• Bloggen,  Coaching,  Relationer

    Systerskap – min längtan

    Vad längtar du efter? frågade terapeuten förra veckan. Jag lutade mig tillbaka där jag stod mitt på golvet med en mängd färgade papper runtom mig på golvet. Jag såg systerskapet framför mig. Och valde ett ljusblått färgat papper som fick symbolisera min längtan. Så häromdagen när jag fick umgås med några av mina systrar från rugbyn i en heldag i skapande och varande. I lera och med varandra så berättade jag även om det senare vid middagen. Att det, systerskapet, är viktigt för mig att finna, vara i och hämta kraft ifrån. Och insikten i att jag har det på ett flertal platser i mitt liv. The Burlesque sisterhood Jamen…

  • Bloggen,  Coaching,  Podcast,  Relationer

    Tipset från Tony satt som en smäck

    Under en morgonpromenad lyssnade jag på ett avsnitt av Tony Robbins podcast.  Avsnittet heter: “Are you afraid of being cheated on?” och jag lyssnade till hur Tony hjälper Aly i podden till en helt ny plats genom att ställa sina frågor och utmana hennes perspektiv på tillvaron. Lyssnandet och de tips som Aly kom fram till genom Tonys hjälp satt inte bara som en smäck för Aly utan även för mig. Jag känner igen mig i smärtan som Aly upplevde. Jag känner igen mig i rädslan att bli lämnad av någon du älskar. Jag känner igen mig i Alys behov av att kontrollera som ett sätt att då tillfredsställa behovet av…

  • Bloggen

    va – jag trodde max 35 år

    Att möta en åk 7-klass kan innebära nästan vad som helst. Idag var det en fröjd för hjärtat och självvärdet. 3 killar sitter i en grupp och pratar om frågan: “Är det ok att göra slut via sms?” Jag stannar till och lyssnar till dem och fäller någon extra fråga/undring. Och så frågar den ena mig: – Hur gammal är du? – 47 svarar jag. – Va, säger tre storögda killar samtidigt och ser på riktigt oerhört förvånade ut. Tills en av dem utbrister: – Nej, min mamma är 47 och jag trodde du var max 35 år.  Nice. Tack!

  • Bloggen

    att möta sitt gamla jag

    Häromdagen mötte jag ett av mina gamla jag. Mitt lärarjag. Hej, sa jag. Kul att träffas. Hur är det? Hur känns det att vara mitt gamla-lärar-jag? Och så provade jag. En stund. Och gick rakt in i det gamla jaget. Direkt. Som att vara hemma. Men bara en kort stund. Sen var jag klar. Klar med att känna mig som den jag då var, med de erfarenheter, kompetenser, upplevelser och insikter som gör mig till den jag är idag. Tack för träffen. Jag är färdig med dig. Skönt att få hälsa på, ta hand om dig. Vi ses nog inte mer…

  • Bloggen

    att arbeta mot psykisk ohälsa

    I helgen har jag deltagit på utbildning för att kunna arbeta som volontär vid självmordslinjen och självmordschatten vid Mind i Stockholm. Läs mer om Mind här. Som volontär på Mind innebär det att jag ska arbeta ett pass på 4h varannan vecka och minst ett nattpass per termin. Och att jag under dessa pass skall vara en lyssnande medmänniska som inte ska tveka att våga prata om det. Det där. Självmordstankar. Självmordsplaner. Självmordsförsök. Självmord. Att må riktigt dåligt. Att inte ha någon att prata om detta med. Det ska jag finnas tillgänglig och lyssna till. Som medmänniska. Under helgen fick vi till oss lite statistik – visste du att det…

Translate »