inflammation, depression och kåthet?

Jag undersöker nyfiket de tankar och funderingar som dyker upp i mig då jag tittar på videon ovan som försöker förklara depression på ett (för mig) nytt sätt. Som ett sätt att jämställa symptomen av en depression som vid en inflammation i kroppen.

Det har bevisats att genom att äta anti-inflammatorisk medicin så minskar depression.
Det har även bevisats att genom att använda andra åtgärder/förändringar som är rekommendationer vid inflammation kan även depressionen minska.

Jag förstår inte riktigt hur det hänger ihop eller om/att det gör det. Men jag blir för nyfiken för att kunna låta bli att testa. Så förutom min symptomspårning kring mina humörsvängningar har jag börjat med lite olika vitaminer. Samt bland annat ett tillskott av gurkmeja i kapsel. Ännu vet jag inte om jag upplever en effekt av dem. Jag är idag inne på dag 22 av dessa och min symptomspårning.

Jag har dessutom en tanke om vagusnervens roll som inte vill lämna mig fast den kanske är lite crazy och vågad som jag inte riktigt vågar nämna här idag…

Och förstås min övertygelse om att det inte går att vara kåt och deprimerad samtidigt.
Och med kåt menar jag då dess större och (kanske) äldre betydelse – att vara nyfiken på livet. För som Elizabeth Gilbert har uttryckt sig – motsatsen till deprimerad är inte lycklig utan nyfiken. Dvs kåt på livet 🙂

Som Jordan B Peterson uttrycker regel 2 i sin bok “12 rules for life”

Share

Jag är livrädd att möta den där frågan….

Undviker du vissa saker, kanske en situation eller en fråga eller något annat som skapar kaos och upprördhet inom dig? Du gör hellre vad som helst än att passera “det där” som väcker saker i dig du inte vill uppleva. Kan du känna igen dig?

Jag kan känna igen mig. Mer förut än idag. Nu har jag sällan lika starkt motstånd mot “det där” som kan orsaka jobbiga upplevelser i mig. Vissa dagar känner mig stark och dessutom en dragning till “det där”, för att vistas i dess närhet och i sakta mak undersöka vad som  kan ske i mig och i andra som vistas i närheten. Tills vi båda vågar se varandra i ögonen och uttrycka frågan som vi, eller en av oss, behöver uttrycka. Eller berättelsen. Det som vi inte längre mäktar med att undvika……

Inspel till funderingen

Det som fick mig att fundera igen kring detta var ett kapitel i boken “Choose Wonder over Worry” av Amber Rae. Ett kapitel som heter “I am terrified of going there.” MEET AVOIDANCE.

Amber delar med sig och berättar om sitt förhållande med sin partner och hur hon efter fyra och ett halvt år in i relationen inser att deras sexuella relation inte var som hon önskade. Hon vågade först inte berätta om detta för sin partner. Straxt därefter mötte hon en man och i deras möte så slog det gnistor om dem. De hade ingen sexuell relation, men det hon upplevde tog hon med sig till sin partner och berättade om. Berättade om gnistorna, om den mannen hon mött, berättade att det som fanns i deras relation om sex inte var som hon ville. Ambers partner reagerade som vem som helst, med att tänka att det var slut på förhållandet och att hon hade träffat en annan.

Så var det ju inte. Amber insåg att hennes partner hade helt rätt i att deras förhållande tog slut. Men inte alls på det sätt som han antog. Utan på ett helt annat.
Deras förhållande tog slut i undvikandet av svåra frågor och i undvikandet av knepiga situationer. Att i deras förhållande fanns det numera plats att ställa svåra frågor och att ta sig igenom knepiga situationer tillsammans. I förhållandet tog de död på att agera som om allt var som det skulle utifrån en rädsla att om de agerade på annat sätt så skulle förhållandet fallera. De kunde INTE längre INTE röra sig mot det jobbiga, de kunde INTE längre UNDVIKA det.

Tillbaka till mig och maken

Även här känner jag igen mig. Vi har, i vårt förhållande här hemma, slutat att undvika de svåra frågorna och de knepiga situationerna. Och jag minns inte ens om jag upplevde det som en så tydlig markering i vårt förhållande, eller om det bara “blivit så”, eller om det till och med alltid vilat på den öppenheten. Vi brukar ju även prata om att vi är i vårt tredje äktenskap/affär med varandra och även dessa har sömlöst följt på varandra. Utan att vi ens behövt ställa frågan som Ester ställer nedan.

Vill ni skapa ett nytt förhållande tillsammans?

Esther Perel brukar fråga par som besöker henne i samband med en otrohetsaffär denna fråga: “Ert första förhållande är slut, skulle ni vilja skapa ett nytt förhållande tillsammans?” Så otroligt öppet och modigt att våga ställa den frågan till varandra tycker jag. Vi har inte varit i den sitsen så jag har inte upplevt hur jobbigt det kan vara. Men i min närhet har jag sett många som varit ledsna över att en fas i livet har tagit slut. Över att ett förhållande tagit slut. Ledsna över att de kanske velat gå in i ett nytt förhållande med sin partner, men att hen inte har velat.

VÅGA!

Oavsett vad som händer så tjänar vi mer på att ställa frågan än att undvika den. Tänker jag. För om vi hela tiden går och undviker den så ökar vi vår ångest och förr än senare kommer vi att få uppleva just det vi inte vågar uppleva. Som att kliva in i det svåraste vi där och då vet och samtidigt vara i vårt modigaste jag när vi gör det. Det är där vi växer. Mitt i hoppet. 

Share

Tipset från Tony satt som en smäck

Under en morgonpromenad lyssnade jag på ett avsnitt av Tony Robbins podcast.  Avsnittet heter: “Are you afraid of being cheated on?” och jag lyssnade till hur Tony hjälper Aly i podden till en helt ny plats genom att ställa sina frågor och utmana hennes perspektiv på tillvaron.

Lyssnandet och de tips som Aly kom fram till genom Tonys hjälp satt inte bara som en smäck för Aly utan även för mig.

Jag känner igen mig i smärtan som Aly upplevde. Jag känner igen mig i rädslan att bli lämnad av någon du älskar. Jag känner igen mig i Alys behov av att kontrollera som ett sätt att då tillfredsställa behovet av att känna säkerhet.

Tipset för att komma vidare och kunna släppa taget om behovet att kontrollera – vad var det då? Något helt oväntat för min del. Och något som jag samtidigt gått och väntat på. Fastän jag inte förstått det. Och det handlar om att bli vän med de som du inte vill vara som. Alla de som du känner ett “åh, jag vill aldrig göra något sånt eller vara som den där personen” – alla dessa personer är du nog egentligen själv rätt lik. Så om du nu går och dömer dem och kritiserar dem för något som du egentligen också gör – då är du ju inte bara dömande och elak mot dem utan även mot dig själv.

Tony förklarar för Aly att han vill att hon inte ska börja med sig själv, utan börja med att se på dessa andra människor på ett mer medmänskligt sätt. Att de handlingar de utför kanske inte alls är av illvilja utan okunskap. Att ge dessa personer mer varsamhet i dina tankar och således även dig själv om och när du gör samma sak. Men börja med de andra så kommer du själv liksom med på köpet.

Jag är övertygad om att Tony har en stark poäng här. Ett av tipsen vi brukar ge till eleverna vi träffar i skolan i vår YAM-undervisning (verktyg kring psykisk hälsa) är just att låta den som mår dåligt få hjälpa en annan. Det är den snabbaste och effektivaste vägen till att må lite bättre. Att få hjälpa en annan människa. Även om det bara handlar om att hålla upp dörren för någon, eller att ändra sin tanke och vara lite snällare emot en annan person.

(Ja, jag VET att det egentligen inte finns något som heter kontroll eller som ens funkar så, men illusionen av den är vad jag just nu krampaktigt håller i). 

Share

Sexlustens bromsar och gaspedaler

Jonathan Francisca

I boken “Come as You are” beskriver Emily Nagoski olika perspektiv kring bromsar och gaspedaler. Alltså att det finns “saker” som agerar som bromsar till din sexlust och att det finns annat som agerar som gaspedaler och sätter fart på din sexlust.

Om det är så att din sexlust inte är som du skulle vilja, eller att den har ändrats. Då betonar  Emily (och jag) starkt vikten av att inte lägga till gaspedaler.
Tipset till dig som vill förstärka din sexlust är att du ska fokusera och arbeta på att ta bort dina bromsar. Om du lägger kraften på att jobba med dina bromsar så sker störst effekt.

Emily beskriver väldigt praktiskt hur du kan arbeta med dina bromsar i boken. Hon tipsar om worksheets på sin hemsida och andra tips att prova för att få syn på dina bromsar. I steget efteråt, när bromsarna är synliga för dig, då kan du ju (läs bör) prata med din partner om vilka bromsar den har, likväl som du visar vilka dina bromsar är för att se hur ni kan hjälpa varandra.

Det Emily INTE beskriver är om eller när en broms väl är aktiverad, vad som är bäst då. Visserligen är det unikt för varje människa, och kanske även väldigt situationsbaserat eller olika under olika perioder.
Jag har funderat kring detta, för mina bromsar kommer fram även om jag arbetar hårt på att hålla grytan/kåtheten puttrande och sjudande. Och jag har ännu inte lyckats synliggöra alla bromsarna ordentligt för mig själv, än mindre för maken.

Häromkvällen hade vi ett annat samtal då vi berättade för varandra vilka våra gaspedaler är…och det blev ett väldigt fint samtal det med.

Share

Om åtrå och lust

Hur är din lust och din åtrå till din partner? Likadan idag som när ni möttes?

Ibland kan vi ha det så, ibland. Vi har nu varit gifta i över 20 år (firade bara häromdagen) och har varit ett par sedan snart 26 år så ibland är det inte lika automatiskt och spontant som jag kanske önskar just där och då. I några av de amerikanska podcasts jag lyssnar på så delar de upp åtrån i två olika delar och kallar de olika delarna för: Spontaneous desire AND Responsive desire. 

Där den spontana lusten och åtrån ofta är den där du kan känna igen när du just är nyförälskad i någon. Lusten till personen och sex med den bara finns där utan ansträngning från dig eller någon annan.

Den responsiva lusten och åtrån istället är ett svar på ett arbete som någon lagt ner på att skapa lusten och åtrån. Det kan vara du som fantiserar och därmed upplever det responsiva svaret. Det kan också vara så att den andra agerar på ett sätt som gör att svaret kommer inuti dig. Oavsett så är den responsiva lusten och åtrån just ett svar på något annat som skett. Dett krävs möjligen lite mer arbete för att komma till lusten och åtrån. Arbete värt mödan.

Jag försöker hålla min lust, åtrå och kåthet sjudande och puttrande genom många olika saker. Bland annat genom andetagen som jag försöker nå hela vägen ner till könet. Eller genom att fantisera och dela dem med maken. Läs mer i tidigare inlägg här och  här.

I vårt förhållande har vi en “möjlig” härlig och positiv spiral. Där jag blir tänd av att vara den som maken är tänd på. Så att jag blir mer tänd och han blir tänd på att jag är tänd. Hängde du med i spiralen? Kanske kan du uppleva något liknande?
Spiralen är som sagt möjlig, men den kräver ju att någon av oss börjar….så den är en väldigt fin och “möjlig” responsiv spiral.

Share

Om att fantisera – tips till dig

Hamnar du i en liknande tanke som kvinnan i bilden ovan?

Då vill jag tipsa dig om:

  1. Att ge din fantasi till din partner så att du “planterar” dina fantasier hos din partner genom att dela med dig av något du vill fantisera om
  2. Att be din partner att berätta om sina fantasier och ge dem till dig som fantasi
  3. Att be din partner berätta vad den tänker på
  4. Att börja berätta en fantasi som ni båda två fyller på med innehåll
  5. Att röra vid din partner som om du upptäcker hen på nytt
  6. Att andas hela vägen ner till könet
  7. Att se att det bara är en tanke som dyker upp i dig, en tanke som du inte behöver tro på och som du kan låta vara eller släppa taget om

Eller att testa att blåsa “Hoo” och “Haa” 🤣

Sommarkramar till er alla

Share

erotisk litteratur….mera tips

Slängde ut en fråga om ni läsare hade tips på erotisk litteratur och ett par tips har jag fått….

Bland annat denna länk från Selma Stories som tipsar om 5 sexiga böcker. Hon tipsar även att om det känns obekvämt att visa att du läser erotisk litteratur….ladda ner den digitalt och läs den på paddan/läsplattan så att ingen anar vad du läser….
BEGÄR: oanständiga berättelser hamnade direkt på min läslista….och likaså
Secret: det hemliga sällskapet. Läs mer om dem båda i respektive länk.

Selma stories bjuder även på en lista från i maj i år med 11 välskrivna erotiska berättelser. Några är desamma som i länken ovan. Andra är nya.

Jag satte mig också och kikade igenom mina listor på Goodreads. Och skapade helt enkelt en digital bokhylla för dig och mig. Som jag kallar “sexploration”. Den innehåller allt möjligt som jag länkar ihop med erotik, sex, relationsbyggande, mm. Vissa av titlarna har jag redan läst. Andra väntar på att läsas. Ja, du ser själv om/när du kikar in där helt enkelt.

Och minns själv även denna trilogi som jag slukade, och ja, den innehåller en del heta, erotiska scener:
All Souls Trilogy av Deborah Harkness som dessutom delat med sig av sin spellista på Spotify som rullade när hon skrev dessa böcker. Böckerna hittar du såklart i min digitala bokhylla: Sexploration 🙂

Annan digital läsning för mig som jag inte tipsat om tidigare är att jag följer MyErotica.com – skaffa ett konto (kostnadsfritt) och börja följa dem!

Share

Hamnar du och din partner i konflikt i era samtal?

Om ja, pröva då att inkludera dessa ingredienserna i era samtal:

  • Att erkänna varandra och det den andra säger
  • Att bekräfta varandra och det den andra säger
  • Att känna empati för varandra och den andra

För om ni står kvar i er stolthet och er tanke om att ni (var och en) ska ha rätt, eller att det ens finns ett rätt eller fel – då kan ni vara ute på hal is i er relation.

Vasilios Muselimis

Share

oroar du dig mycket?

Jag oroar mig. Min amygdala njuter av varje sekund jag gör det och vill ha mer. Jag väljer bort oroandet så ofta jag kan, men det är oftare lättare sagt än gjort. Här skrev jag om en insikt om varför min amygdala älskar att oroa mig. 

I en artikel jag läste igår fanns jag ett par bra tips och särskilt ett av dem vill jag dela med mig av här.

Oroa dig i tredje person

Psykologen Ernst Koster har i studier visat att när en patient berättar om ett otrevligt minne från sitt eget perspektiv (i jag-form) så svämmar oftast negativa känslor över och översvämmar dem. Men när de ombeds att se sig själva som flugan på väggen eller som en karaktär i en roman, då är det lättare att se det otrevliga minnet från ett annat perspektiv utan att översvämmas av negativa känslor.

 

När vi kan se oss själva som en karaktär i en bok, en karaktär som fattar en del bra beslut och en del dåliga beslut, se oss som en person som gör misstag, som visar att den kan lära sig av sina misstag och som en person vi kan se på utan att döma. Då kan vi slippa översvämningen av de negativa känslorna.

Det kanske låter för bra för att vara sant?
Då är det hög tid för dig att prova.

Therese Mabon har svårt med att acceptera vissa personers beteende och då kan hon visa förakt. Therese Mabon har lätt för att skratta. Therese Mabon är envis. Therese Mabon är kär.
Therese Mabon är lång. Therese Mabon ogillar människor som inte vill växa. 

Ja, du fattar galoppen. Testa du med 🙂

Share