Sex på Pilatesboll

Vi fick en fråga häromdagen om vår favoritposition. Vi tittade på varandra, log och utbrast samtidigt: Många!

Dagen, stunden och kropparna får tillsammans leda fram till HUR vi har sex.

Men en ny position har seglat fram på listan. Sex på en pilatesboll.

På ett sätt påminner den mig om sex i en enklare gunga (sexgunga) och den kan definitivt bjuda på en hel del fniss och skratt när vi tappar balansen. Se till att placera dig på ett bra ställe ifall ni skulle tappa balansen.
Positionen? Den som blir penetrerad är den som har ryggen mot bollen. Den som penetrerar står på knä på golvet. Den som är på bollen har fötterna vilande på den som står på golvet. Capisce?

Nu undrar jag nyfiket, har du testat eller vågar du testa?

OBS….Inte vi på bilden 😉

PS: Välkomna hit alla nya läsare! Och en stor kram till Anna som tipsade om mig i sitt blogginlägg om “sex i husbilen” häromdagen ?

Share

när 1+1 blir 1

Nähä, det går ju inte.

1+1=2?

Tillhör du dem som benhårt tror att 1+1 alltid blir 2?
Eller tillhör du dem som ser annorlunda på detta?
Du fattar säkert vilket jag tror på….

Kraften i >1

Det är så jag ser det. Att kraften av fler/mer än 1 blir större än 1 i sig själv. Och samtidigt tror jag på att 1+1=1. Enklaste exemplet är i mitt fall tuggummi. Du har en bit tuggummi i munnen och väljer att stoppa in en till bit. Du tuggar på dem tillsammans och vips så har du ett tuggummi. Det är just nu bara lite större och har troligtvis lite mer smak än nyss.

Ett annat exempel dök upp idag när jag samtalade med en kollega om hur vi arbetar olika i de team som vi agerar inom. Hur hon och jag agerar dels som ett äpple och ett päron och samtidigt som en fruktsallad. Att vi inte räds att vara i oss själva och i vårt egna unika jag. Inte heller räds vi att vara i en fruktsallad där vi blandas med annan frukt. Där våra yttre gränser (och inre?) har luckrats upp och skurits bort.
Vi är rörande överens om att det är där det är så otroligt skönt och befriande att vara. 

Vem är du?

Så vem är du i relationen till en annan i ditt team? Till din partner? Till din familj?
Är du rädd för att inte längre få vara den unika björnbäret och vill stanna kvar i din egen låda? Inte blandas med andra, bara vara med dig och kanske med andra björnbär.
Eller helt tillfreds och kanske längtansfull efter att skapa fruktsallad?

 

PS: även detta går ju att prata om i sex också…för “när vi två blir en” som Gyllene Tider sjöng…

 

Share

Malaga – våra bästa tips

Boende…

Vårt boende hyrde vi av Concha via Airbnb – en liten studio precis vid katedralen i Malaga. Precis perfekt för två – så ska du dit med din älskade så kan vi varmt rekommendera denna lilla pärla. Bilden nedan till vänster ser du vår lägenhet inringad i den gröna cirkeln (bilden tagen från Gibralfaro-kullen) och till höger ser du katedralen från vårt fönster i studion.

Restauranger i Malaga…

Casa Bellotta – här “hamnade” vi vår första kväll i Malaga. Efter att det varit typ översvämning inne i gamla stan efter hällregnet som vi lyckligtvis landade efter. Det bidde tapas på detta ställe och vi blev tipsade av servitören om kvällen specialitet – ceviche som vi tackade ja till och den var gudomligt god. Vi som gillar ekar blev lite extra glada när vi upptäckte att bellota betyder ekollon.

El Pimpi – här var vi en kväll efter stavhoppstävlingen och åt god mat. Lite missar på notan, men det var åt vår fördel så vi blev glada för det. I övrigt en restaurang som du måste gå igenom. Eller ja, man måste inte, men vi gjorde det en dag och restaurangen är otroligt stor och kringelikrokar sig igenom smala korridorer, till en övervåning och till större utrymmen inomhus och så två utomhus-delar. Ryktet säger även att Antonio Banderas äger en lägenhet precis ovan torget vid utomhusdelen OCH att han även är delägare i El Pimpi…..

Pampa grill – Hunter ville gärna gå på ett argentinskt ställe, så vi fann denna restaurang och blev ca 10 pers som åt stekar med tillbehör här. Gott vin från Argentina och fantastiskt bra service. Vår servitris styrde oss väl och höll koll på oss.

eboka – runt vårt boende fanns mängder med restauranger, bland annat denna med lite nytänk kring maten i Malaga. Vi åt en spännande förrätt som nästan var en mandelsorbet. Olika kötträtter till huvudrätt och valde två chokladdesserter att dela på till efterrätt. Tur nog blev vi mest förtjust i varsin. Här satt vi och firade Hunters finalplats efter försöksheatet i 110 m häck. Utomhus under markiser i regnet.

Vittoria – ännu närmre hem var denna pizzeria. Och även denna kväll hällregnade det, vår sista kväll i Malaga, med ett firande av Hunters 5:e plats i finalen på 110m häck.
Vilka underbara pizzor. De godaste jag ätit utanför Orbetello. De flesta var “vita” pizzor utan tomatsås och med härliga kombinationer. Många som hyrt samma boende som oss tipsade om hämtpizza från Vittoria som sedan skulle ätas i solnedgången i lägenheten som har en underbar utsikt. Men det missade vi.

Frukostställen i Malaga…

Cafe Oliver – Vi hängde med lokalbefolkningen här en morgon. Det var fullt när vi kom, men typ två minuter senare fick vi ett bord utomhus och kunde beställa våra “malaga-mackor”, cappuccino och färskpressad juice. Vi åt på ett liknande ställe närmare stranden en morgon, och fick lika god service och frukost, men minns inte namnet på det stället.

El Ultimo uno – Här hade vi turen att komma när köerna inte var så långa. De specialiserar sig på juicer och smoothies. Och smörgåsar som inte liknar de andra frukostställenas smörgåsar. Vi drack juicer och delade på en macka här en morgon.

Cafe Berlin – vårt absolut närmsta café…men det bidde aldrig en frukost för oss här, men väl en och annan cappuccino och paus.

Vad göra i Malaga?

Vi var ju här med anledning av att Hunter skulle tävla i VeteranVM i friidrott (nästan hela svenska truppen på bilden), men om du inte ska göra det så skulle jag ändå tipsa dig om att åka hit. Bara att vandra planlöst runt i Gamla stan är helmysigt. Kika in på någon av turistbutikerna eller denna crazy butik kanske? Eller ta en titt på hur de gör den godaste nougaten, turron.

Det första turistmålet som vi besökte var Castillo de Gibralfaro, som ligger högst upp på en kulle med utsikt över havet och staden. Som tur var lyckades vi pricka in en lite molnig dag (se bilden med molnen bredvid) – annars hade det blivit lite för varmt för att vandra uppför alla trapporna. Efter kl 14.00 på söndagar fri entre. Kullen har varit använd sedan Feniciernas tid, ca år 700 före Kr.  Ända fram till 1925 har det använts som en militär bas. Nu för tiden dock enbart ett turistmål. Nerför kullen valde vi den lokala hundpromenadsvägen genom skogen ner till stan.

Museum också…

Revello de Toro – inte bara restauranger och caféer låg nära vårt boende. Detta museum låg vägg i vägg med vårt port så ett självklart val för oss. Samt att det fanns otroligt många vackra målningar av kvinnor. Bland annat denna. På bilden till vänster anar du innergården på museet. Och finaste maken.

Picasso Museum med utställning av Warhol – detta museum låg 5 minuter ifrån vårt boende och vi hade turen att komma dit när det inte var någon kö alls. Vissa dagar ringlade sig kön lite väl lång. Picasso är ju född i Malaga så det är klart att det ska finnas ett museum för honom.

Intressanta och fina målningar, keramik och skulpturer. Och att Warhol fanns med som en extra utställning gjorde inte besöket sämre. Särskilt inte som det dessutom fanns en Warhol-tryck-verkstad. Där stannade vi till förstås och tillverkade våra collage med sopp-burkar och cola-flaskor. Jag “in action” i verkstaden på bilden.

Malaga Museum – detta museum låg 2 minuter bort från boendet och har fri entre för alla boende inom EU. Vi valde att enbart spendera vårt besök på den historiska avdelningen. Ett besök som gav oss all bakgrunds historia till Malaga som stad och område. Så om du ska till Malaga och vill besöka museum och turistmål, börja med detta.
Bra uppbyggt med en hel del informativa, korta videos som rullade och som var textade på engelska. Bra texter kring de visade föremålen och vi kände oss fullmatade av historiska Malaga när vi lämnade efter en dryg timma.

Om du har bil…

Ronda – dit tog vi en biltur en dag då mina syskon pratat sig varma om byn och dess bro. Vi vandrade genom gågatan från parkeringshuset ner mot turiststråken, bron och gamla stan. Tog lite trappor nerför branterna för att se bron från andra perspektiv. Vätskepaus i gamla stan. Vi tog en annan bro ut ur gamla stan och hamnade mitt i en eftermiddag där alla föräldrar verkade vara på väg till skolbesök. De var uppklädda och alla skulle parkera så nära skolan som möjligt. Det var trångt. Vi tog oss via bakgator tillbaka till parkeringshuset och nu var vi hungriga. Ett par glasdörrar erbjöd oss en riktigt genuin och lokal restaurang. Cafeteria el Castano. Där vi samt två damer till var de enda turisterna bland alla Ronda-bor. God lunch och bra service och härlig stämning.

Botaniska trädgården – Jardin Botanico Historico La Concepcion – Ja, det finns även en buss hit ifrån centrum, men vi tog bilen. Väl värt ett besök. Och många som var här samtidigt som oss. En söndag eftermiddag i värmen. Svalt att gå längs bambu-allén eller längs de vattendrag som byggts. Och lite varmare att ta turen upp i trädtoppshöjd längs branterna. Vi gick och roade oss och funderade på inspiration till vår lilla kolonilott.
Intressant även att denna trädgård – och de som skapade denna trädgård och ursprungligen bodde här  – var hem till många av de pjäser och skulpturer som nu är utlånade och bor på Malaga Museum.

Missa inte…

Att ta en drink på en av Malagas takbarer. Vi kom precis i tid för solnedgången en kväll till AC Marriotts takbar.  I entrén till hotellet kan man köpa sig en biljett till takbaren för €8/st, och i det ingår en drink. Vi lyckades missa den och tog hissen upp och köpte drinken på plats istället. För €8 för en drink med alkohol. Mindre för alkoholfri. Jag hade gärna testat någon mer takbar, men som våra tider såg ut så hann vi med en i alla fall.

Summa summarum – åk till Malaga! Häng i Gamla Stan. Bada på stränderna. Ät frukost med lokalbefolkningen och njut av goda middagar.

Share

26 år sen första ögonkastet

För 26 år sedan så skedde det. Ett ögonkast och en flirt som inleddes. Inte visste vi då att vi skulle vara här där vi är idag. Inte kan jag heller riktigt förstå att vi är här idag.

Vi har färdats på fina vägar och stigar genom livet. Vissa tillsammans och vissa lite olika. Har vi varit i ofas så har vi mötts av den andra vid nästa vägkorsning. Krokat arm och åkt vidare tillsammans en stund.

Och du…snart firar vi ju även 9 500 dagar tillsammans. Vi fortsätter att fira då med!

Pussar och kramar till dig min finaste, älskade vän!
Och hejarop och grattiskramar till oss!

Share

Jag är livrädd att möta den där frågan….

Undviker du vissa saker, kanske en situation eller en fråga eller något annat som skapar kaos och upprördhet inom dig? Du gör hellre vad som helst än att passera “det där” som väcker saker i dig du inte vill uppleva. Kan du känna igen dig?

Jag kan känna igen mig. Mer förut än idag. Nu har jag sällan lika starkt motstånd mot “det där” som kan orsaka jobbiga upplevelser i mig. Vissa dagar känner mig stark och dessutom en dragning till “det där”, för att vistas i dess närhet och i sakta mak undersöka vad som  kan ske i mig och i andra som vistas i närheten. Tills vi båda vågar se varandra i ögonen och uttrycka frågan som vi, eller en av oss, behöver uttrycka. Eller berättelsen. Det som vi inte längre mäktar med att undvika……

Inspel till funderingen

Det som fick mig att fundera igen kring detta var ett kapitel i boken “Choose Wonder over Worry” av Amber Rae. Ett kapitel som heter “I am terrified of going there.” MEET AVOIDANCE.

Amber delar med sig och berättar om sitt förhållande med sin partner och hur hon efter fyra och ett halvt år in i relationen inser att deras sexuella relation inte var som hon önskade. Hon vågade först inte berätta om detta för sin partner. Straxt därefter mötte hon en man och i deras möte så slog det gnistor om dem. De hade ingen sexuell relation, men det hon upplevde tog hon med sig till sin partner och berättade om. Berättade om gnistorna, om den mannen hon mött, berättade att det som fanns i deras relation om sex inte var som hon ville. Ambers partner reagerade som vem som helst, med att tänka att det var slut på förhållandet och att hon hade träffat en annan.

Så var det ju inte. Amber insåg att hennes partner hade helt rätt i att deras förhållande tog slut. Men inte alls på det sätt som han antog. Utan på ett helt annat.
Deras förhållande tog slut i undvikandet av svåra frågor och i undvikandet av knepiga situationer. Att i deras förhållande fanns det numera plats att ställa svåra frågor och att ta sig igenom knepiga situationer tillsammans. I förhållandet tog de död på att agera som om allt var som det skulle utifrån en rädsla att om de agerade på annat sätt så skulle förhållandet fallera. De kunde INTE längre INTE röra sig mot det jobbiga, de kunde INTE längre UNDVIKA det.

Tillbaka till mig och maken

Även här känner jag igen mig. Vi har, i vårt förhållande här hemma, slutat att undvika de svåra frågorna och de knepiga situationerna. Och jag minns inte ens om jag upplevde det som en så tydlig markering i vårt förhållande, eller om det bara “blivit så”, eller om det till och med alltid vilat på den öppenheten. Vi brukar ju även prata om att vi är i vårt tredje äktenskap/affär med varandra och även dessa har sömlöst följt på varandra. Utan att vi ens behövt ställa frågan som Ester ställer nedan.

Vill ni skapa ett nytt förhållande tillsammans?

Esther Perel brukar fråga par som besöker henne i samband med en otrohetsaffär denna fråga: “Ert första förhållande är slut, skulle ni vilja skapa ett nytt förhållande tillsammans?” Så otroligt öppet och modigt att våga ställa den frågan till varandra tycker jag. Vi har inte varit i den sitsen så jag har inte upplevt hur jobbigt det kan vara. Men i min närhet har jag sett många som varit ledsna över att en fas i livet har tagit slut. Över att ett förhållande tagit slut. Ledsna över att de kanske velat gå in i ett nytt förhållande med sin partner, men att hen inte har velat.

VÅGA!

Oavsett vad som händer så tjänar vi mer på att ställa frågan än att undvika den. Tänker jag. För om vi hela tiden går och undviker den så ökar vi vår ångest och förr än senare kommer vi att få uppleva just det vi inte vågar uppleva. Som att kliva in i det svåraste vi där och då vet och samtidigt vara i vårt modigaste jag när vi gör det. Det är där vi växer. Mitt i hoppet. 

Share

Kolonilotten då….hur mår den?

Jo, tackar som undrar.
Vi har skördat och skördat och skördat. Av allt det som Karin en gång planterat. Krusbärsmarmelad, krikonmarmelad, svartvinbärsgele, rödvinbärsgele, plommonsorbet, krikonsorbet, rödvinbärsglass, rabarberpaj, rabarbersmulpajsglass, hallonfrukostar, björnbärsgalette och annat gott vilar i frys och kyl.

Vi har dragit upp ogräs i massor.
Vi har grävt och flyttat på en del buskar.
Vi har grävt upp en del andra och kastat dem.
Vi som inte är förtjusta i jordärtskockor gläds åt att dess blommor är superfina. Se de här gula på bilden intill.

Vi har bett kolonigrannar om hjälp att plocka krikon och körsbär.
Vi har bett Stinas trädgård om hjälp att beskära träden och hjälpa oss med “grovjobbet” då vi vill placera om och ordna lite ordning i kaoset.

Och som sagt tidigare, vi har njutit i vårt nya gröna uterum.
I tystnad, i arbete, tillsammans.

Nästa år hoppas jag att själv plantera lite nytt, kanske hinner vi även göra lite av det redan nu på höstkanten. Här kommer ett par bilder på blommor, gräs, etc som vi gärna ser mer av på vår lott. Och så höst silver ax då. Och pioner. Krasse. Kanske öven lite dahlior?

Share

vår app

Du som följer mig på sociala medier eller känner mig lite närmre har säkert redan förstått att vi har en idé kring en app. Eller så är detta helt nytt för dig.
Oavsett så kände jag just nu en längtan att dela med mig lite mer om appen, våra tankar kring den och vad den kanske kan komma att bli det vi försätter oss att den ska bli.
Du kan redan nu följa appen på Instagram om du vill 🙂

Vi fick ett tips i somras av en kompis som skapar appar, han tipsade oss att berätta om appen för fler. Han menade på att varje gång vi sätter ord på vad det är för en app så kommer vi närmre dess kärna och vad den som är dess “pain and gain”. Så detta inlägg blir ett slags utforskande kring det tipset.

Vi tror på att det krävs “arbete” för att en relation ska växa, hålla, och må bra. Det är inget som räcker med de lyckohormoner som vi får doserat (som doping) när vi är förälskade. Det är när vi vaknar upp den där första dagen utan lycko-hormon-dopingen som vi behöver ta våra första steg mot att bestämma oss för att “arbeta” tillsammans för vår relation. Det är ett “arbete” som kräver att båda parter vill. Det räcker inte med att en av partnerna ska “arbeta” med relationen. Båda måste vilja.

Vi ser fler och fler i vår närhet som har rika och hållbara relationer. Vi ser människor i vår närhet som är “levande” och njuter mitt i livet. Vi ser även relationer som knakar i fogarna, där det är liksom tabu att prata om vissa saker. Där mycket tas för givet utan att det överhuvudtaget är sant. Vi ser människor i vår närhet som är motsatsen till “levande” och är nästan “halv-döda” i sitt liv. Trots att de kanske just nu endast har nått en ålder av 35 år. “Halv-död” och kan sällan njuta av livet här och nu, det muttras och sägs elakheter till sig själv och till andra. Ett rått klimat som inte gagnar någon part. Inte minst hen själv.

En app som skulle kunna väcka liv i “halv-dödingar”, som skulle kunna skaka om relationen och testa om det finns grunder för att växa och lära tillsammans. En app som skulle kunna ta dig och dit förhållande till en ny plats, nivå. OM ni båda vill och vågar. OM ni båda har lust och mod. Vad sägs om det?

Vi säger definitivt inte att detta är en app som ersätter par terapi. Den kanske istället kommer vara en app som gör att fler tar hjälp i samtal, coaching, terapi. Tillsammans. För ibland är det ju så viktigt att som par få vara i ett sammanhang där det känns tryggt att prata om allt. Där en extra person kan se till att samtalet löper på utan att landa i missförstånd eller beskyllningar. Ett sådant sammanhang kan inte appen ge er.

Appen kommer att inrikta sig initialt på att stötta romantiska relationer. Inte alla relationer till att börja med. Samtidigt som vi är medvetna om att i varje relation finns det minst två parter och när minst en av dem börjar växa och lära så kommer det oundvikligt att synas i alla relationer som hen har. Även med syskon, familj, kollegor och inte bara i den romantiska relationen.

Vi vill att appen ska arbeta med dig och er här och nu. Inte att den ska skapa ett mål för 3 år framåt, som en slags ideal bild av att ni är på väg till den perfekta relationen. Utan snarare få er att inse att ni i ert arbete med er relation har möjlighet till den allra bästa relationen i varje stund. Vi vill inte skapa falska förhoppningar. Och vi vill inte heller att ni ska tro att bara för att ni använder appen så kommer ni att få det perfekta förhållandet. Nej, utan ditt eget växande och din partners växande och ert lärande tillsammans. Utan ert reflekterande tillsammans. Utan ert “arbete” tillsammans så kommer appen INTE att hjälpa och stötta er på något vis.

Ändå så tror vi att den kan göra skillnad i din romantiska relation med din partner.

Idag när jag sitter och jobbar med de notifikationer, frågor, uppmaningar, reflektioner, utmaningar mm som skall finnas till för er alla i appen så lyssnar jag på musik. Inte vilken spellista som helst förstås – utan en som jag skapat under våren och som blivit ett slags firande av våra 20 första år som gifta. Du finner den på Spotify om du vill följa den eller lyssna på den.

Nu har jag nog skrivit av mig om en del, men inte allt. Sparar till en annan dag också…

Jo, vår app-skapar-kompis frågade oss ett par gånger just vad som var vår app´s “pain and gain”. Och han blev inte nöjd förrän vi även berättade att det självklart ska gå att acceptera att få sex-tips, sex-utmaningar, sex-uppdrag och liknande i appen. Då först kom ett leende och en igenkännande nick ifrån honom och han sa: Den appen skulle jag vilja använda.

Vilket är exakt vad alla vi hittills har berättat för har sagt. Vi hoppas att även du tycker så.

PS: Om du vill tipsa oss om något vi inte får missa att kika på i vårt arbete med appen så skicka ett mail till oss. Vi tar gärna emot tips om böcker, filmer, podcasts, personer, mm. Allt som kan vara av värde för fler att ta del av – eller som har värde i att skapa den där njutningen i din relation idag. Tack på förhand!

Share

ett av våra verktyg i vår relation – #tillsammans

Jag uppskattar verkligen när maken och jag gör saker tillsammans. Och särskilt när vi är nybörjare på det vi prövar. Att göra saker tillsammans är ett av våra verktyg som vi använder i vår relation till att underhålla och bygga vidare i den och på den. Relationen.

Sist vi gjorde något nytt tillsammans var med flera andra. Och det var nytt även för de flesta andra. Och vi gjorde det tillsammans i stor grupp och i den gruppen var det flera par som gjorde det tillsammans också. Partner med partner. Mor och far med son. Mor och dotter. Vän med vän. Och att se på vår helg utifrån det perspektivet ger mig en ökning av upplevelsen än av enbart själva saken.

Även om det var så att när vi var mitt i upplevelsen så existerade just inget annat. Inte ens de onda knäna. De som inte är så bra på att stanna och starta och springa baklänges längre. Eller att smärtan i hälsenorna gjorde åldern påmind. Vi lärde oss otroligt mycket och jag anar att alla hade otroligt roligt. Och gärna vill göra något liknande. Flera andra som även de är lite sugna kan jag tänka….

Vad vi gjorde? Spelade i en touch turnering i ett mixat lag med internationella touchregler mot andra proffsiga och kunniga lag.
Det var Ryan som skickade ett första meddelande till maken då vi satt på Steam och åt frukost efter att vi firat vår 20-åriga bröllopsdag och frågade om maken var sugen på att lira touch. Och direkt efter en fråga om även jag var intresserad. Vi sa ett snabbt ja. Mycket glada att få chansen att göra något tillsammans.
Vår entusiasm smittade av sig och inom en vecka var allt bestämt och ett lag fanns. Två dagar senare stod vi på planen och lärde oss hur man borde spela touch. Sen spelade vi vår stil. I två dagar. Och utvecklade den så att vi även vann en match och slutade som lag 6 av totalt 8 i turneringen.

Galet. Komplext. Roligt. Svårt. Tillsammans. Älskar.

Share

Tillbaks på plan….

Imorgon ska vi båda två tillbaka till planen. Rugbyplanen. Fast utan dobbskor och utan tandskydd.

Och vi ska spela tillsammans. I ett mixat touch rugby lag som Ryan (vars lägenhet vi lånade vid Döda Havet) fick en ide till. Han frågade oss för en dryg vecka sedan och vi var snabba till ett ja. Så imorgon ska vi delta i Stockholm 10s turneringen.

Svårt kommer det att vara då vi aldrig spelat med de internationella reglerna tidigare. Och leenden på läpparna tror vi absolut. Min kropp som inte är van att springa kommer nog att bli stel på oväntade platser.

Kom och kolla på oss på Skarpnäcks Sportfält där vi har tre matcher på lördag 4 aug och ev fler på söndag 5 aug.

Vårt lag heter Brand new Heavvies….

Share