vår app

Du som följer mig på sociala medier eller känner mig lite närmre har säkert redan förstått att vi har en idé kring en app. Eller så är detta helt nytt för dig.
Oavsett så kände jag just nu en längtan att dela med mig lite mer om appen, våra tankar kring den och vad den kanske kan komma att bli det vi försätter oss att den ska bli.
Du kan redan nu följa appen på Instagram om du vill 🙂

Vi fick ett tips i somras av en kompis som skapar appar, han tipsade oss att berätta om appen för fler. Han menade på att varje gång vi sätter ord på vad det är för en app så kommer vi närmre dess kärna och vad den som är dess “pain and gain”. Så detta inlägg blir ett slags utforskande kring det tipset.

Vi tror på att det krävs “arbete” för att en relation ska växa, hålla, och må bra. Det är inget som räcker med de lyckohormoner som vi får doserat (som doping) när vi är förälskade. Det är när vi vaknar upp den där första dagen utan lycko-hormon-dopingen som vi behöver ta våra första steg mot att bestämma oss för att “arbeta” tillsammans för vår relation. Det är ett “arbete” som kräver att båda parter vill. Det räcker inte med att en av partnerna ska “arbeta” med relationen. Båda måste vilja.

Vi ser fler och fler i vår närhet som har rika och hållbara relationer. Vi ser människor i vår närhet som är “levande” och njuter mitt i livet. Vi ser även relationer som knakar i fogarna, där det är liksom tabu att prata om vissa saker. Där mycket tas för givet utan att det överhuvudtaget är sant. Vi ser människor i vår närhet som är motsatsen till “levande” och är nästan “halv-döda” i sitt liv. Trots att de kanske just nu endast har nått en ålder av 35 år. “Halv-död” och kan sällan njuta av livet här och nu, det muttras och sägs elakheter till sig själv och till andra. Ett rått klimat som inte gagnar någon part. Inte minst hen själv.

En app som skulle kunna väcka liv i “halv-dödingar”, som skulle kunna skaka om relationen och testa om det finns grunder för att växa och lära tillsammans. En app som skulle kunna ta dig och dit förhållande till en ny plats, nivå. OM ni båda vill och vågar. OM ni båda har lust och mod. Vad sägs om det?

Vi säger definitivt inte att detta är en app som ersätter par terapi. Den kanske istället kommer vara en app som gör att fler tar hjälp i samtal, coaching, terapi. Tillsammans. För ibland är det ju så viktigt att som par få vara i ett sammanhang där det känns tryggt att prata om allt. Där en extra person kan se till att samtalet löper på utan att landa i missförstånd eller beskyllningar. Ett sådant sammanhang kan inte appen ge er.

Appen kommer att inrikta sig initialt på att stötta romantiska relationer. Inte alla relationer till att börja med. Samtidigt som vi är medvetna om att i varje relation finns det minst två parter och när minst en av dem börjar växa och lära så kommer det oundvikligt att synas i alla relationer som hen har. Även med syskon, familj, kollegor och inte bara i den romantiska relationen.

Vi vill att appen ska arbeta med dig och er här och nu. Inte att den ska skapa ett mål för 3 år framåt, som en slags ideal bild av att ni är på väg till den perfekta relationen. Utan snarare få er att inse att ni i ert arbete med er relation har möjlighet till den allra bästa relationen i varje stund. Vi vill inte skapa falska förhoppningar. Och vi vill inte heller att ni ska tro att bara för att ni använder appen så kommer ni att få det perfekta förhållandet. Nej, utan ditt eget växande och din partners växande och ert lärande tillsammans. Utan ert reflekterande tillsammans. Utan ert “arbete” tillsammans så kommer appen INTE att hjälpa och stötta er på något vis.

Ändå så tror vi att den kan göra skillnad i din romantiska relation med din partner.

Idag när jag sitter och jobbar med de notifikationer, frågor, uppmaningar, reflektioner, utmaningar mm som skall finnas till för er alla i appen så lyssnar jag på musik. Inte vilken spellista som helst förstås – utan en som jag skapat under våren och som blivit ett slags firande av våra 20 första år som gifta. Du finner den på Spotify om du vill följa den eller lyssna på den.

Nu har jag nog skrivit av mig om en del, men inte allt. Sparar till en annan dag också…

Jo, vår app-skapar-kompis frågade oss ett par gånger just vad som var vår app´s “pain and gain”. Och han blev inte nöjd förrän vi även berättade att det självklart ska gå att acceptera att få sex-tips, sex-utmaningar, sex-uppdrag och liknande i appen. Då först kom ett leende och en igenkännande nick ifrån honom och han sa: Den appen skulle jag vilja använda.

Vilket är exakt vad alla vi hittills har berättat för har sagt. Vi hoppas att även du tycker så.

PS: Om du vill tipsa oss om något vi inte får missa att kika på i vårt arbete med appen så skicka ett mail till oss. Vi tar gärna emot tips om böcker, filmer, podcasts, personer, mm. Allt som kan vara av värde för fler att ta del av – eller som har värde i att skapa den där njutningen i din relation idag. Tack på förhand!

Share

När “bromsen” väl slagit till…

Jag läste ett blogginlägg från Maya som beskriver vad som fungerar för henne när väl en broms är aktiverad. Jag skrev ju häromveckan om just sexlustens bromsar och gaspedaler och håller på att undersöka detta i mig.
I boken “Come as You Are” skriver Emily Nagoski om vad som kan bromsa din sexlust. Att en sådan broms oftast är helt omedveten och så subtil att det kan ta tid att upptäcka dem. I mitt blogginlägg om bromsarna så finner du en länk till Emilys worksheet där du får tips på hur du kan upptäcka dina omedvetna och subtila bromsar som tar kål på sexlusten oftast långt innan den ens dykt upp.
Och ibland är det så att det dyker upp nya bromsar i mig som ger tvärnitar.
Mayas beskrivning vad som fungerar när tvärniten väl slagit till är som en beskrivning av mig själv.

När bromsen slagit till i mig då funkar inte sex längre

Då fungerar idag endast sann närhet och äkta intimitet skriver Maya. Och det stämmer så väl in på mig. Det kan vara så att sexlusten funnits där och vi har påbörjat sex-akten och så kanske, kanske slår en broms till. Just nu i min klimakterie-häxa-fas så kan det vara en skenande tanke som blir en av mina bromsar till sexlusten. Just nu slår den sortens broms till så hårt att det är precis som Maya skriver. Endast sann närhet och intimitet är det enda som fungerar. Då behöver jag stanna upp tillsammans med min make. Vi behöver sakta ner. Tillsammans. Vi ändrar lite riktning och tar sikte på att komma in i sensualiteten istället för sexualiteten. Att inte rusa mot passionerat sex, utan vandra till en lugn lekfullHET. Som i ett senare skede kan leda tillbaka till en sex-akt.

De tillfällena då den där tvärnitande bromsen slagit till, om jag då är utan närhet och intimitet med maken, då växer istället bromsen (den skenande tanken just nu) och effekten blir den totalt motsatta.
Det vill säga, vi (jag) lyckas inte eliminera en broms som vi kanske förutsatte oss att göra. Utan vi ger den istället möjlighet att växa. Slutresultatet blir bara skräp. Större broms. Och den kanske till och med blir känsligare och dyker upp oftare. Vilket jag absolut INTE vill ha.

Jag vill ha färre bromsar i livet!

För när vissa av mina bromsar väl slagits igång så är det som att de tömmer hela bensintanken och de måste fyllas på från noll.  Eller som ett tomt bankkonto som många använder som symbolik….att du varje dag måste sätta in kärlek och närhet till dina käresta som de bara kan använda den dagen.

Några bromsar till din sexlust är sunt och vanligt och alldeles normalt att ha.
Men de behöver inte vara känsliga eller många. Vi kan låta dem bli mindre känsliga eller färre. Framförallt låta oss bli mer medvetna om våra egna bromsar och vår partners. Samtidigt som jag vill slå ett slag för att inte glömma bort att skapa medvetenhet om det som sätter fart, dvs gaspedalerna. För även om arbetet med att eliminera bromsarna ger mest effekt så är det härligt och roligt att låta gaspedalerna sätta fart, riktigt hög fart ibland med…..eller vad säger du?

Alessio Lin

PS. Och/Eller är det så att mina bromsar just nu hänger ihop med det övriga i mitt liv? Dvs mina obalanser i hormoner, signalssubstanser, binjurar, sköldkörtel? Jag upplever att jag idag har betydligt lättare att “smittas” av oro, skenande tankar, irritation, osv än tidigare. Som en ökad känslighet. Som säkerligen hänger ihop med mina obalanser….

Share

Sexlustens bromsar och gaspedaler

Jonathan Francisca

I boken “Come as You are” beskriver Emily Nagoski olika perspektiv kring bromsar och gaspedaler. Alltså att det finns “saker” som agerar som bromsar till din sexlust och att det finns annat som agerar som gaspedaler och sätter fart på din sexlust.

Om det är så att din sexlust inte är som du skulle vilja, eller att den har ändrats. Då betonar  Emily (och jag) starkt vikten av att inte lägga till gaspedaler.
Tipset till dig som vill förstärka din sexlust är att du ska fokusera och arbeta på att ta bort dina bromsar. Om du lägger kraften på att jobba med dina bromsar så sker störst effekt.

Emily beskriver väldigt praktiskt hur du kan arbeta med dina bromsar i boken. Hon tipsar om worksheets på sin hemsida och andra tips att prova för att få syn på dina bromsar. I steget efteråt, när bromsarna är synliga för dig, då kan du ju (läs bör) prata med din partner om vilka bromsar den har, likväl som du visar vilka dina bromsar är för att se hur ni kan hjälpa varandra.

Det Emily INTE beskriver är om eller när en broms väl är aktiverad, vad som är bäst då. Visserligen är det unikt för varje människa, och kanske även väldigt situationsbaserat eller olika under olika perioder.
Jag har funderat kring detta, för mina bromsar kommer fram även om jag arbetar hårt på att hålla grytan/kåtheten puttrande och sjudande. Och jag har ännu inte lyckats synliggöra alla bromsarna ordentligt för mig själv, än mindre för maken.

Häromkvällen hade vi ett annat samtal då vi berättade för varandra vilka våra gaspedaler är…och det blev ett väldigt fint samtal det med.

Share

ett av våra verktyg i vår relation – #tillsammans

Jag uppskattar verkligen när maken och jag gör saker tillsammans. Och särskilt när vi är nybörjare på det vi prövar. Att göra saker tillsammans är ett av våra verktyg som vi använder i vår relation till att underhålla och bygga vidare i den och på den. Relationen.

Sist vi gjorde något nytt tillsammans var med flera andra. Och det var nytt även för de flesta andra. Och vi gjorde det tillsammans i stor grupp och i den gruppen var det flera par som gjorde det tillsammans också. Partner med partner. Mor och far med son. Mor och dotter. Vän med vän. Och att se på vår helg utifrån det perspektivet ger mig en ökning av upplevelsen än av enbart själva saken.

Även om det var så att när vi var mitt i upplevelsen så existerade just inget annat. Inte ens de onda knäna. De som inte är så bra på att stanna och starta och springa baklänges längre. Eller att smärtan i hälsenorna gjorde åldern påmind. Vi lärde oss otroligt mycket och jag anar att alla hade otroligt roligt. Och gärna vill göra något liknande. Flera andra som även de är lite sugna kan jag tänka….

Vad vi gjorde? Spelade i en touch turnering i ett mixat lag med internationella touchregler mot andra proffsiga och kunniga lag.
Det var Ryan som skickade ett första meddelande till maken då vi satt på Steam och åt frukost efter att vi firat vår 20-åriga bröllopsdag och frågade om maken var sugen på att lira touch. Och direkt efter en fråga om även jag var intresserad. Vi sa ett snabbt ja. Mycket glada att få chansen att göra något tillsammans.
Vår entusiasm smittade av sig och inom en vecka var allt bestämt och ett lag fanns. Två dagar senare stod vi på planen och lärde oss hur man borde spela touch. Sen spelade vi vår stil. I två dagar. Och utvecklade den så att vi även vann en match och slutade som lag 6 av totalt 8 i turneringen.

Galet. Komplext. Roligt. Svårt. Tillsammans. Älskar.

Share

Om åtrå och lust

Hur är din lust och din åtrå till din partner? Likadan idag som när ni möttes?

Ibland kan vi ha det så, ibland. Vi har nu varit gifta i över 20 år (firade bara häromdagen) och har varit ett par sedan snart 26 år så ibland är det inte lika automatiskt och spontant som jag kanske önskar just där och då. I några av de amerikanska podcasts jag lyssnar på så delar de upp åtrån i två olika delar och kallar de olika delarna för: Spontaneous desire AND Responsive desire. 

Där den spontana lusten och åtrån ofta är den där du kan känna igen när du just är nyförälskad i någon. Lusten till personen och sex med den bara finns där utan ansträngning från dig eller någon annan.

Den responsiva lusten och åtrån istället är ett svar på ett arbete som någon lagt ner på att skapa lusten och åtrån. Det kan vara du som fantiserar och därmed upplever det responsiva svaret. Det kan också vara så att den andra agerar på ett sätt som gör att svaret kommer inuti dig. Oavsett så är den responsiva lusten och åtrån just ett svar på något annat som skett. Dett krävs möjligen lite mer arbete för att komma till lusten och åtrån. Arbete värt mödan.

Jag försöker hålla min lust, åtrå och kåthet sjudande och puttrande genom många olika saker. Bland annat genom andetagen som jag försöker nå hela vägen ner till könet. Eller genom att fantisera och dela dem med maken. Läs mer i tidigare inlägg här och  här.

I vårt förhållande har vi en “möjlig” härlig och positiv spiral. Där jag blir tänd av att vara den som maken är tänd på. Så att jag blir mer tänd och han blir tänd på att jag är tänd. Hängde du med i spiralen? Kanske kan du uppleva något liknande?
Spiralen är som sagt möjlig, men den kräver ju att någon av oss börjar….så den är en väldigt fin och “möjlig” responsiv spiral.

Share

20 år som gifta senare…

När vi satt på Nya Hattfabriken och firade vår 20-åriga bröllopsdag så prövade vi att med typ 20 ord sammanfatta vad som skulle kunna definiera våra första 20 år som gifta.
Det blev fler än 20 ord, det blev 30. Och det var ett himla roligt samtal och djupdykningar i minnesbanken. Ord om kärlek, lycka, samhörighet och utmaningar.
Ord som tagit oss till där vi är idag som par i vår relation, i vår “lilla” familj och i samhället.Nedan har jag klistrat ihop dem i kluster i ett försök att förklara lite mer hur just dessa ord varit viktiga för oss i vår relation. I vårt äktenskap.

Andrew & Jamie, Family, Home aka red house

Andy och Nejmie – det var de första orden som Hunter svarade. Det var så våra söner kallade sig själva när de var små. Som snart 19-åring har vår äldsta varit med oss hela tiden i vårt äktenskap. Vår yngsta blir snart 16 och har tagit stor plats i våra hjärtan och i vår familj likaså. Att vara i en familj med allt vad det innebär, det är en fantastisk resa vi inte vill vara utan. Vi har fått de bästa av läromästare i våra söner. Och på senare år även i vår pälskling, Snowy, som ingår i vår familj som det tredje barnet med päls.
Hemmet, vårt röda hus, vårt lite annorlunda boende har helt klart satt sin prägel även det i vår relation och i vår familj. Tätt boende de första åren i vår sovhörna med allas sängar. Genom ombyggnationer till nya rum för alla i vår unika smedja från 1907.

Rugby, Champions, Travel, Health & Play

Det var ju genom rugbyn som vi träffades. Hunter och jag. Han spanade in mig på en match och sen möttes vi och blev kära väldigt snabbt. Rugbyn har funnits med oss i stor omfattning de första åren då vi båda spelade och hade höga krav på oss. Vi och våra lag siktade på att vinna mästerskap efter mästerskap. Att vara bäst när vi kan, att vara vinnare är härligt helt enkelt. Och ännu härligare i ett lag. Rugbyn har visat oss vikten av att dela på framgångar och motgångar så att vi kan använda och applicera även det i familjen, i äktenskapet, i vår relation.
Rugbyn har även tagit oss på många resor, vilket vi senare har fortsatt med. Att upptäcka nya platser, eller upptäcka nya saker om sig själv, eller om någon annan är annat som lättare kan dyka upp vid resor. Vi älskar att resa till nya platser, även om vi på somrarna gärna återser Orbetello med Mabon-klanens hus i sikte. En leklust till rörelse och hälsa också starkt kommen ur rugbyn. Kanske genom detta har vi tagit oss till att äta “relativt” bra, må bra, röra på oss, ta hand om våra kroppar.

Infatuation, Love & Mono amorous, Sex & Pleasure

Total förälskelse direkt. Vi föll för varandra och har fortsatt att hamna i den där nyförälskelsen lite då och då. Som i övrigt håller oss i en mono amorös kärlek till varandra. Alltså motsatsen till polyamorös. Det är vi två i vår relation som älskar varandra. Givetvis älskar vi även våra barn och vår vovve och andra i vår närhet, men inte på samma vis.
Sen har vi ju det här med sex. Ja, ni vet ju att min sexlust dramatiskt har ökat rejält och inte längre har lika många “bromsar” som den hade förut. Vi tar för oss av njutning och har mycket mer sex nu än tidigare då vi inte längre behöver vara omhändertagande som förr.

Passion, Exploration, Curiosity & Lust, Laughter & Happiness

Njutningen i att upptäcka nytt om sig själv, eller om annan/annat. Att få ge oss hän med passion in i rugbyn, ombyggning av hus, jobb, friidrott, sex, eller annat är viktigt för oss. Vi är nyfikna och vill gärna utforska allt som vi finner lust till. Vi tror att vi genom att vara där i vår nyfikenhet och lust lättare är lyckliga. Där vi även har nära till skratt. Det där leendet som jag kan ha är nog min bästa tillgång säger maken.

Learning & Growing, Confusing, Gratitude, Consciousness

Så har resan i våra år varit smärtfri och utan hinder? Nej, den har varit utmanande och vi har fått jobba för vår relation. Resan har tidvis varit förvirrande och det har bjudits på gott om stunder med strul i kommunikationen emellan oss. Samtidigt har den givit oss en möjlighet att lära oss mer och vi har oftast, när vi varit medvetna, tagit tillfället i akt att lära oss och växa med den utmaning som vi hamnat i. Ju mer vi vågat vara i lärande och växande i vår medvetenhet så har det i sin tur lett oss till en större tacksamhet. Vilken i sin tur skapar en positiv spiral i lärandet och växandet för oss i vår relation.

Courage, Confidence, Patience, Onlyness, Alive

Modet som jag beskrev ovan, modet att våga möta sig själv och den andre i missförståndet och att inte bara ducka för det som inte passar. Eller lägga locket på för det som inte blev som du ville. Modet att ta tag i det är något vi delar och hjälper varandra med. Det hjälper oss vidare och vi kan ofta plocka fram varandras självkänsla och självförtroende i de stunder det saknas. Vi orkar vara tålmodiga. Vi ser att det ger effekt att också vänta in den andra då det behövs. För hursomhelst så står vi där i vår egen “onlyness” (som jag beskrivit kort här) och det finns ingen annan Tess eller en annan Hunter än de som vi är idag.
Insikterna och tacksamheten som översköljer mig i att veta att jag har möjligheten att välja. Att jag varje dag väljer att älska Hunter precis som den han är och väljer att leva det liv jag vill tillsammans med honom, den möjligheten vill jag inte vara utan.
Den tacksamhet som jag lever i då Hunter väljer att leva med mig och väljer att älska mig i min “onlyness”, den slår det mesta. Den får mig att se fram emot våra nästa 20 år. Den får mig att se fram emot idag och imorgon. Den får mig att i allra högsta grad vara levande!!

Ovan finner du bilder från vårt firande…..
Nedan finner du ursprungslistan i den ordning som alla ord nämndes….

  • Andrew & Jamie
  • Rugby
  • Infatuation
  • Travel
  • Champions
  • Passion
  • Family
  • Patience
  • Home (aka Red House)
  • Curiosity & Lust
  • Exploration
  • Sex & Pleasure
  • Consciousness
  • Health & Play
  • Laughter & Happiness
  • Onlyness
  • Love & Mono amorous
  • Alive
  • Confidence
  • Growing & Learning
  • Confusing
  • Courage
  • Gratitude

PS: Om “Onlyness”….jag lånar Saras översättning av ordet

(Onlyness är det som bara just den personen kan bidra med till en situation [typ, situationen ”livet” tänker jag]. Det innefattar varje människas resa och passioner. Onlyness handlar i grunden om att hedra varje person: först, som vi ser oss själva [sic!] och sen som vi värderas. Var och en av oss står på en plats som ingen annan upptar. Den unika ståndpunkten är sprungen ur vår samlade erfarenhet, perspektiv och vision. (Saras översättning))

Share

Kolonilotten då?

Visst är det lika torrt på vår kolonilott som i övriga Stockholm, och trots det så har vi kunnat skörda så otroligt mycket.

Vi bestämde ju oss för att låta vårt första år bli ett år med arkeologisk odling. Dvs att vi inte planterar något själva utan tar hand om det som kommer upp.

Hittills har vi skördat sparris, rabarber, smultron, jordgubbar (små och otroligt goda), vinbär (svarta, vita, röda), hallon, krusbär och körsbär.

Och plockat hem en och annan pion.

Nu väntar vi med spänning på våra björnbär och våra krikon.

Ja, ja, vi skulle ju också känna in OM detta att äga en kolonilott var något som vi gillar.

Hittills så har vi båda (maken och jag) känt en fin vilsamhet i att skörda, rensa, fixa, klippa, vattna, gräva och i att bara vara tillsammans på platsen. Så straxt efter midsommar kom trädgårdsmästare Tina på besök för att se hur vi skulle kunna skapa oss det vi vill på vår lott.

Vilket för oss betyder att vi blir kvar ett tag till. Våra närmsta grannar har haft sina lotter mellan 20-30 år….

Share

på semester…


Läser Jordan Petersons 12 Rules for Life och tar välbehövliga pauser för reflektion.
I skrivande stund har jag precis avslutat regel 9. Funderar på hur jag ska skriva om dem. Reglerna. Funderar på hur jag ska applicera dem i mitt liv. De som ännu inte är där. Vissa av dem är redan påbörjade. Fast från ett annat perspektiv.

Läsandet ger mig insikter och nya perspektiv. De ger mig även input till appen vi jobbar på. Den där appen som vi hoppas ska ge dig och din partner ett stöd i er relation. Den där appen som vi även tror kommer gagna dig i alla dina relationer. Med vänner, syskon, familj. Även om vi skapar den utifrån perspektivet: KÄRLEKSRELATIONEN.

Så här ser det ut idag från lilla balkongen mot gågatan mitt i Orbetello. Mitt under siestan. Öde och stängt. Och måsarna som hälsar stilla regndroppar välkomna. Klockan som slår varje kvart. Bålen på bigarråer, persikor och äpple. Med granatäpplejuice, is och sockerdricka. Och mina läsglasögon….

Ingen cykling till stranden för oss idag. Igår var vi på utflykt till Isola di Giglio och badbyn Campese. Mycket sol och bad. Snorkling för vissa. Lunch hos Tony. Samtal med schweiziska solstols-grannar som tipsade om BnB´s runt hörnet som mötte den längtan vi har om att bo ett par nätter ute på ön. Nästa år säger vi igen. Nästa år.

På måndag landar vi åter i stan. Då blir det staycation. Samt förstås ett fortsatt firande av vårt 20-års jubileum…som vi egentligen firar på “riktigt” den 25 juli. Heja oss!!

Share

Frågor och svar om vår “maraton”-sex…

Mer än 226 dagar med sex senare… – det inlägget från häromveckan har gett otroligt många visningar, besökare och kommentarer, och då ska ni veta att mina inlägg om sex brukar få inga eller få kommentarer. Dock fler visningar och besökare än andra inlägg. Detta väckte uppenbarligen stor nyfikenhet hos många. Troligtvis (min tolkning) har många tankar och frågor som ni inte vågar ställa. Så tack och lov att min webb-vän Anna vågade skicka sina frågor och tankar till oss som vi valt att svara på tillsammans, maken och jag. Spontana frågor som uppstått i henne då hon läste mitt inlägg, frågor som visar hennes överraskning och nyfikenhet. Och nu när vi svarar på Annas öppna frågor så kanske du eller Anna får nya frågor.  Vi hoppas att fler vågar fråga.

När vi skrivit våra svar inser vi att det är något som saknas. Något som Anna inte frågat om och något som vi har missat att svara på. För oss saknades det en viktig dimension – nämligen sammanhang.  Att i det sammanhang och den situation vi är i nu så kan vi inte annat än bejaka denna livskraft som snurrar runt oss. Den sexuella kraften är vår livskraft just nu.

Viljan och suget till att ha sex så mycket oftare nu för tiden handlar för oss mycket mer om energin och kraften, både den sexuell energin och den livskrafts energi som den ger, än enbart den praktiska sexuella akten. Vilket jag helt glömde att nämna i min text och vilket Anna därmed missade.

Svaren från oss till Annas frågor?
Här är dem, håll tillgodo:

1. Är det medvetet något ni vill få till att ha sex varje dag?
Ja och nej. Initialt var vi bara liksom super-kåta och glada att min sexlust var så enormt stor. Och typ från oktober till och med januari hade vi nästan sex två – tre gånger om dagen. Galet mycket.
Sedan i mitt januari typ så har vi medvetet valt att försöka ha sex varje dag.
Och ibland har vi inte tillåtit någon ursäkt att komma emellan. Utan verkligen ansträngt oss för att ha sex. Även om vi har varit dödströtta eller varit stressade eller annat. Vi har känt att det är skönare att ha sex än att kolla på Netflix. Hänger du med?
Och ibland hinner vi ju såklart med båda delarna. Sex + Netflix.
I början när vi var som mest outtröttliga så kunde vi ha sex mycket längre än vad vi brukat, det var minst 60 minuter åt gången. Nu kan det variera rejält. Snabbisar, likväl som långdragna akter.

2. Om ja, varför är det i så fall? Detta är den största frågan för mig. Varför?
Varför inte? Är vårt svar istället. Och visst kan det vara så att vi tröttnar och det blir slentrian, men där är vi inte ens i närheten av. Så vi är vakna på att den stunden kan komma och då får vi helt enkelt utvärdera då. Maken såg en “bumper-sticker” i våras som sa typ: Dålig sex är fortfarande bättre än en bra dag på jobbet.  (vilket kanske säger en hel del om mångas jobb). Vi har hellre sex och riskerar att det inte blir det bästa ever, men det är fortfarande så mycket roligare än det mesta andra vi kan tänka oss (vilket också kanske säger en hel del om oss).

3. Hur kommer det kännas när ni en dag inte får till det?
Då är det ett medvetet val. Och en medveten känsla. Ingen kris eller misslyckande för oss.
Av alla våra >250 dagar nu så har vi faktiskt missat 4 st. Då vi inte har varit i samma stad/land samtidigt. Och de dagarna har känts helt ok.
Om och när vi inte kommer ha sex en dag framöver så är vi väl medvetna om att det är helt ok och att det är ett medvetet val av oss.

4. Vad är sex? Måste det vara penetrering, oralt eller.. vad är gränsen för att klassas som sex i det här sammanhanget?
Det här har vi diskuterat många gånger. Vi har kommit fram till att det för oss är så här:
Ja, vi är inne på en traditionell definition av sex, penetrering med könsorgan krävs för att det ska räknas som sex. Minst en av oss skall också ha fått en orgasm.
Det har blivit så att att vår upplevelse har skapat definitionen. Inte tvärtom.
Ett litet tillägg också som vi har är om tid. För att det ska räknas som en ny sex-akt så måste det minst ha passerat 30 minuter av paus. Vårt “rekord” under den här perioden är 64 sex-akter på en månad. Det har självklart även förekommit annan sexuell aktivitet i pauserna….

5. Hur ofta hade ni sex innan?
Någon gång i veckan. Vissa perioder 2-3 gånger i veckan. Och på ledigheter eller liknande så har det ökat rejält. Men, vi har också haft perioder av ingen sex på två-tre veckor. De har dock inträffat väldigt sällan. Det känns som att vi varit som genomsnittsparet tidigare, främst i vårt andra äktenskap.

6. Är det viktigt för er med mycket sex för relationen?
Nej och ja.
Det är mycket viktigare med våra gemensamma hundpromenader för vår relation än vårt sex. Men det är ju klart att relationen mår bra av att vi är så kåta på varandra.

7. Hur skulle era känslor och liv vara utan så mycket sex?
Just nu är jag (Tess) inne i en förändringsresa, så vad som kommer ifrån vad vet jag inte helt klart. Jag vet att jag känner mig gladare, sexigare, mer sugen på allt (inte bara sex), nyfiken, öppen, åtrådd och kraftfull. Om det är ett resultat av vårt sexliv vet jag inte, och kan därmed inte heller säga om det skulle vara annorlunda utan så här mycket sex. Fast jag tror ju det ändå.
Maken säger att en viktig del i det, en komponent, är att vi har, genom våra egna företag, tid för varandra. Ingen av oss arbetar heltid på det traditionella sättet. Vi har låga omkostnader(utan att leva ett spartanskt liv), minimerat måsten och detta gör/bidrar att vi har förmånen och lyxen att hänga mycket tillsammans i livet.
Vi har kanske inte svarat på denna fråga….men du får hålla tillgodo med dessa svar tills du/vi kanske finner en annan vinkel på frågan….

8. Försakar ni något för att ha sex?
Verkligen inget av vikt!

9. Hur får ni till det när ni har era tonårskillar hemma (tänker mest på de dagar då ni har sex flera gånger)?
Se ovan, vi arbetar båda i egna företag och har inga kontorstider att passa.  Att sönerna ofta båda är mitt i spel och sitter med stora gaming-lurar bidrar till att vi vågar ta steget ut fullt ut även när de är hemma. Vår rangliga trappa är helt klart en bra signal….då vi hör om/när de är på väg upp. Vi har ju ingen dörr till vårt sovrum….

 

Share

jeansshorts

Söndagsmorgon på Nordic Light Hotell. Frukostbuffe. Maken och jag har firat min födelsedag några dagar i förväg och äter frukost i matsalen.

“- Jag såg just en Victoria Silvstedt look-alike i jeansshorts”, säger maken och ler.

Nyfikna jag scannar lokalen. Finner minst 7 blondiner i jeansshorts och frågar om dem en i taget. Ser till slut look-aliken. Hon ser rädd ut. Uppdragna axlar och ett perfekt yttre. Varenda hårstrå på plats. Vacker. Men rädd.

Ett tjejgäng på fyra äntrar matsalen. De rör sig självsäkert genom buffen och tar plats på ett härligt sätt. Bara genom att vara sig själva. Ingen av dem i jeansshorts. Men en av dem i blå kjol. Hon hade något extra.

Det såg även vår bordsgranne. Som även noterade mig.

Så här är det att leva mitt i livet med maken i vårt tredje äktenskap. Tillåtet, öppet och i bejakande av energier. Inte minst ett delande av våra energier. Och kärleksfullt förstås. Och i vår fantasi bjuder vi gärna in en och annan extra till oss som jag skrivit tidigare om här:
att välja att bjuda in en tredje i vår relation

Share