Esther Perel och maken

Så kom då den där dagen då min “husguru” Esther Perel kom till stan. Och jag kunde inte komma dit. Där satt jag med min mindfulnessgrupp och ville vara någonannanstans. Närvarande – icke sa Nicke……

Jag fick min älskade make att gå till Esthers föredrag på Akademibokhandeln en novemberkväll och lyssna till henne. Ställa fråga till henne och dessutom få henne att signera de två böcker som jag har av henne. Bägge helt fulla med mina noteringar och hundöron.

Och inte bara ställde han upp på det. När vi möttes på kvällen så visade han mig att han dessutom spelat in hela samtalet. WOW! Vilket jag lyssnade på under flighten till Amsterdam. Mycket har jag läst och hört förut, men jag gillar ju att lyssna till Esthers engagemang och övertygelse som kommer igenom när hon berättar vad hon ser.

Nu finns båda hennes böcker på svenska. Jag är nöjd med mina på engelska.
Köp den som passar dig. Om du inte har koll på Esther så har hon nu vid två tillfällen varit med på Skavlan, se länkarna nedan.

Hennes första besök hos Skavlan från 2017 om moderna relationer och otrohet. 
Hennes andra besök i november 2018 om: Hur du bråkar med din partner på bästa sätt

 

Share

du vet att jag tål

Maken är en av mina läromästare i livet. Och häromdagen när vi hade lyssnat till Inferno podden och ett avsnitt där Niklas Ekdahl intervjuas av Ullakarin så påminner maken mig om en sak som Niklas berättar.

Ullakarin frågar Niklas om människor brukar öppna upp sig för honom och ganska snabbt berätta personliga saker. Niklas svarar ja. Han inkluderar även sin tolkning kring det hela. Att människor vet att han tål det.

Maken frågade mig om det var samma sak för mig; att du som öppnar upp dig för mig vet att jag tål det. Ja, det är min tolkning. Likadan som Niklas. Hög igenkänningsfaktor.

Maken undrade även hur jag orkar med denna “uppöppning” från andra. Ibland kan det ju vara rätt “tunga” grejer som delas.
Mitt svar är att det i första hand skapas ett “orkande” utifrån den intention som kommer från den som delar med sig till mig. Den intentionen är aldrig att skada någon, den är alltid utan baktanke, utan elakhet, makt eller kontroll. Den kommer från en plats inom den andra som den vågar dela med sig av till mig. Då du vet att jag tål det.

Jag har modet att tåla. Tålamodet.
Att stanna kvar med dig när du öppnar upp dig för mig.
Utan att döma.
Utan att ge dig råd.
Utan att berätta för dig hur du borde göra.
Genom att stanna kvar och lyssna till allt det där som vill delas med världen.
Där jag kanske är den första som får lyssna.
Och det inte längre kanske är så jobbigt att dela med sig eller berätta.

Ta tillfället i akt när vi ses – jag lovar att lyssna!

PS: Om du vill lyssna till Inferno podden och intervjun med Niklas så finns den nedan.

Share

madrid i mars – mat och nöje

En kväll lyckades vi träffa en av Hunters gamla rugbykompisar, Jose och hans flickvän. De guidade oss genom några av stans tapas-ställen. Och så trevligt att få den lokala touchen på en kväll. Tusen tack till Jose och Kari.
Ja, jag blev helt såld på Karis rosa fårskinnskappa och önskar mig en egen…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilder på lite av vad vi åt under veckan…underbara mozzarella munsbitar, pizza-rullar till mellis, och en mini-calzone i svart mjöl (!) och barnacles (havstulpan)…som vi inte provade.

En kväll hade vi helkväll…med besök och bad och massage med skrubb på en andalusisk hamam, direkt när vi var klara så väntas middag med kompisar på ett flamencoställe och direkt efter maten…Flamenco show. Den var för övrigt helt magisk!! Men det har jag ju redan skrivit om

Såhär glada kände vi oss under hela veckan trots vårt strulande bagage.
Och lika glada fortfarande trots vinterkylan i Stockholm.


Share

madrid i mars – turistar

Vi bodde på Calle del Aguila 14, i området La Latina i en liten lägenhet som vi hyrt av Elsa via Airbnb. Den passade oss perfekt.

En dag tog vi med Bengt och Jessica runt stan och promenerade och fikade. Sen tog vi en extra tur upp till ett egyptiskt tempel och såg de snötäckta bergen runt stan och spanade in slottet på avstånd.




En annan dag bestämde maken och jag oss för att gå på ett museum. Jag har tidigare varit i Madrid och var då på båda de stora museum som finns i stan. Och nu hade vi fått tips om ett litet mindre som passade oss bättre. Museo Thyssen – med många kända konstnärer från många tidsepoker. En av de som vi gillade mest var den temporära utställning Purple, av John Akomfa.

Samtidigt…vem kan inte annat än älska Max Ernst – 33 små flickor på väg ut på vit fjärilsjakt. Eller Pablo Picassos uttryck  – Everything you can imagine is realSlottet i bakgrunden…och undrar, undrar vad vi fantiserar om 😉

Share

madrid i mars – varför?

Ett par dagar i Madrid lockade maken med så jag hängde med. Anledningen var tävling. I Friidrott för veteraner. Eller Masters som det heter på engelska. Gillar det uttrycket bättre.
Vi lämnade ett kylslaget Stockholm en söndag i mars och hoppades landa i lite värme i Spanien…men icke.
Först var det ju snö i Frankfurt. Vilket ledde till att alla flyg dit bokats om till München där vi skulle mellanlanda. Förseningar från Stockholm. Väl i München så får vi vetskap om att vår flight till Madrid är inställd. Vi hamnar med många andra i en oändlig kö för att ta oss vidare på något sätt mot Madrid, eller få en hotellnatt i München.

Under tiden som vi ringlar oss fram i kön så får vi besked via mail att vi har blivit ombokade via Barcelona och att vi därifrån har en flight till Madrid. Ok, det tar vi!
Störtar vidare mot den gaten eftersom flighten redan står på boarding. Men icke…vi kom iväg över 2H 10 minuter senare än avgång. Vi fick även en sen landningstid, vilket gjorde att när vi väl ankom Barcelona så har vår flight mot Madrid redan avgått.

Så det bidde bästa mindfulnessträningen på hög nivå. Att vara helt närvarande i det som händer inuti mig oavsett vad som sker utanför. Och att känna det jag känner, tänka det jag tänker UTAN att reagera på något. Ett riktigt bra träningspass! Bättre än alla långa, tysta, stilla meditationer!!

En natt på hotell i Barcelona, egenköpta biljetter på fakirflighten till Madrid arla morgon dagen därpå. Och hoppet att vårt bagage skulle vara med oss var helt borta. I bagaget fanns inte bara tävlingsgrejer och vanliga reskläder etc, utan även ett par stavar för stavhopp på 4,5 m. Vilket är en längd många flygplan inte klarar av att få in i bagageutrymmet. Så de var “nog” kvar i München hoppades vi.

Med 16 minuters marginal tar sig maken in till “call”-room på arenan där alla tävlande måste visa upp sig med sin ackreditering före sin gren. Lånar ett par shorts av en spanjor och hoppar stavhopp med minimal förberedelse, i fel skor, och med lånade, mjuka stavar. Jag kan väl snällt säga att det gick sådär. Det kostade honom en silvermedalj att vi inte fått bagage och stavar och en bra vila under natten i Madrid. Nu bidde det ändock medalj, en delad sådan i brons. Hejaheja bästa maken!

Senare under veckan blev det tävling igen. Denna gång i 5-kamp, dvs 60 m häck, längdhopp, kula, höjdhopp och 1000m. Det var över 40 tävlande i M45 (herrar 45 år – 49 år) och Hunter tog minsann en hedrande 8:e plats. Så stolt att vara på plats och se honom kämpa. Hejaheja igen! Kika på bilder och bildtexter nedan…



I de lånade spanska shortsen, med träningsskor utan strumpor sittandes på bänken med Dave (i röda byxor) från England som Hunter delade bronset med. Killen i svarta brallor och svart/neon tröja tog hem guldet. Och killen längst till höger i bild i helsvart tog hem silvret. 


60 m häck och Hunter kom tvåa i sitt heat på tiden 9.72. Den som vann Hunters heat Stephane Reppert tog även 5:e platsen i hela 5-kampen (På ett ben, han skadade sig tidigt). 

I väntan på att få börja hoppa höjdhopp på “sin” inhoppshöjd – då ligger man helt enkelt och vilar på stavhoppsbädden. Samlar sina krafter 🙂

 

Share