vår app

Du som följer mig på sociala medier eller känner mig lite närmre har säkert redan förstått att vi har en idé kring en app. Eller så är detta helt nytt för dig.
Oavsett så kände jag just nu en längtan att dela med mig lite mer om appen, våra tankar kring den och vad den kanske kan komma att bli det vi försätter oss att den ska bli.
Du kan redan nu följa appen på Instagram om du vill 🙂

Vi fick ett tips i somras av en kompis som skapar appar, han tipsade oss att berätta om appen för fler. Han menade på att varje gång vi sätter ord på vad det är för en app så kommer vi närmre dess kärna och vad den som är dess “pain and gain”. Så detta inlägg blir ett slags utforskande kring det tipset.

Vi tror på att det krävs “arbete” för att en relation ska växa, hålla, och må bra. Det är inget som räcker med de lyckohormoner som vi får doserat (som doping) när vi är förälskade. Det är när vi vaknar upp den där första dagen utan lycko-hormon-dopingen som vi behöver ta våra första steg mot att bestämma oss för att “arbeta” tillsammans för vår relation. Det är ett “arbete” som kräver att båda parter vill. Det räcker inte med att en av partnerna ska “arbeta” med relationen. Båda måste vilja.

Vi ser fler och fler i vår närhet som har rika och hållbara relationer. Vi ser människor i vår närhet som är “levande” och njuter mitt i livet. Vi ser även relationer som knakar i fogarna, där det är liksom tabu att prata om vissa saker. Där mycket tas för givet utan att det överhuvudtaget är sant. Vi ser människor i vår närhet som är motsatsen till “levande” och är nästan “halv-döda” i sitt liv. Trots att de kanske just nu endast har nått en ålder av 35 år. “Halv-död” och kan sällan njuta av livet här och nu, det muttras och sägs elakheter till sig själv och till andra. Ett rått klimat som inte gagnar någon part. Inte minst hen själv.

En app som skulle kunna väcka liv i “halv-dödingar”, som skulle kunna skaka om relationen och testa om det finns grunder för att växa och lära tillsammans. En app som skulle kunna ta dig och dit förhållande till en ny plats, nivå. OM ni båda vill och vågar. OM ni båda har lust och mod. Vad sägs om det?

Vi säger definitivt inte att detta är en app som ersätter par terapi. Den kanske istället kommer vara en app som gör att fler tar hjälp i samtal, coaching, terapi. Tillsammans. För ibland är det ju så viktigt att som par få vara i ett sammanhang där det känns tryggt att prata om allt. Där en extra person kan se till att samtalet löper på utan att landa i missförstånd eller beskyllningar. Ett sådant sammanhang kan inte appen ge er.

Appen kommer att inrikta sig initialt på att stötta romantiska relationer. Inte alla relationer till att börja med. Samtidigt som vi är medvetna om att i varje relation finns det minst två parter och när minst en av dem börjar växa och lära så kommer det oundvikligt att synas i alla relationer som hen har. Även med syskon, familj, kollegor och inte bara i den romantiska relationen.

Vi vill att appen ska arbeta med dig och er här och nu. Inte att den ska skapa ett mål för 3 år framåt, som en slags ideal bild av att ni är på väg till den perfekta relationen. Utan snarare få er att inse att ni i ert arbete med er relation har möjlighet till den allra bästa relationen i varje stund. Vi vill inte skapa falska förhoppningar. Och vi vill inte heller att ni ska tro att bara för att ni använder appen så kommer ni att få det perfekta förhållandet. Nej, utan ditt eget växande och din partners växande och ert lärande tillsammans. Utan ert reflekterande tillsammans. Utan ert “arbete” tillsammans så kommer appen INTE att hjälpa och stötta er på något vis.

Ändå så tror vi att den kan göra skillnad i din romantiska relation med din partner.

Idag när jag sitter och jobbar med de notifikationer, frågor, uppmaningar, reflektioner, utmaningar mm som skall finnas till för er alla i appen så lyssnar jag på musik. Inte vilken spellista som helst förstås – utan en som jag skapat under våren och som blivit ett slags firande av våra 20 första år som gifta. Du finner den på Spotify om du vill följa den eller lyssna på den.

Nu har jag nog skrivit av mig om en del, men inte allt. Sparar till en annan dag också…

Jo, vår app-skapar-kompis frågade oss ett par gånger just vad som var vår app´s “pain and gain”. Och han blev inte nöjd förrän vi även berättade att det självklart ska gå att acceptera att få sex-tips, sex-utmaningar, sex-uppdrag och liknande i appen. Då först kom ett leende och en igenkännande nick ifrån honom och han sa: Den appen skulle jag vilja använda.

Vilket är exakt vad alla vi hittills har berättat för har sagt. Vi hoppas att även du tycker så.

PS: Om du vill tipsa oss om något vi inte får missa att kika på i vårt arbete med appen så skicka ett mail till oss. Vi tar gärna emot tips om böcker, filmer, podcasts, personer, mm. Allt som kan vara av värde för fler att ta del av – eller som har värde i att skapa den där njutningen i din relation idag. Tack på förhand!

Share

ett av våra verktyg i vår relation – #tillsammans

Jag uppskattar verkligen när maken och jag gör saker tillsammans. Och särskilt när vi är nybörjare på det vi prövar. Att göra saker tillsammans är ett av våra verktyg som vi använder i vår relation till att underhålla och bygga vidare i den och på den. Relationen.

Sist vi gjorde något nytt tillsammans var med flera andra. Och det var nytt även för de flesta andra. Och vi gjorde det tillsammans i stor grupp och i den gruppen var det flera par som gjorde det tillsammans också. Partner med partner. Mor och far med son. Mor och dotter. Vän med vän. Och att se på vår helg utifrån det perspektivet ger mig en ökning av upplevelsen än av enbart själva saken.

Även om det var så att när vi var mitt i upplevelsen så existerade just inget annat. Inte ens de onda knäna. De som inte är så bra på att stanna och starta och springa baklänges längre. Eller att smärtan i hälsenorna gjorde åldern påmind. Vi lärde oss otroligt mycket och jag anar att alla hade otroligt roligt. Och gärna vill göra något liknande. Flera andra som även de är lite sugna kan jag tänka….

Vad vi gjorde? Spelade i en touch turnering i ett mixat lag med internationella touchregler mot andra proffsiga och kunniga lag.
Det var Ryan som skickade ett första meddelande till maken då vi satt på Steam och åt frukost efter att vi firat vår 20-åriga bröllopsdag och frågade om maken var sugen på att lira touch. Och direkt efter en fråga om även jag var intresserad. Vi sa ett snabbt ja. Mycket glada att få chansen att göra något tillsammans.
Vår entusiasm smittade av sig och inom en vecka var allt bestämt och ett lag fanns. Två dagar senare stod vi på planen och lärde oss hur man borde spela touch. Sen spelade vi vår stil. I två dagar. Och utvecklade den så att vi även vann en match och slutade som lag 6 av totalt 8 i turneringen.

Galet. Komplext. Roligt. Svårt. Tillsammans. Älskar.

Share

Nytt verktyg i verktygslådan

Häromdagen fick jag vara med om en övning. En övning som innebär att alla som deltar  får fyra post-it lappar. På dessa skriver du ner 4 saker om dig själv som du inte pratar om med andra, dina skuggsidor, saker som du säger till dig själv, men som inte många/någon annan känner till och som du egentligen nog inte ens vill att någon annan ska veta. På dessa inleder du varje lapp med orden DU ÄR och därefter fyller du på med just vad du är.

Så här skrev jag på mina fyra. 

När vi väl skrivit alla våra lappar så parades vi ihop två och två. Gav våra lappar till den som nu satt mittemot oss och fick dem upplästa för oss, om och om igen. Flera gånger. En lapp i taget. Och vi turades om att lyssna till den som läste om oss själva och vi turades om att läsa om den andra och berätta just att DU ÄR….

Sen fick vi en stunds reflekterande samtal tillsammans kring en av lapparna (den som läste fick välja ut en som den upplevde hade störst påverkan på den andre) innan vi ombads att skriva ner våra insikter och reflektioner. Ni ser mina inledande ord till mig själv på bladet bredvid lapparna. Sen fortsatte jag i samma bana.

Känslan som uppstod i mig när jag skrev lapparna var skamfylld, jobbig och en sån där jag gärna inte stannar länge i. När L sedan skulle läsa för mig så var känslan bara oerhört befriande. För jag hörde ju att det inte var sant. Alls. Och jag skrattade gott åt detta nya verktyg som jag kan använda mig av framöver. Ett verktyg som hjälper mig att få distans till mig själv. Distans till min inre kritiker.

Och visst kan den väl även vara ett verktyg för dig?
Jag testar den gärna med dig om du vill 🙂

Share

Ghosting i missförståndet

Det där missförståndet häromdagen har fått en återkoppling, med flera olika perspektiv. Alla “hönsen är nog inte hemma” än hos någon av oss, men många av mina höns känns som att de är på plats. Och jag har en betydligt större kunskap kring de andra två och deras höns.

Men på vägen…eftersom det tagit flera dagar innan återkoppling landat så hann jag även acceptera att det kanske bara skulle bli helt tyst. Inte en återkoppling alls, utan bara tystnad. Och det var helt ok med mig. I den stunden. Givetvis en besvikelse och lite synd. Men jag var ändå beredd och lugn om så skulle ske.

Att bara tystna i en relation du har med någon (oavsett om det är kärlek, familj, jobb, annat) kallas på engelska för ghosting och det begreppet stötte jag på flera olika gånger under helgen och ju mer jag läste desto mer fick det mig att acceptera att det kunde ske även i missförståndet jag blivit indragen i.

ghosting
ˈɡəʊstɪŋ/
noun
1. the appearance of a ghost or secondary image on a television or other display screen. “the display is sharper and less prone to ghosting”
2. the practice of ending a personal relationship with someone by suddenly and without explanation withdrawing from all communication. “I thought ghosting was a horrible dating habit reserved for casual flings”

Och även om det är ett omoget och troligtvis icke-medvetet sätt för någon att avsluta en relation så sker det nog allra mest i avsaknad av andra verktyg. Och nej, jag tycker inte att det är rätt att använda sig av detta verktyg. Men kikar jag på det missförstånd jag hamnat i så finner jag att jag förstår att de saknar verktyg. Verktyg att kunna vara i samtal som kan vara/skapa konflikter. Samtal som kan vara obehagliga och jobbiga.

Nu blev det ju inte ghosting….bara ett par dagars radiotystnad. Och som sagt….de flesta hönsen är hemma igen (och vi har alla tre mer tillgång till vår frontallob och därmed vår möjliga vishet).

Share

svartsjuka – känsla, tanke, handling

En obokad dag. En dag utan klienter eller uppdrag. Dessa dagar får mig att växa.
Jag väljer att spendera min dag kring att reflektera kring olika sorters svartsjuka.
Under en tid har jag fått många intryck och insikter kring svartsjuka. Min egen syn på det och andras syn på det.

Vad är svartsjuka?

Kan det vara så enkelt att det handlar om denna formel?
Osäkerhet + Rädsla + Ångest = Svartsjuka

Jag tror verkligen inte att det är så enkelt. Och samtidigt tror jag att det är det.
Vi kan kika på oss själva i de situationer vi upplever svartsjuka för att se vad i oss som framkallar den känslan eller den tanken. Om vi ser på formeln som ett verktyg för att få syn på vad som sker inuti oss, då kanske det blir lättare att få syn på vad det är.

Olika syn kring svartsjuka

Många har en stark aversion mot svartsjuka. Att det inte är en bra känsla. Att det är en känsla som alla människor ska “komma över”.
Att det är en känsla som inte främjar en relation.

Jag tänker att det kan vara just rädslan eller osäkerheten som ligger bakom denna aversion. Både en osäkerhet kring sin relation med sin partner. Och en osäkerhet i att vara i sina känslor. En osäkerhet att hantera det som sker inom oss.
Kanske en rädsla för vad som ska hända om de låter svartsjukan välla fram inom dem. Rädda och osäkra för och kring hur de ska agera, eller kring vad som händer inuti dem? Rädda och osäkra för hur någon annan ska uppleva deras svartsjuka?

Andra människor kan lätt erkänna att de känner svartsjuka i vissa situationer.
De upplever att de är trygga med vad de känner. De upplever att de inte behöver agera eller reagera på vad känslan gör i dem. I dem finns inte rädslan för detta. Inte heller osäkerhet i att vara i sina känslor eller en osäkerhet kring sin relation med sin partner.
De är inte rädda för att känna sina känslor. De vet att det bara är känslor som de kan välja hur de vill agera från.

Oavsett dessa olika syner kring svartsjuka så är jag av den åsikten att det inte finns ett rätt eller fel. Det finns inte heller något som heter “komma över” sin svartsjuka. Det finns känslor i dig. Låt dem tala till dig. Lyssna till dem. Var i dem. Och var inte rädd för att låta känslorna finnas i dig.

Att låta dig styras av dina känslor, eller att tro på allt du tänker i en situation där din svartsjuka kan uppstå, det är där det kan bli svårt.
För mig fungerar mindfulness som ett bra verktyg. Det ger mig en möjlighet att utforska mina känslor, det ger mig ett stöd (utan rädsla) att uppleva dem.
Framförallt ger mindfulness mig en paus mellan känslan som uppstår, eller tanken som kommer, en paus till HUR jag väljer att agera. Men jag kallar inte detta för att “komma över” svartsjukan. Snarare tillåter jag den känslan att finnas i mig. Precis som vilken annan känsla som helst.

Lesly Juarez

Olika sorters svartsjuka

Den svarta svartsjukan
Den sorten som utgår ifrån en otrygg känsla och ger agerande som att den ena parten “äger rätten” till den andra. Att en person låter sig styras av svartsjukan och reagerar starkt och hårt och visar att ingen annan får röra min partner. Att ingen annan får titta på min partner. Och att min partner definitivt INTE får titta eller röra någon annan. Jag kallar den för den svarta svartsjukan. Och den grundar sig säkert i osäkerhet, rädsla och ångest.

Den gröna svartsjukan
Den sorten som är en känsla inuti mig som gör att jag upplever svartsjukan, men jag har inget behov att reagera på den. Jag har heller inget behov av att “äga rätten” till min partner.
Jag har upplevt och upplever den gröna svartsjukan.
För mig är den så här:
Som ett knivstick. Snabbt och rakt mot hjärtat. Men det når inte fram till hjärtat med hela bladet. Bara knivspetsen nuddar hjärtat. Det gör mig mer medveten om att jag är varsam om min relation till min älskade. Mitt agerande utav den känslan är att jag är ännu mer lyhörd till vad min jag och min partner vill och behöver där och då. Jag agerar mer kärleksfullt mot min älskade.

Sexuell svartsjuka
Eller avsaknad av sexuell svartsjuka. Den kanske inte ens har en egen plats utan kan passa in i dessa ovan. Att läggas som ett filter över den svarta eller den gröna svartsjukan.

Du och din svartsjuka

Prova att föreställa dig ett scenario där du ser din partner ha sex med en annan. Föreställ dig att ni ser varandra i ögonen. Föreställ dig att ni är överens om att tillåta varandra ha sex med en annan. Vad händer då i dig?

Kikar den svarta svartsjukan fram?

Eller kikar den gröna svartsjukan fram?

Eller finns det inga känslor i dig? Inga överhuvudtaget?

Dela gärna med dig av dina tankar och vad som händer i dig.

 

 

Share

7 verb som kan stärka en relation

Esther Perel är en av mina husgurus. Och i det senaste samtalet jag lyssnade till hennes vishet och erfarenhet av relationsterapi så gav hon dessa 7 verb i gåva till oss.

Att FRÅGA
Att TA
Att DELA
Att VÄGRA
Att TA EMOT
Att DRÖMMA
Att GE

Om du vill och vågar se på dig och dina viktigaste relationer så föreslår jag, precis som Esther, att du nyfiket undersöker om du i dessa relationer verkligen ärligt och fullt ut kan vara trygg i att göra alla dessa verb som står i listan ovan.

Och om du dessutom är riktigt modig så kanske du pratar om och nyfiket undersöker dessa tillsammans med din partner eller den som relationen avser.
Kanske finner du att ett av verben behöver extra omsorg och lite mer träning just nu?

Foto från brorsans 40-års fest aug 2010

Hemma hos oss så är vi båda överens om att vi ska FRÅGA mer. Det verbet ska få extra massage och omsorg i vår relation just nu.

PS. Esthers ursprungslista:
To ASK
To TAKE
To SHARE
To REFUSE
To RECIEVE
To IMAGINE
To GIVE

SparaSpara

Share

återhämtning utanför arbetstid – vems ansvar?

6342710161_77b8b7ecea_zFoto från Flickr och Janne Heinonen

Häromdagen hade jag ett kort samtal vid kaffemaskinen och där uttryckte jag en tanke om att det kan vara olika på det sätt som våra kollegor återhämtar sig under den tiden de inte arbetar och hur viktigt för arbetsgivaren och sina kollegor att en verkligen är fulladdad på jobbet.

Svaret jag fick gjorde mig nedstämd. Det innebar att återhämtningen endast vilade på den anställdes axlar. Inte alls på arbetsgivaren. Och visst kan det vara så. Men sorgligt om denne inte inser vilken guldgruva det är att ha medarbetare, att ha kollegor som är fulladdade. Jämfört med att ha medarbetare och kollegor som kommer till jobbet utan lust och ork, som urvridna disktrasor. Väntandes på att någon skall använda dem. Det blev min tolkning av svaret.

Tänk om….
Tänk om en arbetsgivare skulle ge sina medarbetare verktyg för att bättre återhämta sig?
Vad är det värsta som skulle kunna hända då?
Och vad skulle det bästa kunna vara?

Inspiration till detta inlägg ifrån denna artikel:
Resilience is about how you recharge, not how you endure

Share

Skratt som nyckel och verktyg i min verktygslåda

Jag brukar prata om mina verktyg och min verktygslåda. Hur jag väljer att plocka fram ett verktyg vid ett tillfälle och ett annat när det behövs. Att min uppgift är att vara där jag är med hela min verktygslåda och erbjuda det som jag kan, just där och då.

Förutom verktyg så har jag också nycklar. Nycklarna kan vara som genvägar. kan användas som genvägar. Och skrattet är verkligen en sådan möjlig genväg. Att ha distans till sig själv och till verkligheten. Att inte tro på allt som media säger, eller som sägs på jobbet, eller som finns i samhället. En distans som skapar en nyfikenhet och ett tillåtande att bara vara och skrattande leka med vad som är verkligt eller sant.

Min intention denna måncykel är just att leka. Och i det använda skrattet. I fredags var vi en fjärdedel på väg i måncykeln så här ska det fortsätta att skratta och lekas.

Share

mina vingar

mina vingar fick jag tillbaka igår
jag visste inte ens att jag saknade dem
nu har jag dem på ett bra ställe
så jag kan ta fram dem när jag djupdyker in i något från den högsta klippan

jag kastade mig ut igår från en hög klippavsats
det bubblade i blodet och jag hoppade
blev mjukt fångad innan jag nådde marken
fick följa med hem
hem för att hämta mina vingar

tack min vän för mina vingar
jag vårdar dem ömt
använder dem med min verktygslåda
tillsammans med mitt hjärta, min hjärna och mina händer

 

Share