den tunga skam-kappan

som jag inte riktigt ännu kan skaka av mig.
som kom som en påminnelse när jag “outade” att jag vill skriva om lust och sex.
som dyker upp när grannen nämner att hen sett något som jag delat på FB.
som gör att jag hamnar långt ut i gränsen av min comfortzon….
där det är jobbigt att vara och samtidigt vill jag vara där.

Samtidigt som den där skam-kappan gör sig påmind och visar sig som min rädsla och jag fattar varför jag måste vara där….för när jag är rädd för något eller känner ett obehag inför något – DÅ måste jag möta det och minska avståndet.

Jag måste se DET (det jag är rädd för eller känner obehag inför) i vitögat.
Det är dit jag är på väg. Med eller utan skam-kappan.

När jag är framme och ser DET i vitögat, då har eller kan min eventuella skam-kappa förändras till den möjlighetsmantel som passar mig bra som den superhjälte-ninja jag är!


PS. Skam-kappan för mig är mina ärvda värderingar från det samhälle och omgivning jag vuxit upp i. De värderingar som jag idag utmanar och undersöker om de ska få stanna i mig. Om de hjälper mig att utvecklas eller stjälper mig i mitt växande….

 

Share