Varför skriver jag så öppet?

Tack fina vännina som uttryckte en härlig undran häromdagen.
En undran blandad med (i min tolkning) oro och ett stort motstånd. En undran som var redo att “flyga” och som hon släppte taget om och riktade till mig.

Så här är det för mig. Jag försöker nedan att lista anledningar till VARFÖR jag skriver så öppet om det som ligger mig närmst om hjärtat.

Min VARFÖR lista!

  1. Jag skriver för att jag mår bra när jag skriver.
  2. Jag skriver för att få syn på mig själv.
  3. Jag skriver för min skull.
  4. Jag skriver om det som är viktigt för mig att
    bearbeta/tankespjärna/utmana mig själv.
  5. Jag skriver för att jag måste. För att jag kan inte, inte skriva.

Sen finns det anledningar som INTE gäller mig. Men kanske andra som skriver. Det får stå för dem. Fast samtidigt blev det viktigt för mig att visa på skillnaderna. VARFÖR jag skriver och varför jag INTE skriver.

Min INTE lista!

  1. Jag skriver inte för att bli läst.
  2. Jag skriver inte för att få följare.
  3. Jag skriver inte för att upplysa alla andra.
  4. Jag skriver inte för att bli hyllad.
  5. Jag skriver inte för dig.

Jag skriver för mig.
Om det oroar dig eller skapar frågor som “hur f-n är hon funtad?” Så fråga mig gärna.

I den outforskade gråzonen

Samtidigt är det en framväxande gråzon som jag inte vare sig hunnit landa i eller bearbeta. Den där gråzonen att min läsarskara växer enormt och att jag får återkoppling, hejarop och tacksamhetsbrev från runtom i världen av läsare som berättar att det jag skriver berör dem. Det gör mig glad i hjärtat. Om och när det jag skriver berör dig och är en inspiration i ditt liv så blir jag glad och tacksam. Särskilt om du delar med dig av det till mig. Men det är fortfarande inte min grundinställning till att jag skriver.

Såsom Universum ibland påminner mig om att den elakhet jag ibland möter inte är en attack mot mig som person. Så är inte heller min anledning att skriva för mig och inte för dig, en anledning riktad mot dig som person.

Share

parallelltanke om stämma och stämmor

I Instagramflödet idag dök bilden ovan upp och direkt fick jag en reflektion kring stämma och stämmor.

Och denna kvalitetsstämma utspelar sig just i en skolmiljö – tänk om den data som ligger till grund för att visa på all kvalité och dess styrkor och brister även liknar på hur det ser ut på just flerstämmigheten och om det kanske behövs mer träning från en dirigent som kan lyssna och visa på vägar att nå fram till flerstämmigheten…

Jag är nyfiken på att lyssna till om någon annan använt parallelltanken kring stämma och stämmor i detta eller liknande…..

Share

att bidra till ett skapande av normen

En stilla undrar om hur vi, jag, du, grannen, vännen, den älskade uttrycker sig som gör att vi alla är med och skapar normen.

En stilla tanke att det görs varje gång en mening sägs och ordet man används istället för jag, du, vi.

En stilla reflektion att vi alla genom att inte våga göra en personlig mening är med och skapar en norm helt omedvetet.

Eller?

Samuel Scrimshaw
Underbart foto på en stilla undran av Samuel Scrimshaw, Unsplash 

Share

Klokhet och tankespjärn

Igår skrev jag om Ödet och Slumpen. Hur de hänger ihop eller ej. Jag provade denna fråga och tanke på fler personer igår. En svarade inte. En svarade att öde betyder fate och slumpen betyder chance. Och så inget mer. Inte en öppning kring att leka med tanken. 

Så frågade jag min äldsta son vid lunchen ( bestående av överbliven ärtsoppa från frysen) vad han kände kring detta. Och vips kom det snabba tankar och klokhet som maken hade svårt att hänga med i. Och jag fick tankespjärn att känna på.

  
Han menade att Öde är en garanterad framtid. Och att slumpen är som ett bestämt öde med okända orsaker. 

Det kryllar i skallen på mig fortfarande. Jag vill ligga hemma och läsa Sapiens hela dagen, men det har blivit jobbmailande, hundpromenader, filminspelning till perfectcoach.se och nu middagsfixande innan jag ska iväg på kurs i IdrottOnLine-systemet…sen kanske Sapiens eller iaf ett avsnitt av Peaky Blinders

Share

ännu ett guldkorn

från Krista Tippets intervju på podcasten On Being med dessa två:
ROBERT K. ROSS AND PATRISSE CULLORS — som intervjuas av Krista kring:  The Resilient World We’re Building Now

Det som resonerar i mig är ord idag. Dessa ord.
Narrativ change – ord som påminner mig om att vi ska byta ut berättelser, eller lägga till fler berättelser, att den rådande berättelsen kan ändras. Att det är dags nu.

Framing and reframing – att hur vi ramar in saker/känslor/upplevelser/berättelser/allt – att vi kan rama in och testa för att sedan skapa en ny ram, och testa den. Vi har oändliga möjligheter att skapa ramarna.

Social Medias role – hade vi kunnat nå så här långt i vårt testande av nya berättelser och andra ramar om vi inte haft sociala media? Och hur länge kommer sociala media att ha den rollen? När kommer nästa roll?

Self absorbed and/to self reflective – utveckling, förändring, växande, lärande – hur många i vår närhet tar steg från att vara självcentrerade till att gå över till att vara självreflekterande och att det sker så subtilt att många inte ens ser när det inträffar utan yrvaket liksom upplever det en dag mycket längre fram, och då blir oerhört positivt överraskade av denna utveckling. Glada. Och kanske vet de när skiftet kom, eller så vet de inte. Och anyhow så spelar det faktiskt ingen roll.

Och så klart en fråga som kittlar mig och min nyfikenhet:
How bring spirit back into the system?
Jag menar inte en ande eller en gud såsom i en religion eller liknande. Utan en själ. Att systemet har en själ och ett reflekterande, gärna en självdistans, ett sätt att självklart ta ansvar och dela på ansvar. Att vara där för människorna i systemet. Att göra det som systemet gör utifrån en annan kraft. En kraft som kommer inifrån själen. Att systemet även ser sig och sin roll i helheten. Där systemet utgör en del. Men inte helheten själv.

Jag är långt ifrån färdigfunderad kring detta, och vill gärna ha tankespjärn 🙂 Ge mig dina spjärn och hjälp mig borra vidare i tankar, funderingar och reflektioner!

5229733311_2d95b29252_z

Photocred to Samuel M. Livingston, Flickr

Share
Go Top
Translate »