Käftsmällar av Jenny

Minns du Jenny? Hon som olovligt har flyttat in i min kropp och tar kommandot ibland. Häromdagen var hon rejält på hugget och gav mig ett par käftsmällar med sin raka höger och sylvassa vänsterkrok. Jag var inte beredd. Hon knockade mig och jag var nere för räkning i ca 18 h. Jenny, det räcker nu!

I min logiska och rationella värld, som jag kan gå tillbaka till efter de där timmarna i hjärn-kaos, vet jag en massa saker. Jag vet att jag litar på mig själv. Jag vet att jag litar på maken. Jag vet att jag har en massa support i familj och vänner. Jag vet att hjärn-kaoset just nu beror på att jag inte är beredd och att det dessutom är struligt med mina balanser av alla dessa hormoner som snurrar i hög produktion fast de inte ska. Eller i låg produktion fast de inte ska.

Hjärn-kaoset och en hormonkurs

Ja, det är inte en klockren balans för tillfället av min progesteron och östrogener. Jag bytte för en knapp vecka sedan från progesteron tabletter tillbaka till Progesterall-krämen. Och den omställningen har jag märkt av. Det har maken fått känna på också. Även han fick nog en käftsmäll eller flera av Jenny.

Jag har gått en digital hormonkurs under veckan hos Therese Renåker. Den tog mig 2 kvällar att ta mig igenom 36 lektioner. Tydliga, enkla att förstå, mycket nytt för mig och en ökad nyfikenhet att veta och förstå mera. Jag hoppas att även maken vill kika på denna så att vi kommer i balans vad gäller kunskap. Jag kan varmt rekommendera kursen, “Du och dina hormoner”!

Therese pratar i ett kapitel tidigt i kursen om hur nervsignaler och hormoner handlar om kommunikation och säger så här:

Precis som jag upplever det….

Jag har försökt att förklara för maken och för andra att jag upplever stunderna när Jenny kliver in med full kraft som att jag
1) inte har tillgång till någon av mina visdomar, kompetenser och erfarenheter
2) saker jag behärskade enkelt förut är numera helt utslaget
3) som vet att det här med sjävmedkänsla och självkärlek till mig själv är otroligt viktigt ändå inte kan hejda den här framfarten
4) pratar ett till språk i den hormonella kommunikationen och det är ett språk jag ännu inte lärt mig, men mitt i det så fnyser bara Jenny åt mig och tycker “Skyll dig själv, din gamla ragata, det här är ju ditt eget fel”, fast allt jag skulle behöva är att sakta ner och vara varsam mot mig själv och låta det ta sin tid att lära mig ett nytt språk.

Det jag upplever att Jenny har “gjort” i mig är att hon har öppnat upp mina gamla och dåliga Autobahns, och väljer dem så fort ett stimuli dyker upp. Förr hade jag tillgång till mindre och behagligare vägar och stigar. Som gav mig långsamhetens lov och därmed även tillgång att hinna få fatt i min visdom och skapa den respons till stimuli som hag var bekväm med och som även omgivningen kunde vara bekväm med.
Men nu….snabbt styr hon om mig till en autobahn, lägger i den högsta växeln och gasar på som den värsta racerföraren. Jag hinner inte ens bli medveten om att racet är igång förrän jag på håll upptäcker det. Och då, i stunden jag medvetandegör detta, i den stunden då kommer käftsmällarna rakt mot mig själv. Dömande, dömande, dömande.

Bästa maken försöker med all kraft stanna kvar och möta Jenny och mig och inte heller han klarar av att stå när smällarna flyger till höger och vänster. Han väljer att ducka ibland och framförallt väljer han oftast att inte slå tillbaka. (Alltså med ord, aldrig med riktiga slag….det fattar du väl!)

Flera tips som dykt upp i dessa dagar är följande:

  • Klimakterieportalen – en relativt ny hemsida med en massa bra input kring klimakteriet. Jag blev tipsad om den igår av maken så jag har inte hunnit spendera en massa tid där ännu.
  • Hypotyreos-Liv – en blogg om att leva med sköldkörtelproblem. Denna tipsade Therese om i kursen och även denna är ny för mig.
  • Snabb-kurs i kolesterol – likaså denna ett tips från Therese i kursen.

Att vara varsam med mig själv

Det är en gåva och ett förhållningssätt som jag har praktiserat och påmint mig om de senaste 10 åren. Innan dessa var jag rätt bra på att göra det automatiskt. Och nu, nu är det i mina hjärn-kaos-stunder HELT OMÖJLIGT.

Så just nu är jag tacksam att jag kan bli hållen av fina Helena som just nu har släppt sin podd. Tack, tack, tack – jag följer och lyssnar via iTunes och dina budskap når in i mig och påminner mig de stunder då hjärn-kaoset är vilande. Och en dag kanske de till och med kan överrösta kommunikationen från hormonerna och komma som nervsignaler till mig istället. Och vara som vänliga bilskollärare och helt enkelt ta över ratten från Jenny.

Share

Min progesteronbehandling

Jag har funderat och tänkt och nu startat med min progesteronkräm så här:

Jag använder mig av månens cykel i de olika faserna som den tar sig igenom. I söndags 6 januari så var det nymåne och då startade jag med ett uppehåll med min kräm. Och när månen når till halvmåne så kommer jag att återuppta behandlingen med krämen och låta den pågå över fullmånen och den avtagande halvmånen, ända fram till nymånen då jag igen tar ett uppehåll. Jag hoppas att det blir ok för mig. Först efter 3 månader skulle jag uppskatta att jag har mer känningar av en effekt. (Som du gärna får hålla tummarna för att den kommer – effekten alltså).

Att använda progesteronkräm

Jag har även här funderat och undersökt och kommit fram till följande just nu.
Under de tre månfaser som jag använder krämen applicerar jag den varje morgon och varje kväll på ett ställe på kroppen. Jag alternerar emellan insidan av armarna, kinderna, halsen, bröstkorgen eller handflatorna. En liten klick av krämen, nästan den minsta jag får ut är det jag använder.
Varför jag använder dessa ställen på min kropp är för att det är områden som alla har ytliga blodkärl och som jag tror då är bättre på att absorbera krämen. Och som jag läst så är det bra att byta område mellan dagarna då huden helst inte ska vara mättad. Så jag ser även till att inte använda hudkräm på just dessa platser före insmörjning med progesteronkrämen.

Progesterontabletterna?

Min syster köpte två olika märken till mig i Spanien och jag får dem till mig på lördag. Men jag kommer att vänta med dem tills jag har testat krämen färdigt i minst 3 månader eller tills den första tuben är tom. Sen testar jag tabletterna på samma sätt i månfaserna.

Och framåt juni så vill jag testa mig igen. Se om min “egen-behandling” givit effekt inte bara på min kropp och knopp, utan även på de faktiska nivåerna av balansen i kroppen mellan progesteron och östradiol.

Mina symptom

Min mor har påtalat vid ett par tillfällen att hon verkligen inte trott att vi (någon av hennes döttrar) skulle få några besvär vid klimakteriet. Själv kan hon endast minnas ett tillfälle med en vallning. Mina symptom känns inte som de kanske mest vanliga men är definitivt inte ovanliga, men vissa kanske många inte ens lägger märke till.

  • humörsvängningar likt en pubertal tonåring
  • ont i leder
  • klumpig – tappar saker, särskilt på morgonen
  • lätt till gråt
  • oro
  • nedstämdhet
  • tunna slemhinnor (EJ torra)
  • rinnande ögon i kontakt med vind eller kyla
  • större bröst i omgångar (inte i helt tydliga cykler)
  • ömmande bröst i omgångar (inte helt i tydliga cykler)
  • ömmande bröstvårtor
  • ett minimalt antal nattliga vallningar
  • känsla av att tappa minnet
  • “foggy” thinking – som att tänka i en dimma

Jag tror jag fått med alla mina symptom. Du kanske “läser” in att det är något annat som inte står rätt till med mig. Hojta om du har andra tankar och förslag. Tack!

Mer lästips:


Share