Tidig julklapp = svar om mina hormoner

Igårmorse fick jag mitt svar från tyska Verisana.
Jag skickade ju i förra veckan in tre st salivprov till ett tyskt labb för en genomgång av Progesteron, Östradiol, Testosteron, Kortisol samt DHEA. Jag fick i mina svar även en genomlysning av DHEA tillsammans med kortisolet, och min efterlängtade konstellation mellan progesteron och östradiol, som maken misstänkt var det som spökat i mig ända sedan i april. Även om vi nu vet att han haft rätt hela tiden så är min inneboende klimakteriehäxa ändå inte helt fixad/åtgärdad.

Vad vi vet?

Att mitt östrogen är skyhögt. Alldeles för högt för mitt progesteron att klara av att ta hand om det. En “vanlig” konstellation ska befinna sig på minst siffran 100.
Min? Ja, den finner du på 5,8. Långt ner på den röda sidan av den medskickade förtydligande bilden.

Vad göra?

Jag har tidigare läst Mia Lundins bok och kikat in på hennes nya klinik HerCare i Stockholm, alltså på deras webb. Det är en lösning som inte passar mig. Att gå till kliniken där för att lotsas igenom alla de steg som de ser nödvändiga. Jag är liksom inte som de andra som tar sig dit.

Jag har precis läst klart Maria Borelius bok Hälsorevolutionen. En himla många bra påminnelser rakt igenom boken och hon lyfter fram många intressanta vinklar och perspektiv som fungerat för henne. Maria visar även på vad vetenskapen säger och pekar tydligt på olika sammanhang och hur hon vill leva sitt liv. I nära kontakt med kroppen och lyssna till vad den behöver just idag, och där och då ge den just det. När jag säger kroppen så menar jag även hjärta och hjärna och själ. Inte bara den fysiska kostymen som hänger på vårt skelett.
Tackkram till Eva för tipset om denna bok.

Jag fick även en annan bok tipsad ifrån Birgitta, Hormone Solution av Erika Schwartz.
Den har jag inte läst ännu alls. Men den finns i min att läsa lista.

Labbets svar är att de föreslår att jag ska ta kontakt med min husläkare för att få hjälp med att öka progesteronet. Det ska jag boka in direkt efter julhelgen. Under tiden kikade jag in i Fass för att se vilka progesteronkrämer som kunde finnas att få del av. Det var inte många alls, och de som fanns stämde inte överens med det som jag fått rekommenderat för mig. Fler än 20 läkemedel med progesteron hade tagits bort från Fass och fanns inte längre tillgängliga.
Vilket typ bekräftar min bild av att östrogen är det vanliga som ordineras en kvinna i klimakteriet. Och att det passar de flesta. Men för de som det inte passar så finns inte många andra lösningar. Såsom även visades i avsnitten från SvtPlay om Klimakteriet.

Nu då?

Bästa maken googlade fram ett par artiklar åt oss och vi har läst dem, pratat om dem och stött och blött hur gå vidare.

  • Fortsätta med mitt hälsosamma leverne helt enkelt och lägga till lite annat
  • Fortsätta med mina “dunderhonungsdroppar” från Lisa Kock
  • Fortsätta med mina meditationer
  • Fortsätta lyssna till min kropp och lära mig mer av detta “nya” språk den talar
  • Boka tid med husläkare/gynekolog för att undersöka om jag kan få en progesteronkräm
  • Testa kräm – eller skaffa en kräm på en resa till Tyskland
  • Göra nya salivtest igen inom 6 månader (förhoppningsvis genom husläkare denna gång)

Makens och mina tips på mer läsning:

https://taylormedicalgroup.net/hormones/estrogen-and-progesterone

https://www.drnorthrup.com/estrogen-dominance/

Mina tidigare inlägg om hur klimakteriet erfarit sig i mig (so far):

Share

att ta sig an ett problem

Två citat från välkända herrar har mött mig de senaste dagarna i min e-postlåda. De är både lika och olika.
Om att du när du ska ta dig an ett problem måste ta dig an det från ett annat håll, ett annat sätt, en annan nivå än från det håll, sätt, nivå som skapade problemet. Som att du från att problemet uppstår, eller du blir varse det, måste genomgå ett lärande och till och med kanske en utveckling för att kunna lösa det.

Frågan är – ÄR du redo?


Share

en fixering vid HUR:et

Lösningen. Den där gyllene lösningen. Det verkar som att vi tror att om den bara fanns och var beskriven och att den visade oss HUR vi ska göra. är alla problem lösta och vi mår alla finfint. Så det är väl självklart att vi måste skriva ner HUR vi ska göra. För det är väl det som är lösningen?

Eller?

Eller om vi var överens och väl införstådda med VARFÖR. Ett gemensamt VARFÖR vi gör detta. Att det liksom satt inne i oss. I våra celler. I vårt hjärta och hjärna. Då vet vi HUR vi ska göra i varje given situation utan att vi har en rutin eller riktlinje för det. På papper. I våra interna system.

Skavet. Som kommer smygande. I mig i alla fall.

Skaver kommer när jag upplever att vi inte orkar/vågar/vill vänta på att gemensamt landa i VARFÖR. När vi har bråttom in i HUR. Antingen uppstår skavet nu. Eller sen. Eller både ock. Utan att vi fattar varför det skaver.

Väljer du HUR eller VARFÖR?

Share

vilken är lösningen och vilken är produkten?

Häromdagen deltog jag vid en dags utbildning kring en digital produkt med en lösning för en del av det som arbetas med i ett av mina projekt. Ja det var en lösning på ett problem som denna produkt hjälper till med.
En lösning som kan fungera bra, om rutiner sitter, sätter sig, utvecklas, kring just produkten. Jag tror på den.

73ad71ab-0c48-4b20-923f-b2d89ccda46d-original1

SAMTIDIGT som jag tror på den så blir jag så himla nyfiken på om det verkligen bara är en lösning? För det finns ju inte bara ETT problem för oss att lösa utan flera.
OCH denna produkt har större möjligheter till lösningar än vad den idag tror, inser, har tillit till. Så jag ställer ju så klart frågan HUR vi går tillväga för att få tillgång till fler lösningar? Som redan nu finns att tillgå i produkten. Då det samlas en massa data i produkten som idag inte finns att plocka fram enkelt för användaren, men som redan finns där att skapa enkelt.

13298095_136560273429123_1028043067_n
Förvåning när olika svar kommer ifrån de som ska utbilda oss…utbildare nr 1 svarar att nej, det är det här problemet som denna produkt ska lösa, inte det där. Det kan den inte. Och utbildare 2 svarar med en fråga tillbaka; Intressant, hur menar du? Varpå jag såklart berättar om hur jag ser på produkten, dess möjligheter, att det finns flera problem som den kan hjälpa till att lösa. Och mer nyfikenhet uppstår. Att produkten faktiskt är större än vad utbildarna ens har insett, eller i alla fall att den har potential att vara det.

Måhända var det min roll just den dagen att skapa en medvetenhet kring att det finns fler problem att lösa. Och att peka på att produkten redan sitter på möjliga lösningar. Att produkten kan vara ett verktyg större än vad den idag tror om sig själv. Måhända var det min roll. Jag hoppas att en medvetenhet har landat hos utbildarna som de tar med sig hem…

 

Share