om lust och sexualitet

Under en period har jag skrivit ganska mycket om min sexlust, vad jag och maken gör i vår relation, och annat, såsom erotik som kan höra till ämnet, som i stort kan klassas som “Lust och Sex”. Ibland har jag känt ett motstånd och undrat om jag gör rätt….men det har inte kunnat göras annorlunda. 

Jag har kastat mig ut och berättat naket och öppet på bloggen, och lika naket och öppet i verkliga samtal till ett fåtal personer. Det är inte alls lika många som vill/vågar prata om lust och sexualitet som jag ibland vill. Och det är inte alltid jag vill prata om det heller. Det är inte alltid som jag och den jag möter båda känner oss tillräckligt bekväma med att kasta oss ut i det samtalet. Min förhoppning är att jag ska känna mig mer bekväm med mig och därmed också med dig. Både med att dela med mig mer här på bloggen och även i verkliga samtal som sker mitt i vardagen.

Jag är tacksam för de personer som jag får och kan prata öppet om lust och sex med. Jag vet att ni kan bli flera. Så här kommer en inbjudan från mig.
Det går ju inte många stunder mellan maken och mig i våra samtal eller meddelanden…som inte innehåller något om lust eller längtan eller önskemål eller fantasier att dela.

Så häromdagen när Sara skrev så här på FB….

“Darja Isaksson för briljant hjärna, aldrig sinande nyfikenhet och stor ödmjukhet. Gudbjörg Petursdottir för mästerligt lyssnande och omsorg om tystnaden. Helena Roth för sann inspiration i konstarterna att vara varsam med sig själv respektive att göra medvetna val. Måste få bryta reglerna och skicka med en fjärde också: Tess Mabon för att hon vågar tala öppet om lust och sexualitet. Så tacksam för att få ha dessa fantastiska kvinnor i mitt liv, som förebilder, vänner och coach.”

….och lyfte fram mig som en av de fantastiska kvinnorna i hennes liv för att jag vågar tala öppet om lust och sexualitet då blev jag så glad i hela mig.  Ett pirr i kropp och knopp. Som den där champagnekorken som Charlotte pratar om här…

 

PS. Om du har en tanke kring vad du vill läsa mer om…föreslå gärna något som ligger dig varmt om hjärtat.

 

Share

att vara positiv till sex….eller annat…och hur möta det

När en person eller många i din omgivning pratar om hur positiva de är till något just nu och du inte riktigt känner samma sak då finns risken att du känner dig utanför och inte vill/orkar lyssna till deras “svammel” och “tyckanden” som för dig just nu inte får dig att känna dig glad. För i dina öron och med dina värderingar så betyder det inte samma sak som det verkar göra för de här personerna….

Liknande kan jag uppleva kring min positivism till sex. Att de ord jag vill använda betyder annat för någon annan och att det jag skulle vilja nå fram med, inte riktigt når fram.
Så när jag snubblade över en reflektion kring att vara “öppen/positiv/frispråkig” kring just sex så ville jag dela den med er.

Sex Positive

OBS! Ett tips är ju att just denna öppenhet/positivism/frispåkighet kan appliceras till vilket ämne du vill. Din reaktion kan vara likadan om det rör sig om vegansk kost, feminism, #metoo, fotboll, Junior VM i hockey, hundar, bebisar, etc, etc….

Share

“jag låter mig själv vara sårbar”

Orden ovan är Simon Sineks och här kommer mitt försök att tolka…

Jag har lärt mig att jag inte behöver förstå, eller kunna alla svar.
Jag har lärt mig att jag inte behöver låtsas att jag förstår eller kan ge ett svar.
Just den insikten/lärdomen/lektionen förändrade mitt liv.
Den gjorde mig villig att be om hjälp.
Den gjorde mig villig att vara öppen när jag behövde det.
Jag låter mig själv vara sårbar.

Share

jag utmanas av…och jag omfamnar…

Jag utmanas rejält av

– O V I L L I G H E T

– S L U T E N H E T

Jag omfamnar

* V I L L I G H E T

* Ö P P E N H E T

Det slog mig idag och så kikade jag på ett klipp som Sandra delade på Fejjan där Erik Fernholm pratar om vad som kan göra oss lyckliga. Han nämner bland annat dessa olika förmågorna för ett välmående. Och överst står ÖPPENHET. Och Erik pratar om öppenhet som att jag/du är öppen för att vi kan ha fel. Att det är hans sätt att se på öppenhet. Och där får jag ännu ett perspektiv på min öppenhet. Som jag inte hade innan. Tack Sandra för att du visade vägen!

Så hemma på kylskåpet sitter den här bilden….och den har suttit där i många år. Undrar för mig själv – på vilken nivå kliver VILLIGHETEN och ÖPPENHETEN in?

Share

vad är en sökare? – del 1

Fick häromdagen höra att jag är en sökare. Min första reflektion blev: “Va, jag?” – jag såg mig inte som en sökare. Inte såsom jag definierar en sökare. Så idag satte jag mig för att googla lite på det och reflektera kring det som dök upp. Mitt första svar blev till en artikel på Wikipedia om Sökare i en kamera.

En sökare används vid fotografering för att komponera bilden.

Aha – däri kan det ligga något mer. Något som klingar med min upplevelse. Att vara en sökare är att komponera din egen bild av något viktigt för dig.

Mitt nästa svar som dök upp var en artikel från 2008.
Gunilla – artikelförfattaren – skriver bland annat så här:

Sökare har funnits i alla tider överallt, men kanske inte i sådan omfattning som under de senaste årtiondena. Detta kan ju vara ett resultat av att religionen har släppt sitt grepp och att vi fått kännedom om andra livsåskådningar.
Vad vi söker kan ju ha religiös, andlig eller rent teoretisk aspekt, men målet är ändå detsamma, att söka efter svaret i den stora livsgåtan. Att vara en sökare innebär att man kan ta steget ifrån de etablerade och organiserade lärorna, för att man själv vill uppnå personliga och andliga utvecklingar.
De flesta av oss sökare har säkert funnit att det inte var så lätt som vi trodde från början, att finna de rätta svaren och att lära känna sin egen “andliga anatomi”. Ibland vill vi kanske gå genvägar genom olika lärors metoder och lösningar, men vi kommer snart på att vi står på ruta ett och kanske med ännu fler frågor som söker svar.

Hmmm, det ligger en hel del i detta som jag känner igen mig i min upplevelse av att vara en sökare. Och inte. Både ock.
Och så i mitt tredje svar på sökningen på Google får jag fram ett företag som arbetar bland annat med KBT som skriver så här om sökare:

Somliga av oss är och kommer kanske alltid att vara sökare. Ett härligt tillstånd om man kan förlika sig med att den typen av mental nerv är en ständig följeslagare som obönhörligt kommer att dyka upp då och då. Med åren har en paradox blivit för handen, dvs. att jag kan vila tryggt i mitt oroliga/nyfikna sökande. Vissa av oss kanske rent av är födda med ett potential att vara nyfikna, oroliga, sökande och att vår utmaning är att lära oss hantera den, vårda den, utveckla den samtidigt som den andra sidan inte får glömmas av. Att lära sig att ”sitta still i båten”, inte alltid bejaka sökandet utan acceptera att inte veta, att inte pinna på, att kunna ha tråkigt, är en färdighet som även den behöver odlas.

Alla sökare där ute, vila tryggt i att acceptera att ni har ert sökande att hantera!

Och det är där jag landar, slutar söka efter svar på Google kring ordet sökare. För i citatet från företaget ovan finns dessa ord:

“inte alltid bejaka sökandet utan acceptera att inte veta”

Och däri ligger den skillnaden och svaret till mig själv på varför jag reagerade som jag gjorde när jag fick höra att jag var en sökare.
Det är helt rätt – jag är en sökare (särskilt såsom texten ovan är formad) OCH jag är en sökare som kan vila i acceptans och inte behöva veta.
Att inte få ett svar idag.
Att inte behöva en metod idag.
Att inte behöva följa en guru.
Att inte behöva någon annans väg.

 

 

Share

fångar en tanke

som håller på att ta sig bort ifrån mig

den som kom till mig imorse och flög iväg

kom tillbaka igen

och nyss igen

tacksam att den hittar tillbaka till mig

men nu har jag glömt den

den flög iväg till en annan energikälla

and it came back – in english

to me

what is it that you really need?

I want to know

I know that you know what you want

so what do you need?

Let me help you defining and finding what you need…

I am here to change the world

Share