Hmm, vi är inte som andra…430 dagar senare


Igår dök en undersökning upp i nyhetsflödet. En undersökning om att “var tionde svensk har aldrig sex”. Det är SVT Nyheter som genomfört undersökningen tillsammans med Novus. De har tillfrågat personer i åldrarna 18-79 år så en hel del av svaret till att det är 10% som inte har sex alls ligger just i åldersspannet. Dels de som är sena i sin debut och dels de som är äldre och inte längre har sex.

Min första tanke och ett asgarv; nej, vi är långt ifrån alla andra just nu. Vi skapar kanske en ny norm. Så här mer än 430 dagar senare. Ja, 430 dagar med sex varje dag (minus 9). Minns att vi fick en hel del reaktioner i somras när jag skrev om att vi nått 226 dagar. Och nu har vi nästan det dubbla.

Tillbaks till studien. Det fanns även en del andra intressanta siffror i studien som 1000 personer har besvarat.

SÅ OFTA LIGGER SVENSKARNA

  • Varje dag: 0 procent
  • Flera gånger i veckan: 11 procent
  • Någon gång i veckan: 20 procent
  • Någon gång varannan vecka: 11 procent
  • Någon gång i månaden: 12 procent
  • Någon gång varannan månad: 5 procent
  • Någon gång i halvåret: 4 procent
  • Någon gång om året: 2 procent
  • Mer sällan: 10 procent
  • Aldrig: 10 procent
  • Vet ej: 2 procent
  • Vill ej uppge: 11 procent

Kanske kan vi inspirera till en ny norm, kanske inte. Förhoppningsvis kan vi i alla fall inspirera till mer njutning i livet och till sex.
Jag hoppas det.
Kram!


PS: Länkar till några av mina tidigare inlägg om Lust och sex som kanske kan locka dig:

Share

att våga vara i rädslan

Att luta sig in i rädslan och riskera att bli helt uppäten av det som du är mest rädd för, det är nog något av det modigaste du verkligen kan göra.
Att luta sig in i rädslan genom att vara genuint uppmärksam när du är mitt i rädslan, det kräver att du är villig och orkar uppleva alla de sensationer och känslor som du förknippar med rädslan.
Att våga vara helhjärtat och fullt ut med din rädsla.

Otroligt lätt att säga…men hur tusan vågar jag det?

Vårt vanliga beteende är ju att vi alltid lutar oss ifrån rädslan, att vi inte vill uppleva den och att vi vill vända den ryggen. Men det är ingen hållbar strategi i längden. Någon gång måste du luta dig in i din rädsla.

Om du orkar och vågar göra det så bjuder du in dig själv att vara med det du känner i rädslan. Kanske att du fortsätter röra dig i riktningen mot det du verkligen har motstånd till och är rädd över. Låt det gå långsamt. Se till att du har trygghet med dig. Kanske någon person som du litar på som hjälper dig att våga.

När du är mitt i den rädslan – utforska om du där kan känna in hur det känns i din mage, runt ditt hjärta och i din hals. Se om du kan fortsätta utforska hur det känns och vad som händer med dig när du känner efter. Kan du lyssna till din kropp och vad den vill berätta för dig om rädslan? Just i områden kring din hals, ditt hjärta och din mage – det är oftast där som din rädsla starkast kommer till uttryck. Se om du kan lyssna extra mycket till dessa områden.

När du rör dig ifrån din rädsla nu, se till att ge dig själv extra mycket medkänsla. Och om du har fått till dig annat som din kropp berättat för dig – se till att ta dig den hjälp du behöver för att ge det till din kropp och dig. Och tillåt det att vara lite “rörigt”, känsligt, knasigt en stund. Behåll din trygga punkt som hjälper dig att vara i din rädsla. Och ge dig själv ännu mera medkänsla och så mycket kärlek som bara du kan.

Och kramas och var nära andra. Det brukar hjälpa gott med långa stunder i närhet. 

Share

ett råd till mina medsystrar och döttrar…

…till alla er som är yngre än mig, till alla er som ännu inte mött klimakteriet eller de symptom som dyker upp i samband med det. Eller till alla som möter någon innan de kommit till klimakteriet.

till er alla vill jag ge detta råd

Mät dina värden nu så att du vet hur de ser ut till “vardags” i den del av ditt liv du är i just nu. Spara dem på ett bra ställe så att du den där dagen när du inte känner igen dig själv, kan ta fram dem och jämföra med de nya mätningar av dina värden du gör.

Det ger dig en lite större chans att kunna visa på att så här brukar mina värden vara. Inte bara att slussas in i en hormonbehandling bara för att det brukar vara normen att göra si eller så. Utan för att tidigare och snabbare hitta rätt sätt för dig att få hjälp.

Kanske kan du be din husläkare om dessa prover.
Kanske kan du be din gynekolog om dessa prover.
Eller så gör du som jag och testar prover via nätet. Nu ska jag testa ett tyskt salivtest (Verisana) som maken fann – där de tar fram koefficienter mellan kortisol och DHEA, samt mellan östradiol och progesteron. Det ska bli mycket spännande.

Mäta vad?

Det får du själv bestämma så klart och du kanske väljer att addera flera tester som ger dig mer data än vad du behöver framöver. Om jag får föreslå så säger jag minst dessa:

  • DHEA
  • Kortisol (helst på morgonen)
  • Östradiol
  • Progesteron
  • Testosteron
  • lägg därefter till vad du vill…..

 

Share

letar vidare efter lösningar – klimakteriehäxan del 2

I mitt letande, sökande och undersökande av lösningar som kan passa mig så har jag nu kikat på svtplay där de två avsnitten “Klimakteriet – det ska hända dig med” finns och det var intressanta program. För mig var avsnitt två mer intressant. Där berördes delar som jag kunde känna igen mig själv i.

Mia Parnevik får utrymme att berätta hur klimakteriet yttrade sig för henne och det var som att hon berättade min story.
Hur det blir som missförstånd i min hjärna. Där jag tidigare verkligen hade tillit och tilltro till min intuition, nu inte längre kan tolka all den information som skickas till mig från mig. Att tidigare ha haft en god självkänsla och tyckt om mig själv och nu helt plötsligt infinner sig de där stunderna och dagarna då jag inte längre gillar att vara Tess. Jag lånar Mias ord : “Jag tappade mig själv.” 

Vad mer i del 2 påminde mig om mig?

  • Torra slemhinnor – ja, ögon och mun. Ej vagina.
  • Humörsvängningar
  • Impulskontroll åt fanders i vissa stunder
  • Att tillskott av östrogen inte fungerar på alla
  • Känslan att alla har det bättre utan mig – att känna mig fel
  • Att gråta en skvätt nästan varje dag
  • Och i nästa stund vara arg för att jag inte är mig själv

Samtidigt i del 2

Så var det en del intervjuer/samtal i del 2 som jag inte alls höll med. Vissa frågor som jag har kvarstår. Som att den gynekolog som intervjuas i både del 1 och del 2, verksam vid Karolinska, uttalar sig kraftigt och hårt kring hormonbehandling, men aldrig berättar om det endast avser östrogen. Hon får heller inte frågan av programledaren. Och jag undrar. Undrar om hon bara avser östrogen. För det passar inte mig nu. Men det är svårt att tolka. Just nu antar jag att det den gynekologen menade var hormonbehandling av enbart östrogen. Och då har jag kvar frågor och inga svar.

Nu då?

Jag ska ta mig tillbaka till Werlabs för att testa mina hormonvärden igen. Denna gång lägga till progesteron och testosteron samt kika på mina värden av östradiol som vi mätte i augusti. Så jag kikar in på Kvinna hos dem för att lägga ihop mina egna delar.

Jag är även nyfiken på om jag kan få testa bioidentisk progesteron. Då blir det väl att ta mig till Mia Lundins nya klinik “Her Care”, eller kan jag till och med få hjälp i Amsterdam när vi tar oss dit?

Jag inväntar en påfyllningsdos av den “dunderhonung” som jag tog tidigare i höstas. Då tog jag även tillskott av östrogen genom Vagifem, men sedan en månad har jag ju slutat med dem och vill testa dunderhonungen för att känna in hur den fungerar nu.

Håll tummarna för mig!

Share

elakheten som kanske dödar relationen

En underbar fredag igår. Möten med R och senare med J. Insikter. Sol. Gemenskap. Djup.

Och så hör jag mig själv berätta för J hur jag fastnat i ett mönster av elakhet. Elakhet som långsamt dödar relationen till min älskade. Jag sitter på första parkett och ser allt ske framför mig. Ser mig själv återskapa mönstret om och om igen. Så här….

Exempel 1

Vi pratar och är oense. Kanske jag känner mig oense redan från starten till och med. Av en annan tidigare händelse som jag tar med mig in och adderar till denna. Jag noterar hur makens “bägare är full och snart kommer rinna över“. Stannar jag då upp och ger medkänsla till oss båda för att det inte är värt att vara oense om just detta? Nej, då tar jag fram ännu “en vattendroppe som definitivt får bägaren att rinna över“. Så skönt att få känna lite känslor av ilska och sorg….nej, det tycker jag verkligen inte, men ibland dras jag dit som om de vore en magnet. Istället för att vända mig ifrån detta mönster och välja en ny väg. Och det jobbigaste av allt är att jag ser allt detta ske som om jag vore en fluga om satt på väggen. Jag ser allt ske, samtidigt som jag är mitt i det. Och jag gör inte ett jota för att ändra något.
Kraschlandning rakt in i relationens mitt för att “döda” den.

Exempel 2

Vi är i ett samtal som handlar om en “fakta“. Maken vill prata om bara “fakta“. Men för mig är den djupt förknippad med “känslor“. Jag får svårt att förklara varför jag känner dessa och varför jag behöver ha dem med. Jag känner mig ifrågasatt som Tess för att jag vill och behöver ta med känslorna in i samtalet. Men det skulle ju bara handla om “fakta” tycker maken. Jag vet säger jag, och jag “känner” så här när vi pratar om “faktan” så det behöver jag ta med in i samtalet. Att du alltid ska “känna” så mycket säger maken och min “identitet” får sig en rejäl smäll. Inte längre bara mina “känslor” som inte får en plats i samtalet – får jag ens en plats att vara med i vår relation längre nu när min “identitet” får sig en smäll?
Även detta mönster kan jag se utifrån och från att vara mitt i det. Och även här har vi båda svårt att ändra vårt beteende och vi ramlar som vanligt in i samma gamla mönster.
Kraschlandning igen rakt in i relationens mitt för att “döda” något.

Skenet bedrar?

Ja, i alla fall på bilden bredvid….då hade vi haft en sån där stund av att vara oense och vi pratade inte med varandra på “rätt nivå”, gamla mönster drog oss ner in i relationens avgrund. Vi pratade knappt alls med varandra efter bilresan norrut. Uppförde oss som vanligt i andras sällskap, men en iskyla oss emellan som satt i ett dygn.

Ändra mönstren

Att ändra dessa mönster som vi sitter fast i är lättare sagt än gjort. Min tillit just nu till att vi klarar av att ändra är hög. Min tillit till att vi kommer att ta flera små steg i “rätt riktning” är även den hög. Min tillit finns till att vi även kommer att ta steg i “fel riktning”och till att vi även kommer att få ett par bakslag. I den stora helhetsbilden är min tillit till att vi klarar av att ändra mönstren den som slår högst.

Våra första små steg som vi har tagit till idag är främst två. Ett av dem är att vi blivit medvetna om när vi hamnar i våra gamla mönster. Även om vi idag ännu inte där och då raskt kan byta håll och lämna dem. Det andra steget vi tagit är att vi nu vid ett par tillfällen samtalat på en slags meta-nivå om just dess mönster och att vi behöver lära om hur vi ska vara oense framöver. För ense om allt kommer vi nog aldrig att vara, det är inte vår melodi.

Ett annat steg som jag har tagit är att förstå vad som ligger bakom mitt agerande när jag mot allt förnuft ändå slänger in en droppe till så att bägaren rinner över.
Jag är rädd för att vara i det tomrum som finns bortom känslorna. I det tomrum som är som ett stort svart hål. Då går jag hellre igång och söker rätt på ilska hos mig eller annan för då kan jag i alla fall “slippa” tomrummet. Som ett sätt att byta ut en känsla mot en annan som jag skrev om på Instagram häromveckan.

PS: Tillagt måndag den 19 november….

“It’s not necessarily a bad thing to fight. There are plenty of strong yet volatile couples, colleagues and friends. But certain lines should not be crossed, and it’s important to repair. To do that, you need to validate the other person’s feelings and appreciate that he or she experiences things differently than you do.

What most people don’t realize is that you’re not actually fighting about money or commitment or who does the housework. What you’re really fighting about is feeling a lack of affection, respect, power…or some combination of three.”

Orden ovan är kloka Ester Perels och jag lånar dem gärna om och om igen. Hon är så klockren och går direkt på “pudelns kärna”. Den där kärnan som visar sig vara precis därför som mönstret för mig återupprepas.

Share

erotiska “tester” på nätet

Häromdagen fann jag ett tips på Instagram om att kika in på ett enkelt test för att ta reda på min “erotic wiring”. Så jag gick hit.

Ja, om du nu har klickat själv på länken så ser du säkert (efter lite scrolling och mer klick) att det här testet är precis lika “light-test-version-aktigt” som ett tidigare jag testat om (erotic blueprint). Men oavsett det…..

Lek med tanken och gör testet. Om inte annat så kanske det i iallafall ger dig ett leende, kanske ett skratt, eller så blir det ett underlag för samtalet med någon du vill ha sex med.

Mina svar?

  • The erotic wiring I have turned on = the divine
  • The erotic wiring I want to turn on = primal wiring

Så, undersök nu vad du får….och om du vågar – lämna ditt svar i kommentarerna….

Foto-tack till bästa Fotograf Sandra Bosdotter

 

Share

Är jag kåt, glad och tacksam?

Sedan jag häromdagen skrev en svår (?) text om att spåra symptom,  att tänka om och spåra det positiva i varje dag istället för att fokusera på det negativa, så har jag arbetat på att skapa en egen “symptomspårare”.

En spårare där jag valt att använda de nio attityderna som finns i mindfulness. Jag vill gärna “odla” dessa i mitt liv. Jag vet att jag mår bra när jag upplever lite av dem varje dag.

Hur hänger attityderna ihop med att vara kåt, glad och tacksam?

För mig betyder ju alltsom oftast kåt att jag är nyfiken på livet, det utesluter ju inte att det även betyder att jag är sugen och har lust till sex. Så om jag “odlar” min nyfikenhet varje dag och undersöker hur mycket jag upplevt av nyfikenhet varje dag så tror jag att det växer. Det man fokuserar på är ju det som växer, eller hur? Och därmed växer min “kåthet på livet”.

Glad och tacksam? Den sistnämnda finns faktiskt med som en attityd. Och är en riktigt enkel sak att förändra livet med. Att varje dag utöva tacksamhet skapar välbefinnande. Det finns det kvalitativ forskning som visar. Det ökar din självkänsla och din medkänsla och jag tänker att din “gladhet” kan få en boost av det.
Testa om du vill genom följande övningar:

  • Varje morgon när du vaknar – berätta/skriv ner 3 saker som du ser fram emot under dagen. Berätta för din partner, barn, kollega, vän. Eller skriv ner i en bok.

  • Varje kväll innan du ska sova – berätta/skriv ner 3 saker som du är tacksam över från dagen. Berätta för din partner, barn, kollega, vän. Eller skriv ner i en bok.

Här hittar du mina spårare:

Jag har precis skapat dem och inte hunnit testa dem, men ni kan ju gärna få testa dem tillsammans med mig. Skicka gärna kommentarer och förslag till sånt som kan behöva uppdateras eller förtydligas.

Här hittar du symptomspåraren på svenska

Here you’ll find the tracker of symptoms in english

Hur använder jag en symptomspårare?

Printa ut den du vill ha ifrån länkarna ovan.
Bestäm dig för en dag som du vill börja på – måste ju inte alls startas den första i en månad utan börja idag. Den 5 oktober 2018. Gör detta till dag ett.
I slutet av dagen, eller på morgonen dagen därpå, går du igenom din dag utifrån attityderna. Undersök om du har upplevt nyfikenhet under dagen, undersök om du har upplevt den ingen stund alls, eller en kort stund, eller flera stunder eller kanske en längre upplevelse av nyfikenhet. Välj det som passar dig för just denna dag. Sätt en markering i den rutan som passade in på din dag för nyfikenhet.

Gå vidare till nästa attityd, och nästa och nästa. Om du har svårt att tolka vad varje attityd innebär så kika bland annat här där Jon Kabat-Zinn berättar om alla attityderna.

Mindfulness 9 Attitudes from Minds Unlimited/Mindfulnessgrupp on Vimeo.

Share

Factfulness i relationen

Mitt i läsningen av Roslingsboken Factfulness slår det mig. Att alla dessa instinkter som gör att vi har svårt att greppa världen, de går att använda på fler sätt.
På fler perspektiv. Nämligen i dina relationer. Det påstår jag.

Så här uttrycker Hans, Anna och Ola de 10 olika knep som kan hjälpa oss att förstå världen.  Som vi omedvetet (oftast) inte använder. För då kan vi ju tryggt få vara kvar i den förutfattade mening/tro som vi idag besitter.

10 knep som hjälper dig att förstå världen

  1. Gapinstinkten – vi och de. “Titta efter majoriteten”
  2. Försämringsinstinkten – “Förvänta dig dåliga nyheter”
  3. Linjärinstinkten – “Kom ihåg att alla linjer inte är raka”
  4. Rädsloinstinkten – “Beräkna risker”
  5. Storleksinstinkten – “Sätt saker i proportion”
  6. Generaliseringsinstinkten – “Ifrågasätt dina kategorier”
  7. Ödesinstinkten – “Observera långsamma förändringar”
  8. Ensidighetsinstinkten – “Skaffa dig olika verktyg”
  9. Klanderinstinkten – “Motstå att peka finger”
  10. Akutinstinkten – “Ta små steg”

Bilden överst visar de 10 knepen hur du kan lära dig att se lite mer sansat och kritiskt på den fakta du möter. Den nedre bilden visar de 10 farorna med att stanna kvar i den tilltron att dina instinkter är sanna. Som en väldigt tydlig påminnelse – GÖR INTE SÅ!

10 knep som kan hjälpa dig att få bättre relationer

Om jag ska våga mig på att “översätta” dessa till ett förhållande och knep som kan behövas i er relation så skulle det kanske kunna låta så här?

  1. Tillsammansinstikten – jag och du. “Skapa vi:et och utgå ifrån allt tillsammans.”
  2. Växandeinstinkten – “Förvänta er att, eftersom ni tillsammans i relationen båda två vill det bästa för er båda,  allt är som det ska.”
  3. Hårt arbeteinstinkten – “Kom ihåg att allt växande inte sker på löpande band och av sig självt, vill ni ha en starkare relation – jobba med den.”
  4. Rädsloinstinkten – “Se er rädsla som en signal att arbeta med, tillsammans, som en signal att välja hur ni vill agera utifrån.”
  5. Storleksinstinkten – “Mät inte er olika insats med millimeter rättvisa”
  6. Generaliseringsinstinkten – “Ifrågasätt era förutfattade meningar och inse att ni har “bagage” med er, troligtvis olikt bagage.”
  7. Ödesinstinkten – “Observera långsamma förändringar, utöva tacksamhet varje dag”
  8. Ensidighetsinstinkten – “Prata med andra om hur de har det i sin relation, berätta om er. Lär tillsammans med andra.”
  9. Klanderinstinkten – “Ett finger pekat åt din partner från dig är ett finger pekat mot dig själv. Undvik att peka finger!”
  10. Akutinstinkten – “Ta små steg tillsammans. Hela tiden.”

Hoppas att jag lyckas med att ge dig en tankenöt eller en utmaning att se på dig och dina relationer på lite nya sätt. Hör av dig om du vill prata mera!

Share

I turn myself on when I….

Jag gör mig själv upphetsad och kåt när jag xxxxxxx xxxxxxx xxx.

eller

Du gör mig upphetsad och kåt när du xxxxxxxxx xxxxx.

Hur låter det i dig och emellan dig och din partner?
Låter du din partner ta allt ansvar för din upphetsning och kåthet?
Att hen är den som ska få dig att bli tänd och vilja ha sex.

Eller vågar du ta eget ansvar och själv se till att hålla din “gryta sjudande“, din “gryta” av upphetsning, kåthet och lust till sex.

Det kan ju likaväl vara en blandning av de båda.

Oavsett hur det ser ut för dig och din partner idag så föreslår jag att ni gör denna övning.

  1. Sätt er ner i ensamhet, eller i alla fall så att ni inte ser vad den andra skriver.
  2. Skriv en lista med 10 st punkter där du inleder varje punkt med följande ord: Jag gör mig själv upphetsad och kåt när jag……….. (I turn myself on when I….)
  3. Ta en paus och kanske kramas, men ännu inte prata så mycket om själva övningen eller vad ni skrivit.
  4. Sitt ner igen på samma sätt som ovan.
  5. Skriv en lista med 10 st punkter där du inleder varje punkt med följande ord: Jag tappar lusten till sex när jag……….. (I turn myself off when I….)
  6. Ta en ny paus och kramas och var nära varandra.
  7. När tiden är redo, gärna samma dag som ni skrivit era listor, så sätter ni er ner och går igenom era listor tillsammans. Och se till att ni tar ansvar för er själva.
  8. Nu har ni troligtvis sex.

Lycka till!

Nedan hittar du mina första utkast till listor med 10 punkter….på engelska 🙂 
Klickar du på dem så kommer du till större (mer läsbara) versioner. 

Share

inflammation, depression och kåthet?

Jag undersöker nyfiket de tankar och funderingar som dyker upp i mig då jag tittar på videon ovan som försöker förklara depression på ett (för mig) nytt sätt. Som ett sätt att jämställa symptomen av en depression som vid en inflammation i kroppen.

Det har bevisats att genom att äta anti-inflammatorisk medicin så minskar depression.
Det har även bevisats att genom att använda andra åtgärder/förändringar som är rekommendationer vid inflammation kan även depressionen minska.

Jag förstår inte riktigt hur det hänger ihop eller om/att det gör det. Men jag blir för nyfiken för att kunna låta bli att testa. Så förutom min symptomspårning kring mina humörsvängningar har jag börjat med lite olika vitaminer. Samt bland annat ett tillskott av gurkmeja i kapsel. Ännu vet jag inte om jag upplever en effekt av dem. Jag är idag inne på dag 22 av dessa och min symptomspårning.

Jag har dessutom en tanke om vagusnervens roll som inte vill lämna mig fast den kanske är lite crazy och vågad som jag inte riktigt vågar nämna här idag…

Och förstås min övertygelse om att det inte går att vara kåt och deprimerad samtidigt.
Och med kåt menar jag då dess större och (kanske) äldre betydelse – att vara nyfiken på livet. För som Elizabeth Gilbert har uttryckt sig – motsatsen till deprimerad är inte lycklig utan nyfiken. Dvs kåt på livet 🙂

Som Jordan B Peterson uttrycker regel 2 i sin bok “12 rules for life”

Share