschwitz från Ryssland för att dokumentera “räddningen”/”befrielsen”. Det blev inte riktigt de propagandabilder som Ryssarna och övriga förväntade sig. Det blev något annat. Och man kan säga att stämningen i minibussen med oss och med övriga deltagare var annat än glad. Eftertänksamhet kanske kan symbolisera känslan.

Väl framme klev vi av och blev mötta av Joana som guidade oss genom de båda lägren. Och då var vi en grupp på ca 30 pers som hon guidade runt. Vi var inte ensamma att välja en tur denna dag. Men allt gick väldigt smidigt. Och sen blev det precis som svägerskan sa: “Jag har ont i magen”. “Ja, svarade jag. Det har vi nog allihopa och det är viktigt att vi får ha det en stund till”.
Bilderna nedan talar för mig sitt eget språk så jag skriver inte så mycket mer….men jag rekommenderar alla att ta sig hit om ni kan.

 

När vi kom hit till den sista samlingen på turen så berättar Joana att just här i detta område där det fanns rester av två gaskamrar med krematorier så är dessutom den mesta av askan utspridd på marken. Och då mådde jag nog ännu mer illa. Att gå på någons aska. Jobbigt.

 

Så då blev jag tvungen att agera för att komma ur den där känslan en stund och larvade mig när vi tog en selfie på vårt gäng. Jag kör nåt liknande “Skriket”-tavlan….


Längst bak: Matilda, Helene och Evelina.
I rosa jacka Olivia, bredvid Gia, sen Birgitta och Felicia och så jag längst fram.
Personen i svart jacka – okänd.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Share

På kurs i Krakow…eller hur vi firade en 50-åring 

Min älskade syster fyllde jämt för två år sedan och äntligen fick vi tummen ur och kom iväg på en resa. Vilka vi? Syrran, jag, mamma, svägerska och 4 syskondöttrar. Så en liten klan på 8 starka kvinnor en helg i Krakow blev målet.

Vi bodde i en lägenhet via Airbnb och flög ner på tre olika flighter så vi anlände under fredagen allihopa, men vid lite olika tider. Jag kom fram först och kunde nyttja dagen till att strosa runt i innersta Krakow, checka in i lägenheten, fika i gamla stan samt handla frukost och matsäck för på lördagen kl 07.55 blev vi hämtade med minibuss för en guidad tour till Auschwitz och Birkenau.  Det besöket får ett eget blogginlägg en annan dag.

Vi fick tips av min granne och rugbykompis Jakob om var vi skulle gå och äta middagar och det kändes bra för vädret på lördagen var kallt och regnigt och inte lockande till att vandra planslöst eller i ett letande efter middagsrestaurang. Så vi blev mycket nöjda med vår restaurang på lördagkvällen; Zazie Bistro. 

Innan middagen hann vi även göra ett snabbt besök på en vodkabar…som också hör till när man är i Krakow och 8 st vodkashots till oss kostade 40 polska pengar…ca 100kr. Det är överraskande billigt i landet för oss från Sverige. Och inte bara var de billiga utan mamma (snart 75) tyckte den var god och smakade kardemummabulle.

På söndagen gjorde vi frukost på stan – en milk bar som också är ett måste i Krakow. Vi kom in i precis rätt ögonblick på Milkbar Tomasza och fick bra service och god frukost….ingen av oss valde en av de polska korvarna dock.

Sen var det dags att bege sig till stora torget för en gratis guidning av Gamla Stan. Vi hade bokat plats hos en av alla fria guidningar och fick en härlig guidning av en ung tjej runt gamla stan med alla dess olika sevärdheter. Och sägner. Kan varmt rekommenderas även detta. Och som du ser på bilderna nedan så hade vi under denna morgon och dag tur med vädret…tills kvällen kom och vi hade bokat bord på andra sidan floden på Zakladka. Vi tog oss dit till fots, men på hemvägen valde 4 st att ta en taxi för 13 polska pengar…vi andra tog en snabb promenad hem över bron och genom judiska kvarteren. Även denna restaurang var bra mat. Lite dyrare än den dagen innan, men ändå inte dyrt.

På måndagen var det dags för hemflygningar och mitt avgick tidigast så när jag fortsatte njuta av sol och värme hemma i Stockholm gjorde övriga gänget detsamma i gamla stan och i shoppinggallerian i Krakow.

Nedan ett gäng bilder från vår guidade tur och några andra. Håll till godo! Och ta dig en tripp till Krakow när du får lust – värt det! 

Vadå kurs?? Jo, att få ta sig tid att lära sig hur man tar foton med mobilen. Hur man lägger upp dessa på Facebook och taggar någon, eller hur man ändrar sin arbetsgivare på Facebook, eller att träna på att göra Boomerangs mm mm 😉

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Share

Borta bra hemma bäst

I fredags flög jag söderut. Till Krakow och en helg med 7 kvinnor + jag. I åldrarna 21 till 74 och anledningen = att fira min systers försenade födelsedagsresa…..

Alltid lika härligt att komma ovan molnen….och att möta solen. Likaså på hemvägen idag på väg norrut. Sol och fantastiska moln. Tills vi kom närmre Sverige. Då skingrades molnen. Först en underbar inflygning över Öland, Ölandsbron och Kalmar och så mitt hus. Japp, en alldeles speciell känsla att flyga över sitt eget hus på vägen hem från en resa.

Borta bra, men hemma bäst.

SparaSpara

Share

Vacay – California – del 5

Ett sista (?) inlägg om vår veckolånga resa till Los Angeles…och först måste jag börja med dessa fantastiska och generösa människor, för utan dem så vore en resa till Los Angeles inte alls värd att göra…Tusen tack för allt till Roger och Angela! 

Här står värdparet på sin trappa till trädgården och utbringar en skål för Stuart som fyllde 80 häromdagen. I trädgården pågick en mexikansk fest, med Margueritas och en massa godsaker!

Näst sista dagen tog vi oss ner till Santa Monica för en frukost, lite shopping och så klart en vända på strandpromenaden.

I Santa Monica så finns det cykelbanor i massor på gatorna (mot vad jag minns från 1989 då jag bodde här) och det blir jag glad av. Glad också att finna kolonilotter eller en samfällighetsträdgård: Santa Monica Community Garden

En av dagarna spenderade vi en stund på stranden uppe i Carpinteria och då  spelade kusinerna beachvolley, och bra att det fanns en norrman på stranden så att det blev jämnt antal spelare på varje sida nätet.

Vi blev rekommenderade av Trish, vår airbnb-värdinna, att äta frukost på Malibu Pier. Och det kan tänkas vara en turistfälla, men supergott, soligt och en horisont att vila ögonen på var så skönt! Och J har köpt coolaste solbrillorna med blåaktig spegel….jag är avis!

En av vännerna till Roger och Angela fyllde 50 år när vi var där och hans fru och döttrar bjöd in till poolparty hela eftermiddagen och kvällen. Mycket trevligt att träffa hela det kompisgänget igen och efter denna kväll så sågs vi ett par gånger till i olika konstellationer. Härligt att känna sig inkluderad i en ny vänkrets. Tusen tack till Heidi som bjöd in oss och grattis till Alan som fyllde 50!!

Trångt en stund i varma bubbelpoolen…

…gott med buffe efter poolhäng…

Poolhuset…

..och huset (det ombyggda och nybyggda och enorma…) och poolen och lounge-grupperna – gillar allt!

SparaSpara

SparaSpara

Share

Vacay – California – del 4

En morgon tog vi en promenad i Cheviot Hills och den var tidig så än hade inte solen och den klarblå himlen tittat fram. Vi ägnade oss att kika på roliga och fina hus. Och hejade vänligt tillbaka till alla morgonpigga joggare, hundar, hundägare och andra “grannar”. Vi har verkligen känt oss välkomna och hemma i området.

Ett av husen (2653 PATRICIA AVENUE, LOS ANGELES, CALIFORNIA)
hade en till salu skylt på framsidan, det är huset på bilden närmst ovan. Och begärt pris låg på nätta $3,465,000. Alltså ca 30 miljoner…
Och alla, alla, alla hus hade en flagga på framsidan. Vissa riktigt små, andra stora. Verkade vara viktigt för grannsämjan att visa tecken på sin patriotism.

 

SparaSpara

Share

Vacay – California – del 2

Långa familjen på väg in till Lucky´s Steakhouse för att fira “gruncle” (grand uncle) Stuart som fyller 80 år. Och som är anledningen till att nästan hela klanen Mabon samlades i California. Stuart och Lore bor i ett hus i Montecito, som ligger just söder om Santa Barbara. En helmysig liten stad som vi för 5 år spenderade ett par dagar i. Denna gång bodde vi i en annan liten stad, Carpinteria.

Lite mörka bilder inifrån restaurangen tyvärr…men här ser ni födelsedagsbarnet. Och nedan en bild då Roger, Stuarts son, håller sitt tal till sin far.

Dagen efter var den egentliga födelsedagen så då var det uppvaktning på morgonen. Eftersom det var så mörkt inne på restaurangen så var det ett ypperligt tillfälle att passa på att ta foton på klanen nu. Ute i trädgården i solskenet.

Dags att samlas för fotografering…

Nästan alla “Maboner” samlade på Stuarts dag – härligt att se oss alla på ett foto också. Och att se att vi inte bara är långa utan många. Vi saknar egentligen bara 3 st som inte kunde vara med oss och fira.

Från vänster, bakre raden: Hamish, Sinclair, Hunter Ser, Andrew, Hunter, Alasdair, Jamie, Allan.
Från vänster, främre raden: Andrew, Lancelot, Stuart, Ian, Roger. 

Från vänster: Angela, Lore, Gabriella, Wiveca, Alexandra, Sylvia, Tess.

Ett stort tack till alla för allt firande denna vecka!
Det kommer minst ett till inlägg om resan och alla firanden 😉

SparaSpara

SparaSpara

Share