Kolonilotten då….hur mår den?

Jo, tackar som undrar.
Vi har skördat och skördat och skördat. Av allt det som Karin en gång planterat. Krusbärsmarmelad, krikonmarmelad, svartvinbärsgele, rödvinbärsgele, plommonsorbet, krikonsorbet, rödvinbärsglass, rabarberpaj, rabarbersmulpajsglass, hallonfrukostar, björnbärsgalette och annat gott vilar i frys och kyl.

Vi har dragit upp ogräs i massor.
Vi har grävt och flyttat på en del buskar.
Vi har grävt upp en del andra och kastat dem.
Vi som inte är förtjusta i jordärtskockor gläds åt att dess blommor är superfina. Se de här gula på bilden intill.

Vi har bett kolonigrannar om hjälp att plocka krikon och körsbär.
Vi har bett Stinas trädgård om hjälp att beskära träden och hjälpa oss med “grovjobbet” då vi vill placera om och ordna lite ordning i kaoset.

Och som sagt tidigare, vi har njutit i vårt nya gröna uterum.
I tystnad, i arbete, tillsammans.

Nästa år hoppas jag att själv plantera lite nytt, kanske hinner vi även göra lite av det redan nu på höstkanten. Här kommer ett par bilder på blommor, gräs, etc som vi gärna ser mer av på vår lott. Och så höst silver ax då. Och pioner. Krasse. Kanske öven lite dahlior?

Share

Kolonilotten då?

Visst är det lika torrt på vår kolonilott som i övriga Stockholm, och trots det så har vi kunnat skörda så otroligt mycket.

Vi bestämde ju oss för att låta vårt första år bli ett år med arkeologisk odling. Dvs att vi inte planterar något själva utan tar hand om det som kommer upp.

Hittills har vi skördat sparris, rabarber, smultron, jordgubbar (små och otroligt goda), vinbär (svarta, vita, röda), hallon, krusbär och körsbär.

Och plockat hem en och annan pion.

Nu väntar vi med spänning på våra björnbär och våra krikon.

Ja, ja, vi skulle ju också känna in OM detta att äga en kolonilott var något som vi gillar.

Hittills så har vi båda (maken och jag) känt en fin vilsamhet i att skörda, rensa, fixa, klippa, vattna, gräva och i att bara vara tillsammans på platsen. Så straxt efter midsommar kom trädgårdsmästare Tina på besök för att se hur vi skulle kunna skapa oss det vi vill på vår lott.

Vilket för oss betyder att vi blir kvar ett tag till. Våra närmsta grannar har haft sina lotter mellan 20-30 år….

Share

arg kronofogde väntar på bärgningsbilen

Det låter nästan som en Benny Hill sketch. Och ändå så är det sant. Absolut sant.

Igår den 18 april fick jag besked att denna dagen skulle kronofogden komma till min blivande kolonilott för att hämta föregående ägares alla saker.
Heja, heja, härligt – blev min tanke och känsla.
Och jag såg mig själv på väg till kolonilotten.

Lite senare hade vi mer mailväxling och jag uttryckte en önskan om att om det var möjligt kunde kronofogden även riva den otillåtna utbyggnaden och ta med sig den gröna containern?

Då kommer det följande svar:

Hej igen,
Tyvärr körde lastbilen fast i diket när den skulle ta en genväg för att komma nära lilla grinden. Nu väntar de skamsna chaufförerna på bärgningsbilen. Man häpnar!
Ny tömningsdatum i nästa vecka. Kronogogden var med idag och ganska arg.
Och lite senare:
Den gröna containern ska de ta. Men inte tillbygget.
Jag bara skrattade.
Och kan än så länge nyfiket undra vad mer som ska ske innan vi kommer till kolonilotten på riktigt. Eller vad som kanske ska ske när vi väl är på plats….
Fortsättning följer och mer skratt – det är ett som är säkert!
 PS: Tillägg 26 april…häromdagen mötte jag en granne som verkligen närvarat vid själva händelsen ovan och sett lastbilen köra fast, sett den stå fast, erbjuda sin hjälp och kunde återberätta hela händelsen från hans perspektiv. Då blev det mer asgarv. 
Share

Min ekodling 

Varför har du så många? undrade Helena häromdagen.

Ja, jag gillar att få många att växa och gro, blev mitt svar.

Och det gäller ju inte bara ekollon, utan allt i mitt liv faktiskt.

Så det är för mig även självklart att gå åll inn med ekollonen. Många var det som fått följa med hem i fickan från backen under ekarna. Många dagar liggandes i vatten och många som ruttnat tyvärr. Så glad när jag hos Mokkasin fann ett annat tips om hur göra.

Det tipset gick ut på att endast låta en mindre del av ekollonet vara i kontakt med vatten. Så jag kastade alla som inte hade potential. Tog sedan fram alla möjliga glasbehållare för att separera ekollonen och låta dem bara doppa den delen där grodden tar sig ut. På vissa (läs de flesta) satte jag in tre nålar som den kunde vila på.

En vecka senare hade det hänt massor på vissa och inget på andra. Så igen kastade jag några som ruttnat. Och ännu en vecka senare så boom! Massor har hänt!

En fröjd för ögat och själen, eller hur? Kanske har du turen att få en ek av mig en dag.
En som jag groddat och låtit växa för dig!

SparaSpara

SparaSpara

Gör som Snowy, spana in min ekodling. Mer på #bloggen ?

Ett inlägg delat av Therese Mabon (@tessmabon)

Share

blommorna berättade just…

…att jag kommer att få en kolonilott snart. För jag hade tidigare i år bestämt mig att om jag får en kolonilott så ska jag odla mer blommor hemma i mina gerillaodlingar.

Och så i veckan tog jag bilen till Ulriksdals slottsträdgård och kom hem med alliumlökar, spansk körvel, lammöron, stjärnflocka och andra blommor som jag planerade i mina pallkragar.

Så visst är det väl det som mina blommor försöker berätta? Att jag kommer att få en kolonilott…fast att jag bara inte vet det än 😉

SparaSpara

Share

Längtan efter kolonilotten

Vissa dagar är min längtan efter kolonilott här på Söderbrunns koloniförening riktigt stor. Som denna dag när solen gassar och flaggan vajar i topp och det är full fart på lotterna. Eller full fart vet jag inte, vissa sitter ju och bara njuter i grönskan också så klart. Som jag med längtar efter. 
Bilden ovan är tagen från Drottning Kristinas väg och visar hela B-området.

En annan dag som är lite mer mulen och nyregnad kommer jag tillbaka för att längta lite till……
Här kan jag låna lite inspiration till en bänk/plats där en kan styra med krukor, och annat vid ett högre arbetsbord. Så snygg oreda och kaos i det gröna som jag gillar.
Även denna bild från en av kolonilotterna på B-sidan.

Så nästan snubblar man förbi denna majestätiska lott, som inte bara är en lott utan snarare kanske fyra som slagits ihop till en slags “slottsliknande miljö”. Underbara detaljer och vackra, inbjudande och gröna gångar.

Och varför inte göra just den gröna gången grön genom att anlägga rabarber längs den ena kanten. Så maffigt med sina stora gröna blad som väller in.

Eller här, med en liten vatten-skapelse i förgrunden och vidare in mot symmetri i former och med en stramare grönska. Kanske ser det annorlunda ut på denna del när det är höst. Oerhört stilistiskt och genomtänkt och vackert!

Så vandrar jag vidare på B-sidan, bort till den där bortglömda lotten vars ägare ingen når. Den där bortglömda lotten som jag hoppas få kunna lägga ett bud på i höst. Den där lotten som jag vill att du håller tummarna för att jag lyckas få till min en stund. Den lotten är inte lika genomtänkt idag. Inte lika vacker idag. Inte lika stilistisk idag. Men den har en speciell plats och en speciell dragning som drar i mig och jag hoppas, hoppas, hoppas ha turen på min sida att det är just denna som längtar efter mig med.

Min “längtans-lott” från olika perspektiv, med fallfärdigt hus, med maskrosor i massor och massor, med blommor på rabarberns, med blommor på hallonsnåren och björnbärssnåren. Och ett plommonträd. Ja, min längtan är stor idag!

Share

Krukor av tidningspapper

Det är dags i mitt hem att finna nya, större krukor till mina för-odlade frön av bönor och luktärter. Men vad kan jag finna?
Jag som trodde att de skulle orka vara kvar i sin lilla äggkartong där vi började. Men eftersom väderprognosen utlovar både frost, minusgrader och snö de närmsta 10 dagarna så får mina små skott stanna i inne i värmen. Och i större krukor förstås.

Tack och lov för Pinterest – där hade jag ju pinnat en inspirationsvideo om hur man kan göra egna papperskrukor. Sen körde jag igång med att skapa egna krukor.

Du behöver: 
Aluminiumburk med hål i botten  (jag gjorde hål med nagelsaxen)
Plastbunke med vatten (så att du kan doppa ner hela burken)
Tidningspapper i långa remsor (jag klippte mina lite för breda och fick klippa om och om, tills jag hamnade på ca burkens höjd + 1/4)

Burken
Vattenskål
Pappersremsor

 

Blöt botten och blöt sida
På torkbrickan över natten
Helblött papper = inte bra

 

 

 

 

 

 

 


Så här gjorde jag:

På minibilderna försöker jag visa att du ska linda runt remsan runt burken och sen vika in botten. Sen är det dags att doppa i vattnet. Några doppade jag rakt ner och de blev jätteblöta överallt. Svåra att få loss och några fick åka i soporna direkt. Så när jag förfinade doppet så att botten samt den sidan där pappret slutade var blött, men inte liksom hela runt om, då blev det riktigt bra. Hålet i burken är till för att det inte ska bli vakuum och svårt att få loss krukan. Jag fyllde två brickor med blöta tidningspapperskrukor som fick stå och torka uppochner över natten. Och dagen efter var det dags att fylla med jord och låta mina skott flytta in.

En böna som verkar lite glad över nytt, större hem…

Mina bönor i sina nya fina krukor av tidningspapper. Håll tummarna att de gillar!!

Och mina fina, långa, rangliga luktärter i sina nya hem. Och en liten rackare som får vara kvar i äggkartongen ett tag till…ser om den tar sig. Just nu är den som en liten, liten prick bara….

Känns det svårt att se framför dig hur jag gjorde tidningskrukorna?
Kika på detta klipp av Maria Gustafsson som inspirerade mig. Tack Maria!!

Gör dina egna krukor av tidningspapper from Maria Gustafsson on Vimeo.

Share

min längtan efter grönt

Inte min kolonilott…bara en av alla de som jag gillar att kika på.

När våren kittlar känslan i kroppen med krispig luft, fågelkvitter mer än vanligt, snödroppar som kikar fram och snö som smält överallt…då är det nog inte bara jag som längtar efter mera grönt.
Både efter våren, sommaren och den härliga hösten. Och även efter att få vara mer i grönt.

Jag har sedan tidigare ett par odlingslådor utanför dörren hemmavid – min gerilla-gardening – och står även i kö för att få kika på en egen kolonilott.
Tills det blir dags att gräva i jorden och plantera eget grönt får jag hålla tillgodo med mina Pinterest-mappar (Greens och Secret Garden) och mina hemma-odlingar och allt annat grönt på min väg.

Share

En dag på taken 

Och en dag i odlingens tecken.

Natur och Kultur bjöd in till en cykelutflykt från Årstadal till Sveavägen där vi tillsammans med författarna till boken Urban Odling fick en eftermiddag med nya upplevelser på framförallt nya platser. Gröna platser som ofta är låsta. Och inte tillgängliga för dig o mig till vardags.

Bilderna ovan är från Odlarföreningen vid Högalid – dels den odlingen som bedrivs på frimarken bredvid kyrkans mark och den odling som bedrivs på tunnelbaneutgångens tak. Bilden ovan är från takodlarna vid Sveavägen.

Och så de sista, nedan, ifrån takterassen vid Urban Deli på Sveavägen där Diligentia har odlat på taket. En härlig dag!Vill liksom har såna här insekthotell – eller bygga själv…Ja, vill gärna ha en sån här takvåning också…denna i “the corner house”.

Share