Therese Tess Mabon

Förändringsledare, Expanderare, Maximerare och Coach

Tag: lärande (Page 1 of 14)

då, nu, sen

Häromdagen hörde jag mig själv använda ordet STARKSKÖR och skrev om det. Och nu har jag umgåtts med det en stund till och landar i att de två delarna av ordet leker en lek….där jag just nu måste vara i den nedersta leken. Och låta det sköra få ta störst plats. Att låta skörheten finnas mest. Inte vara stark. Det är jag redan.

 

Share

kejsarsnitt eller vaginalt – och bakterier på vägen

När vi når en ålder av 3 år då har vår tarmflora kommit att bli ganska mogen för att ta sig an resten av livet. Man brukar ju säga att våra gener hjälper till att designa våra kroppar, men de är verkligen inte chefs-arkitekterna när det handlar om vår miljö och kultur i våra tarmar. Identiska tvillingar delar ju samma uppsättning gener, men långt ifrån samma bakterie-mix i tarmarna. Vår livsstil, händelser i livet, sjukdomar, hobbies, etc – allt detta influerar oss och skapar bakterie-populationen inuti våra kroppar.

Så de första bakterier som populariserar våra tarmar lägger grunden för framtiden i våra kroppar. Studier visar att de bakterier som vi utsätts för under våra tre första veckor livet är enormt viktiga för vår utveckling av vårt immunförsvar. Tarmfloran hos en 3-veckors bebis kan förutspå om det finns en ökad risk för att drabbas av allergier eller astma mm senare i livet.
Så hur kan vi se till att ”plocka upp” bättre bakterier än sämre i början av våra liv?


När ett barn föds med kejsarsnitt så är allt sterilt och fint och bra för alla, förutom den lilla delen att de första bakterierna som den nyfödda nås av är från huden.
Och på din hud bor mängder av olika sorters bakterier som kan hamna i den nyföddas mage och tarmar. Ett barn som föds vaginalt – det barnets första möte är med bakterierna i vagina och de är mycket mycket snällare mot barnet.
Och det sker ibland att barn som föds med kejsarsnitt får lactobacillus tillfört så att den goda tarmfloran får en skjuts åt rätt håll – för just den har barn som föds vaginalt liksom redan fått på naturlig väg.

Runt 7-års ålder har barn som fötts vaginalt och via kejsarsnitt kommit ikapp varandra så att tarmfloran ser liknande ut. Puh – tack och lov för att kroppen liksom tar hand om detta själv – eller ibland med lite hjälp 🙂

 

Källan till dessa ord, tankar och reflektioner är förstås – “Charmen med Tarmen” av Giulia Enders. 

 

Share

“charmen med tarmen” – färdigläst

Häromdagen läste jag klart boken “Charmen med tarmen” av Giulia Enders som jag läst på engelska då den kallas “Gut”. Och jag vill varmt rekommendera den och jag vet redan att några människor i min närhet ska få den i present.

Giulia har öppnat upp mina ögon till en helt ny värld som jag visserligen hade ett hum om att den fanns och att den kunde påverka mig och att jag med lite tur kunde påverka den. Den nya världen är en inre värld av främst mina tarmar och min tarmflora.

“Samarbetet mellan magen och hjärnan börjar väldigt tidigt i livet. Och tillsammans ansvarar de för stora delar av vår emotionella värld när vi är bebisar. Som bebisar älskar vi ju känslan av att vara mätta, och blir oerhört upprörda av våra hungerkänslor, eller när det bubblar i magen och vi behöver fisa. Vår familj hjälper oss med mat, att byta blöjor, att hjälpa oss rapa. Det är så oerhört tydligt att vårt nyfödda ”jag” består av mage och hjärna. Och när vi blir äldre så kan vi inte längre skrika oss blå när vi inte gillar maten på vår tallrik, men samarbetet mellan hjärnan och magen försvinner inte ; det blir snarare mer förfinat. En mage som inte mår bra kan komma att påverka vårt humör, liksom en mage som mår bra kan öka vår totala känsla av välbefinnande. “

“En första studie på effekten av att ta hand om sina tarmar och hur det påverkar hjärnan kom ut 2013. Forskarna nästan utgick ifrån att det inte skulle vara någon effekt hos människor (en liknande studie hade gjort två år tidigare på möss). När resultaten visades blev forskarna väldigt förvånade – och inte bara de, utan hela forskarsamhället. I fyra veckor hade deltagarna i studien tagit en cocktail bestående av ett par olika bakterier och några av områdena i deltagarnas hjärnor hade omisstagligen förändrats, speciellt de områden som processar känslor och smärta. “
Det här leder för mig till väldigt kraftfulla insikter. Att jag kan bli så påverkad av mitt inre (tarmar, mage, tarmflora, etc) och att det påverkar främst de delar i min hjärna som processar känslor och smärta – vilket för mig blir en reflektion om:
1. Det jag känner – är det verkligen det jag känner eller är det en signal om att något behöver få hjälp att bli bättre – dvs tränar jag på att “lyssna” till mitt inre (se ovan) för att kunna ge det stöd som behövs – utan att rusa iväg i ett känslouttryck som inte gagnar mig eller mitt inre?
2. När en person känner sig stormig i känslor eller smärtpåverkad – varför ger vi omedelbart tabletter/medicin för att motverka det om det finns en annan lösning som att tillföra “goda bakterier” som ger ett bättre resultat och ffa ett mer hållbart sådant?
Hoppas du blir sugen på att läsa – och jag tipsar särskilt dig som har en bokklubb. Denna är ypperlig att föra samtal kring. Då det dyker upp insikter, frågor och tankar stup i kvarten när jag läste den 🙂
Share

lärande/sex

Byt ut ordet lärande mot sex och vice versa.

Byta ut vadå?

Jo, jag fick tips om ett inlägg som Carol Black gjort. Carol kallar sig själv för en person som är för “unschooling” (som kan kort beskrivas som att lära sig av livet i sig självt och inte i skolan – läs mer här)
Och inlägget som Carol här gjort innebar 2 delar kring lärande och sex.
Hon har tagit 2 st texter med påståenden – det ena som beskriver sex och det andra som beskriver lärande. Hon har medvetet plockat bort just dessa orden från texterna/påståenden och ber oss själva att testa vilket som som vi gillar att sätta in i sammanhanget som texterna utgör och testa med dem genom att leka igenom del 1 och del 2 ett par gånger.

Kanske blir det tydligare vad unschooling är och kan vara. Och övningen ger dig ett nytt perspektiv på både lärande och sex. Klicka dig vidare redan nu……

 

 

Share

korspollinering

Du vet säkert vad korspollinering är när man pratar om flora och fauna. Så här säger Wikipedia:

Vid korspollinering överförs pollen från en blomma till en annan blomma av samma art.

……..

Egentlig korspollinering, det vill säga mellan olika växtindivider, med åtföljande befruktning medför en ständig omkombination av arvsanlagen och plantor med nya egenskaper bildas. Detta är av största betydelse för artens förmåga att anpassa sig till förändringar i omgivningen. Växter som vill försäkra sig om korspollinering har funktioner i blomningen som förhindrar det egna pollenet att träffa den egna pistillen.[1]

Jag upplever en slags likadan korspollinering, som att jag är en blomma som får ta del av intryck (pollen) från olika källor såsom roddar/texter/böcker/filmer/etc. Och
att när jag korspollineras så får jag en större förmåga till att anpassa mig till förändringar. Att jag tar mig en utmaningar med en större lust och kraft. Och jag är nog till och med beroende av korspollinering eftersom det var en av mina tankar med att starta en poddklubb.

En korspollinering som jag kan bjuda dig på är att lyssna till dessa inom loppet av en vecka…så att det du har lyssnat på finns kvar inom dig länge nog för att mötas så att en ev korsbefruktning kan ske 🙂

  1. Navid och Björn: Maskulinitet
  2. Jämställdhetspodden i ett samtal med Svend Dahl, särskild utredare för Män och Jämställdhet.
  3. Människan och maskinen – här kan du välja vilket som – för mig blev det de senaste 5, Descartes och den gamla världens död, Den farliga hermetismen, Det nya landskapet,  Katastrofen samt Romantiken.

 

Share

påminnelse från universum

Har du kommit till insikt om att svar kommer före frågor?
Att läkande börjar med sjukdom?
Att det är svårt för en dröm att slå in
utan att det varit en tid då en dröm inte slagit in?
Otroligt att allt liksom faller på plats, eller hur?
Så att alla, oavsett på vilken resa de är på, kan bli glada.
Tjohoo,
Universum

Och minns att allt, precis allt, sker för att göra dig glad. 

Share

min första groddning

Jag har varit nyfiken på att göra groddar hemma själv så när jag snubblade över ett erbjudande hos Renee Voltaire med groddburk och 2 paket med olika mixer så slog jag till och har nu groddat med bägge två mixerna. I bilderna nedan finner du hur det gick med min allra första groddning. 

Bilderna ovan…..
Grodd-mixen.
Blötläggning.
Varje kväll och morgon – skölja igenom och vändas upp och ned. 
Det börjar gro…
Färdiga groddar att mumsa på! Dessa gick åt på två måltider i vår familj.

Share

en av de bästa veckorna i mitt liv

Glada svägerskor dag ett på en av de bästa veckorna i vårt liv. Ord överflödiga!




The Long fingers workshop team =
Valentina, me, Noah, Andie, Catharina, Lissa and Brian

Tortus, Kompagniestrade, Köpenhamn.

 

Share

att pollinera ideér

Under en eftermiddagspromenad i förra veckan lyssnade jag till en för mig ny podd. Lära från Lärda och ett samtal om samarbete med gästen Patrik Lindenfors.

Där diskussionen och reflektionen i samtalet kom att handla om att vi (mänskligheten) inte nu längre är lika “på” i att sprida våra gener, utan att vi nu ser det som ännu viktigare att sprida våra ideér. Det är ett intressant perspektiv som jag spann vidare på i min egen lilla idéverkstad på hemvägen genom Lill-Jansskogen.

Min lilla idéverkstad levererade en härlig metafor som jag gick och smålog åt i granskogen. En metafor om att då vi sår dessa ideér i varandra som små frön, så är vi även i behov av pollinering för att dessa ideér ska bära frukt/bär/resultat. Och vips – där är jag. Det där biet som ser idén hos dig och sätter ihop den med idén hos en annan. Jag som ett bi som mäklar ideér. Visst ler du också nu – och kanske känner in att du också gör något av detta?

Så skulle jag beskriva detta för maken och han började skratta och berättade om vad som hänt på Fejjan ungefär samtidigt…

Share

Vad jag lärt mig av Feldenkrais-lektioner

Vilken tur jag har som känner en Feldenkrais-pedagog. En vän som jag är glad att ha nära. Sofie har låtit mig få prova olika lektioner. Dels en individuell lektion då jag fick akut ryggsmärta (japp, stress i min kropp sätter sig ofta i ryggen) och därefter grupplektioner kring höft och axel. Och så en lektion i mitt vardagsrum med Podd-gänget. Jag kan varmt rekommendera både Sofie och Feldenkrais. 

Vad har jag lärt mig då?
1. Stacked bones – för mig är detta känslan i kroppen efter en lektion av Feldenkrais. Att mitt skelett staplas “rätt” i sin ursprunglighet och sitt original och jag LITAR fullt ut på att det håller mig. Jag behöver vare sig muskler eller senor för att kunna sitta eller stå. Mitt skelett är där för mig. Och det är en väldigt skön känsla att vara i.
Min reflektion: Det är ett förhållningssätt jag kan anamma i resten av livet likaså. Jag behöver inte “bli hållen” av annan person, mitt skelett håller mig. Jag kan bli hållen av annan, men måste inte. 

2. Lösning längre bort, enklare, mindre ansträngning – den här insikten kom när vi genomförde en höftlektion. Där vi först fick i uppgift att från ryggliggandes, utan instruktion om hur, skulle lyfta höger höft från underlaget.
Jag tog i med hull och hår väldigt lokalt runt höften med alla muskler jag kunde finnas om låg så nära som möjligt. Känslan jag hade var att jag kunde genomföra uppgiften, men att jag samtidigt var tvungen att erkänna att den var ganska ansträngande.
Sen fick vi utforska höftlyft på alla olika sätt, genom att trycka ner höger fot i golvet då vi låg med knäet pekandes uppåt. Sen genom att även sträcka ut vänster arm, även genom att peka med knäet åt vänster osv.
Och jag upplevde det så lätt att lyfta höften genom att trycka ner foten i marken med knäet pekandes uppåt. Knappt ansträngande alls och en markant skillnad i ökat avstånd mellan rumpa och golv än när jag använde alla “lokala” muskler för samma rörelse.
Min reflektion: Att om vi i ett problem inte kan genomföra lösningen/förändringen som behövs väldigt nära problemet. Då kan vi ta hjälp av några som är längre därifrån. För det kan bli en hävstångseffekt där vi når betydligt längre (öka avståndet) med mindre ansträngning (sätta i foten istället för att nyttja “lokala” muskler). Hängde du med?
Exempelvis i ett projekt inom äldreomsorgen så kanske vi inte kan lösa utmaningen med de medarbetare som är direkt berörda, men om vi använder oss av de anhöriga som är lite längre bort…då kommer vi att få se en enklare, men ansträngningslös, lösning/förändring. 

Om du har tid – kika på TEDx nedan där professor Dorit Aharonov ger oss olika perspektiv på Feldenkrais och lärande. Hennes principer ovan.

 

Share

Page 1 of 14

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén