ett råd till mina medsystrar och döttrar…

…till alla er som är yngre än mig, till alla er som ännu inte mött klimakteriet eller de symptom som dyker upp i samband med det. Eller till alla som möter någon innan de kommit till klimakteriet.

till er alla vill jag ge detta råd

Mät dina värden nu så att du vet hur de ser ut till “vardags” i den del av ditt liv du är i just nu. Spara dem på ett bra ställe så att du den där dagen när du inte känner igen dig själv, kan ta fram dem och jämföra med de nya mätningar av dina värden du gör.

Det ger dig en lite större chans att kunna visa på att så här brukar mina värden vara. Inte bara att slussas in i en hormonbehandling bara för att det brukar vara normen att göra si eller så. Utan för att tidigare och snabbare hitta rätt sätt för dig att få hjälp.

Kanske kan du be din husläkare om dessa prover.
Kanske kan du be din gynekolog om dessa prover.
Eller så gör du som jag och testar prover via nätet. Nu ska jag testa ett tyskt salivtest (Verisana) som maken fann – där de tar fram koefficienter mellan kortisol och DHEA, samt mellan östradiol och progesteron. Det ska bli mycket spännande.

Mäta vad?

Det får du själv bestämma så klart och du kanske väljer att addera flera tester som ger dig mer data än vad du behöver framöver. Om jag får föreslå så säger jag minst dessa:

  • DHEA
  • Kortisol (helst på morgonen)
  • Östradiol
  • Progesteron
  • Testosteron
  • lägg därefter till vad du vill…..

 

Share

letar vidare efter lösningar – klimakteriehäxan del 2

I mitt letande, sökande och undersökande av lösningar som kan passa mig så har jag nu kikat på svtplay där de två avsnitten “Klimakteriet – det ska hända dig med” finns och det var intressanta program. För mig var avsnitt två mer intressant. Där berördes delar som jag kunde känna igen mig själv i.

Mia Parnevik får utrymme att berätta hur klimakteriet yttrade sig för henne och det var som att hon berättade min story.
Hur det blir som missförstånd i min hjärna. Där jag tidigare verkligen hade tillit och tilltro till min intuition, nu inte längre kan tolka all den information som skickas till mig från mig. Att tidigare ha haft en god självkänsla och tyckt om mig själv och nu helt plötsligt infinner sig de där stunderna och dagarna då jag inte längre gillar att vara Tess. Jag lånar Mias ord : “Jag tappade mig själv.” 

Vad mer i del 2 påminde mig om mig?

  • Torra slemhinnor – ja, ögon och mun. Ej vagina.
  • Humörsvängningar
  • Impulskontroll åt fanders i vissa stunder
  • Att tillskott av östrogen inte fungerar på alla
  • Känslan att alla har det bättre utan mig – att känna mig fel
  • Att gråta en skvätt nästan varje dag
  • Och i nästa stund vara arg för att jag inte är mig själv

Samtidigt i del 2

Så var det en del intervjuer/samtal i del 2 som jag inte alls höll med. Vissa frågor som jag har kvarstår. Som att den gynekolog som intervjuas i både del 1 och del 2, verksam vid Karolinska, uttalar sig kraftigt och hårt kring hormonbehandling, men aldrig berättar om det endast avser östrogen. Hon får heller inte frågan av programledaren. Och jag undrar. Undrar om hon bara avser östrogen. För det passar inte mig nu. Men det är svårt att tolka. Just nu antar jag att det den gynekologen menade var hormonbehandling av enbart östrogen. Och då har jag kvar frågor och inga svar.

Nu då?

Jag ska ta mig tillbaka till Werlabs för att testa mina hormonvärden igen. Denna gång lägga till progesteron och testosteron samt kika på mina värden av östradiol som vi mätte i augusti. Så jag kikar in på Kvinna hos dem för att lägga ihop mina egna delar.

Jag är även nyfiken på om jag kan få testa bioidentisk progesteron. Då blir det väl att ta mig till Mia Lundins nya klinik “Her Care”, eller kan jag till och med få hjälp i Amsterdam när vi tar oss dit?

Jag inväntar en påfyllningsdos av den “dunderhonung” som jag tog tidigare i höstas. Då tog jag även tillskott av östrogen genom Vagifem, men sedan en månad har jag ju slutat med dem och vill testa dunderhonungen för att känna in hur den fungerar nu.

Håll tummarna för mig!

Share

Dunderhonung, gift eller bumbibjörnsdryck?

Jag åkte till en träff för samtal, undersökning och behandling hos Lisa ute på Ingarö en kväll i september. Av någon anledning kände jag mig lite nervös och lättirriterad hela dagen. Kanske för att jag var så himla förväntansfull på att jag skulle kunna få tillgång till en lösning till min obalans i kroppen?

 

När jag väl kom fram och blev mött av liten vovve som behövde få magen kliad redan i trappan så släppte all nervositet. Och alla omedvetna förväntningar. Och medvetna. Bara att släppa taget och låta Lisa ta kommando. Och spana in utsikten från platsen. Bara att släppa taget mitt i detta sköna.

Jag fick beskriva hur jag upplevde mitt liv idag och svara på frågor om olika saker. Berätta om mina inre känslostormar. Berätta om den här Jenny som flyttat in i mig som jag inte känner igen mig i. Och att jag vill komma tillbaka/eller framåt till en mer balanserad Tess. Vad det nu kan innebära….

Lisa lyssnade, frågade och undersökte. Hon fann ett par saker som hon delade med mig under behandlingen som följde.

  • Min hypofys är överaktiv och i rädsla
  • En obalans mellan mitt skyhöga östrogen och lågt progesteron
  • Vänster njure låg och rädd och samtidigt en otroligt stark höger sida av kroppen.
  • Sköldkörtlar finfina, lever och binjurar likaså
  • Tarmarna välmående och har ett gott och högt näringsintag
  • I stort sett en ytterst välmående kvinna i sina bästa år (49 i kronologisk ålder, men idag känner jag mig mer som 28 faktiskt. Vågen säger 34 i fysiologisk ålder. )

När jag berättade om min förhöjda sexlust så hajade Lisa till, två gånger och fick fråga om en tredje. Varpå hon uttryckte att det var ovanligt. Det brukar oftast vara tvärtom. (Jag tänkte att det oftast brukar vara tvärtom även med östrogenet…att det är tillskott i form av östrogen som ger en förbättring. Fast inte hos mig. )

Framåt för mig blev följande rekommendationer:

  • Fortsätta med B6+12 och Curcumin  (som ska tas i 3 dagar, sen vila i tre dagar för att sen ta på nytt i 3 dagar och vila i tre dagar – alltså Curcuminen)
  • Tillskott i form av örter för att lugna hypofysen, bidra till ett godare klimat i vagina
    och särskilt slemhinnorna så att jag kan fasa ut vagifemtabletten, och det sista tillskottet hjälper till att boosta progesteronet som skall öka för att komma i balans med min skyhöga nivå av östrogen.

Med lite tur så kan jag känna en effekt inom en vecka eller två. Och jag har påbörjat en ny symptom-spårning, min andra månad. Fast nu med nya tillskott. Och med utfasning av Vagifem.

Att hänga på kolonilotten med allt det grävande och flyttande av växter som nu sker är en aktivitet som ger mig lugn och ro. Som hjälper mig att komma “ner” i kroppen och bara vara. Det är otroligt viktigt för mig som knep för att må bättre. Att bara vara. På alla sätt i så många stunder som möjligt. Läsande får jag pausa just nu, eller i alla fall tyngre läsning. Boken Shantaram lockar mig till läsning och en förflyttning in i boken. Där är jag bara med som en betraktare av allt som skildras. Och får bara vara.

Share

resultaten från Werlabs – är jag en klimakteriehäxa?

För ca 1,5 år sedan gjorde maken och jag varsitt test hos Werlabs. Då med huvudsyfte att få en översikt över våra vanliga “värden”. Blodfetter, vitaminer, mineraler, HB, etc, etc.
Nu var mitt huvudsyfte ett annat. Jag vill förstå mer om mina hormonella balanser. Jag vill veta vad jag kan göra med kost/vitaminer/tillskott/etc för att kunna komma ur mina värsta dalar. De där dalarna som gör att jag skrämmer livet ur maken och andra. De där dalarna som får mig att bli bakis på känslor. Som en baksmälla där jag undrar: “Varför sa jag så där när jag egentligen inte alls menade att vara så ledsen/sorgsen/ilsken/arg/besviken?” Och väldigt långt ifrån den där känslan av att “Så skönt att jag känner mig Emotionellt intelligent”.

Vi bokade testerna online en onsdag (de tester jag tog denna gång är Karin Björkegrens Jones paketet + DHEAS + Östrogentest)  och gick en tidig torsdagsmorgon på fastande mage till Sophiahemmets labb. Jag lämnade 6 st rör efter att ha väntat och vilat före provtagningen. Maken lämnade även han blod till sina tester men mer för att följa upp sitt tidigare test och se om hans värden förändrats och i så fall hur. Nu vet vi att han måste checka sina blodfetter. Weird med tanke på hans träning, kost och dessutom som icke-rökare och nykterist. Dags att checka hursomhelst!

Redan på eftermiddagen på torsdagen kom våra första resultat och vi loggade in för att kika och jämföra oss med våra tidigare resultat. Under natten till fredag kom sedan ytterligare mail som berättade att nu hade även alla resultat inkommit OCH dessutom hade läkaren kikat på dem och kom med kommentarer och förslag kring det som i dess ögon var avvikande.

I mitt fall berörde det tre saker som var avvikande enligt deras normvärden:
Kreatinin – lätt förhöjning
Vitamin B12 – ett lågt gränsvärde (som jag även hade sist…och har glömt bort att addera det på länge som kosttillskott….borde veta bättre!)
Östradiol – som sticker ut och som de har svårt att säga varför eftersom de inte kan referera till min senaste mens (september 2001) och då min nivå ändå är hög och säger att jag är “jättefertil – kom och gör mig gravid nu”. Fast jag opererade ju bort min livmoder 2003….

Så visar detta att jag inte är en klimakteriehäxa eller visar det att jag är det?
Jag lade till ett test av min DHEAS för att se på denna, samt kortisol samt östradiol tillsammans. Och det kommer jag att ta mer hjälp för att kika på. Det jag kan se just nu är att min DHEAS är så låg som gränsvärdet säger att det är den lägsta.
Om det är en obalans som spökar i mig emellan ett lågt DHEAS, en normal kortisol för tiden på dagen och en hög östradiol för att vara en icke fertil kvinna så vill jag ha hjälp att få syn på den obalansen och hjälp att justera (vad jag kan) för att inte längre vara i de där dalarna som skapar den emotionella baksmällan.
Här har jag samlat mina länkar kring klimakteriet och hur den berör mig. Tipsa gärna om du har fler goda råd och annat.

I övrigt är jag ju påverkad av övergångsåldern med tunnare slemhinnor i vagina. Och tar lokala doser med Vagifem. Dessa måste ju även de påverka känner jag, även om de inte ska tas upp i blodet alls.

Hur visar sig din fas i livet med klimakteriet om du är där eller har varit där?

Är detta en bild av en klimakteriehäxa månne?

Share

att vara i övergångsåldern

-Jo, nu har ni en mamma i övergångsåldern, sa jag. 
-Jaha, i menopause, svarade den äldsta. 
-Vad betyder det då, undrade den yngsta.

Att jag ibland (typ 1 gång i månaden) vaknar alldeles svettig.
Att jag ett par dagar varje månad får lite svullna bröst och bröstvårtor som är så otroligt känsliga (till min fördel 😉 ).
Att mina slemhinnor är tunnare. Vilket för mig just nu innebär att struktur och doft är annorlunda än tidigare. I vaginan.

-Jaha.

Tidigare under dagen hade jag varit på ett besök hos Ultragyn för undersökning och rådgivning kring mina slemhinnor just. Och två frågor som jag fick kunde jag le och skratta åt.

-Är du torr i underlivet – upplever du torrhet vid samlag? undrade gynekologen.
-Hahaha, nej, inte alls, svarade jag. 
-Upplever du minskad lust till sex? undrade gynekologen. 
-Hahaha, nej, verkligen tvärtom, svarade jag.

Så nu och en tid framåt kommer jag att använda mig av läkemedlet, vagifem.

Har du utmaningar med din kropp i övergångsåldern?
Vad gör du för att hjälpa till? Underlätta för din kropp?
Tipsa gärna i kommentarerna om du vill dela med dig till andra.

Share